söndag 7 februari 2021

Bryr du dig

Är din integritet värd något för dig?

Hur långt är du beredd att acceptera att tillåta sociala medier, spelföretag, streamingbolag som Spotify och Netflix att veta om dig? Personligen förundras jag över att inte EUs och Sveriges lagstiftare inte skyddar vår personliga integritet bättre. Bättre är inte GDPR. Det räcker inte om vi snart ska ha någon personlig integritet kvar. Eftersom många av dessa tjänster är som monopolister saknar konsumenter bra alternativ om de få som läser användaravtalen inte vill acceptera dem. Ingen accept till alla finstilta användarvillkor där du, jag och alla andra mer eller mindre i utbyte mot tjänsterna säljer ut våra själar. Varför finns inte en stor majoritet bland lagstiftarna som förbjuder att tjänsteleverantörer ens kan kräva vissa rättigheter? Svaret är väl enkelt. Som vanligt saknar de kompetensen att ens komma på att det är rimligt parallellt med att de ständigt bearbetas av världens bäst betalda lobbyister för att fokusera på annat.

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/kultur/rostanalys-ska-skapa-spellistor-pa-spotify

Jag tycker att vi måste engagera oss mycket mer i försvaret av vår personliga integritet. Det är en farlig utveckling att allt för mycket data om dig sparas och korreleras på alla möjliga och omöjliga sätt för att dra slutsatser om dig och för att sälja så mycket som möjligt till dig. Det bekymrar faktiskt mig att inte fler människor inser dessa stora faror och mer aktivistiskt börjar säga ifrån så att till exempel EUs lagstiftare blir mycket tuffare mot allt för starka digitala monopolister. 

https://internetkunskap.se/integritet/det-har-ar-integritet-och-darfor-behover-du-bry-dig/

Men visst, när vår personliga integritet endast är ett minne blott får alla identitetspolitiska älskare bra stöd av artificiell intelligens, AI. Med hjälp av AI kan de automatiskt kvotera in en gul, en svart, en vit, en homosexuell man, en homosexuell kvinna, två hetrosexuella (en av varje kön), en transperson, en analfabet, en professor, och i ett privat företag kanske ägaren får ha två valfria styrelsemedlemmar. Ja, jösses. Identitetspolitiken är sinnessjuk. En av de bästa debattartiklar jag läst hittills år 2021 är publicerad i Di och skriven av Bijan Fahimi. Jag och Fahimi tycker väldigt lika. Vi har till exempel båda insett styrkan i det marknadsekonomiska bassystemet och att efterfrågad kompetens ska vara urvalskriterierna och inget annat. Identitetspolitiken kan aldrig ses som något positivt av en duglig företagare. 

”Det politiska landskapet i västvärlden har förändrats radikalt under de senaste decennierna. Höger/vänster-dimensionen i politiken har komplicerats med nya spänningsfält som ibland kallats för kulturdimensionen och ibland GAL/TAN-dimensionen. Näringslivet, som av förklarliga skäl inte alltid kan orientera sig i politikens och ideologins landskap, har blivit mer desorienterat och vilset. Där varningsklockorna borde ringa för näringslivet har man i stället varit naiv och sådant sällskap som man borde akta sig för, har man aningslöst välkomnat.”

”Identitetspolitik och den så kallade antirasismen är ett sådant område där aningslösheten har bidragit till att de som motsätter sig företagsamhetens grundidéer har fått flytta fram sina positioner. Identitetspolitik är en radikal och antiliberal ideologi som blivit ett dominerande förhållningssätt i stora delar av det politiska fältet i Nordamerika och Europa. Anslaget är att olika förment missgynnade grupper ska få upprättelse genom grupprepresentation i olika sammanhang.”

”Rimliga krav på likabehandling på individuell nivå (t ex allas likhet inför lagen) omvandlas till en oändlig uppdelning av medborgarna i diverse grupper som påstås vara missgynnade och som ska kompenseras genom kvoter, särbehandling och andra förmåner, vilket ofta medför diskriminering av individer som tillhör de grupper som man hävdar måste stå tillbaka.”

”Marknadsekonomi har av flera anledningar varit mänsklighetens mest framgångsrika ekonomiska system. En är att marknaden främjar meritokrati och icke-diskriminering. Det innebär givetvis inte att diskriminering, grupptänkande och trångsynthet inte förekommer i marknadsekonomiska samhällen. Men marknadens inneboende kraft främjar icke-diskriminerande beteenden. Vill man tjäna pengar bäst och mest kan man inte ägna sig åt diskriminering och trångsynthet. Det är ingen slump att starkt konkurrensutsatta verksamheter som t ex underhållning och idrott och på senare tid nya branscher som IT-sektorn uppvisar en stor mångfald.”

 Bortsett från bisarra inslag i den typ av förslag där man ska behöva granska människors sexuella läggning och högst privata preferenser, går hela ansatsen emot det som är marknadsekonomins och det öppna samhällets överlägsenhet, nämligen betoningen på individen och på dugligheten.”

 När identitetspolitikens portar öppnar sig finns inget slut. En man med afrikansk bakgrund kan invända mot att en kines eller arab ska representera honom i en styrelse eller ledning. En lesbisk kvinna kan känna sig än mer kränkt av att en manlig transvestit ska representera hennes kvot i ledningen. Äldre kan känna sig åsidosatta av unga och humanister kan inte representeras av jurister. Vi står därmed inför en bottenlös avgrund utan utrymme för individuell duglighet och meritokratiskt tänkande.”

https://www.di.se/debatt/identitetspolitik-oppnar-avgrund-for-foretagen/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar