Vilken ideologisk inriktning har du, om någon?
Gott nytt år! 2021 har startat. 2020 är stängt och nu har vi en nystartschans ett år då förhoppningsvis vaccin också gör att vi kan leva mycket roligare igen. Varför inte se 2021 som ett utmärkt år för att på allvar inleda reformeringen av våra lokala och nationella samhällen? Tveklöst är behoven av positivt inriktade reformer som stärker vår konkurrenskraft och som säkrar upp basuppdragen för de offentliga uppgifterna stora. Hur kunde det bli på detta sätt... Demokratin behöver stärkas och vitaliseras. Framtidsbygget skulle även må bra av om en modern ideologi kan börja få fotfäste bland många av Uppsalas och Sveriges invånare. GPs ledarartikel nedan är läsvärd i sammanhanget.
"Höger och vänster används till vardags i politiken främst som slagträn. Men det finns också en djupare betydelse i begreppen som handlar om synen på jämlikhet som överordnat värde i samhället."
"Höger och vänster är två fundamentala begrepp i politiken. Men vad betyder de egentligen? I den offentliga debatten används de oftast som slagträn för att peka ut politiska motståndare eller skapa sammanhållning i den egna gruppen. Men begreppen är inte bara identitetsmarkörer."
"Några har säkert hört talas om att politikens höger och vänster uppstod i samband med franska revolutionen. Anhängarna till revolutionen, till ”framsteget”, satt till vänster i franska nationalförsamlingen, medan motståndarna satt till höger. Det är dock inte alltid så att högern vill bevara gamla institutioner och vänstern förändra dem."
"Höger och vänster är framförallt positionsangivelser i relation till något annat. Begreppen är relativa och kan därför förändras beroende på tid och plats. Runt sekelskiftet 1900 var det exempelvis givet att liberalerna var vänster och de konservativa höger. Under stora delar av 1900-talet ansågs liberalerna höger i Europa, då i förhållande till den dominerande socialismen. I USA har liberaler hela tiden setts som vänster."
"Den rena vänsterpositionen är att betrakta jämlikheten som helt överordnat värde. Inte bara ekonomisk jämlikhet utan jämlikhet i alla tänkbara former. Den socialistiska utopin utgår i hög grad från detta mål. Att socialistiska samhällen sällan är särskilt jämlika i praktiken är en avgörande praktisk invändning, men jämlikhet är fortfarande målet hos de som förespråkar sådana samhällen, om vi utgår från att de är intellektuellt hederliga."
"Socialdemokratin har kompromissat med jämlikhetsidealet och satt materiell standardökning som ett (minst) lika viktigt mål. Jämlikheten ska främja tillväxt och vice versa. Det måste finnas ett välstånd att fördela även om processen skapar viss ojämlikhet. S har sällan, åtminstone med avsikt, låtit jämlikhetsambitioner stå i vägen för standardökningar. För de som befinner sig på den yttre vänsterkanten blir S därför ett högerparti."
"Liberaler och konservativa sätter andra värden högre än jämlikhet. För liberaler har det precis som för socialdemokrater handlat om ekonomisk tillväxt. Man har haft en starkare tro på konkurrensens välståndsskapande förmåga. Det gäller inte bara för den materiella utvecklingen utan även för konsten och vetenskaperna. Men marknadens effektivitet är en empirisk fråga. Det centrala med liberalismen är att självbestämmande och frihet för individen anses trumfa jämlikheten som värde. För libertarianer gäller detta fullt ut. Jämlikhet i levnadsförhållanden spelar ingen roll alls. De flesta liberaler accepterar dock någon form av frihetsinskränkning i utbyte mot viss jämlikhet.”
"För de konservativa är det olika kollektiv som istället trumfar jämlikheten. Den egna familjen, kyrkan eller nationen ska värnas och ges en särställning – åtminstone ska staten inte aktivt undergräva dem i jämlikheten eller frihetens namn. De konservativa menar att olika kollektiv och traditioner är nödvändiga för att ge individen en djupare identitet. Extremhögern går längre och vill stänga möjligheten att bli medlem av den egna nationen eller rentav undertrycka andra kollektiv."
"Det är egentligen inte givet att liberalismen ska placeras till vänster om konservatismen. Det beror främst på att både liberaler och socialister i praktiken har förespråkat reformer och en förnuftsstyrd samhällsordning. Klart är emellertid att både liberaler och konservativa står till höger om de som vill sätta jämlikheten framför allt annat – den egentliga vänstern."
https://www.gp.se/ledare/vad-betyder-egentligen-h%C3%B6ger-och-v%C3%A4nster-i-politiken-1.37728882
En mycket viktig förbättring som krävs i det svenska samhället är att det politiska ledarskapet tydligt måste stå upp för vår svenska värdegrund. Den finns. Det är okunnigt och tramsigt att påstå annat. En oansvarig migrationspolitik i kombination med en obefintlig integrationspolitik driver snabbt Sverige djupare ner i diket. Som jag tydligt beskriver i min bok ”En stund på jorden” är ett framgångsrikt värdegrundsarbete avgörande för en organisations eller ett samhälles framgångar. De flesta människor motiveras och engageras inte av mycket pengar. Det tror nog bara de som själva gör det. Mostafa Panshiri bjuder nedan på läsvärda perspektiv på varför du ska ta kulturella skillnader på största allvar. Och varför värdegrundsarbetet har en central roll i integrationsarbetet..
Vad är viktigast för dig att fylla år 2021 med? Jag hoppas du får som du önskar. Än en gång önskar jag dig ett Gott Nytt år!
Till yttermero visso vore det bra om ett renodlat socialliberalt parti kunde bildas i Sverige; med högt skattetryck, bibehållen välfärd och med ett bildningsideal som till sin narrativ ligger i en mittenposition politiskt. Ty socialliberalismen har framtiden för sig, om man med den menar en stark välfärd, men utan enpartistarttraditioner a la SAP. Vidare kan rekommenderas vidare studier i det faktum att Sverige vad gäller rösträtt var ett jämförelsevis (med grannländerna) odemokratiskt land, och att det därför inte var konstigt att socialdemokratin fick en så stark ställning i just Sverige. Möjligen är detta en förklaring till att landet, i synnerhet efter 1968, fick ett genomgående auktoritetsproblem som en del av samhällslivet. Auktoriteter har inte en speciellt stark ställning idag, om man inte menar kändisars. Det är inte svårt att hitta förståelse för konservativa åsikter, med tanke på historiens starka pendelslag efter det genomgripande 1960-talet.i Sverige och västvärlden. Men vad den konservative kanske lätt glömmer, är att pendelslaget ju inte kom från social harmoni under t.ex. 1950-talet. Det fanns med andra ord gott om saker och fenomen att på goda grunder vända sig bort ifrån under 1960-talet: auktoritärt maktmissbruk av olika slag och i olika sammanhang. Den synnerligen skarpsinte Carl Hamilton har i sin utmärkta bok "Det infantila samhället" belyst 1968:s konsekvenser för svenskt samhällsliv, och detta är ett verk som inte nog kan rekommenderas. Dock var som sagt det auktoritära mycket starkt i Sverige under 1900-talets fem första decennier. En annan mycket viktig faktor för dagens samhällsliv är bildningens drastiska tillbakagång, till förmån för en nästan kultliknande vurm för digitaliseringen. Här firar den hävdvunna ingenjörsstaten nya triumfer, och bildningsförfallet, möjligen buren av socialdemokratins åsiktshegemoniska konsolidering (nu äger VI landets Berättelse) har lett till en nästan förfärande antiintellektualism. Detta, jämsides med vänstervågens normspridning och välståndets bedövning av sinnena har fört med en lättsinnighet i samhällsplanering och i olika samhällssektorer. Man tar helt enkelt välståndet för givet. Så det är några starka fixpunkter idag: "samhällsfum" och auktoritetsproblem å ena sidan, en del uppseendeväckande åsiktsparadignm högerut å andra sidan. Ergo: Mitten med stark välfärd och högt skattetryck kan vara att föredra.
SvaraRaderaVill man förstå Sverige idag, är mycket viktiga faktorer:
SvaraRadera1. 1968.
2. GAL-TAN-skalan.
3. Postmodernismen.
4. Andra Världskrigets efterverkningar.
5. De två konträra världsbilderna: a. Det är samhällets tillkortakommanden om en individ har problem (socialt), b. Det är individens egna tillkortakommanden som skapar ett problem för individen (moral,). Att vara politiskt i mitten kanske betonar a. och b. i någorlunda likvärdig grad.
6. USA:s inflytande som garant för demokrati. Tysklands och Frankrikes tidigare kulturella inflytande.
7. Digitaliseringen som "undermedel" för de flesta samhällsfrågor och ev. existentiella problem, bildningens stegvisa försvinnande ur det allmänna medvetandet.
8. Insikten om att det var väldigt lite bevänt med demokrati i Sverige (uppseendeväckande få hade rösträtt kring år 1900), vilket möjligen var en starkt bidragande orsak till den sedan framväxande "enpartistaten".
9. Bildning i intellektuella debatter börjar kanske få mindre och mindre roll.
10. Insikten om att Sverige är en produkt av varje hittillsvarande generation, deras tidsbundna normer, deras historiska reaktioner mot tidigare generationer.
Vilka två mycket "pålästa" och omfattande kommentarer du skrivit. Det är onekligen mycket som sker i våra samhällen just nu, och runt om på vår jord. Aldrig tidigare så fort. Aldrig tidigare så stora möjligheter att försöka förstå de största maktkamper och konkurrenser som pågår. Som alltid genom vår historia har enskilda människor och deras ambitioner och personligheter stor betydelse för hur det utvecklas. Inte minst GP hade en bra ledare som inkluderade Churchill ur detta perspektiv.
RaderaÄven jag vill leva i ett lokalsamhälle (Uppsala/Sverige) där den individuella friheten är stor inom lagarnas ramar, där alla har en möjlighet till god bildning, där alla har en chans att bli rika genom hårt företagsamt arbete (inkluderar idrottare, konstnärer, musiker etc) och som samtidigt klarar av att erbjuda alla sina invånare med rätt att vara här en anständig lägsta levnadsnivå. I dagsläget levererar Sverige nästan "bara" goda möjligheter för många att bli rika genom framgångsrikt arbete i entreprenöriell förpackning. P.S Även skräpförfattare som säljer mycket är företagare.
Många kloka synpunkter. Det är onekligen mycket fördelaktigt att vara rik i dagens Sverige. Det är inte något dåligt men villkoren för våra rikaste måste också vara rimliga ur ett rättviseperspektiv. Jag tycker att Omställningskommissionen också företräder skatteförändringar som är kloka. För att öka jämlika möjligheter måste skolan kraftigt förbättra sin förmåga att ge våra barn och unga en konkurrenskraftig utbildning. Inte minst måste skolan mycket bättre än nu lösa sitt socioekonomiska kompensatoriska uppdrag.
Radera