Ett stöd i ensamheten
Ensamhet var ett socialt problem i Sverige redan innan Coronakrisen. Ett särskilt stort problem bland många av våra äldsta invånare. Till skillnad från våra djur finns inga lagar om att människor har rätt till regelbundna sociala kontakter. Coronakrisen har gjord ensamhetsproblemen än större för många. Den psykiska ohälsan ökar kraftigt. Finns något positivt med den svenska ensamhetskulturen? Inte mycket men i Coronatider blir isolering inget ovanligt.
I utvärderingarna av Coronakrisen kommer det sannolikt visa sig att ett av skälen till varför invandrare drabbats hårdare av Covid-19 är att de inte bara bor trängre utan de umgås i grupp i mycket större utsträckning än långtida svenskar. I normalfall är det något jag uppskattar. Personligen ogillar jag till exempel den svenska ålderssegregationen. I många andra delar av världen umgås alla generationer mycket mer tillsammans och i många olika sammanhang. Det gillar jag.
Sverige har idag många problem inom omsorgen och sjukvården. Det har varit känt länge och på tok för lite har gjorts för att i tid hitta lösningar på de problem som växer kraftigt. Främst växer de kraftigt på grund av att vi blir allt fler multisjuka äldre och fortsätter med en ansvarslös migrationspolitik. Kortsiktigt är till exempel språkproblem ett stort problem inom särskilt omsorgen men även inom sjukvården. Redan idag skulle dagens teknik, till exempel smarta robotar, kunna hjälpa till att både översätta i ord och i text vad någon säger på farsi till begriplig svenska. Ann-Charlotte Marteus, Expressen, är nedan inne på rätt spår. Mekanisk vänskap och kanske till och med kärlek är bättre än ingen kärlek alls.
"I det robotälskande Japan har Lovot blivit en populär gåva under pandemin. Lovot är en liten vadderad omsorgsrobot, kärleksfull, med stora runda ögon - tänk maskot eller nedtonad teletubby. Den är smartare än den ser ut. Lovoten kan känna igen och komma emot sin ägare, ta ögonkontakt och reagera när den blir vidrörd. Den håller mänsklig kroppstemperatur, har ett ”kramläge” och kan samla in data om sin ägares hälsotillstånd och skicka dem vidare, berättar Japan Times."
"I den sociala distanseringens tid har många japaner köpt en Lovot till åldriga föräldrar som de inte kan hälsa på. En lysande idé eller ruskig avhumanisering av ”våra sköraste äldre”? Därom kan man tvista. Japanernas förtjusning i robotar förklaras ibland med deras animistiska livssyn: uppfattningen att allt, inte bara människan, är besjälat. Alltså kan en robot ha en själ så god som någon. Inom kristenheten betraktas människan däremot som unikt besjälad. Robotar ses snarast som kalla och kalkylerande, möjligen med lömska planer på världsherravälde."
"Vi borde bejaka detta och låta Japans robotvurm inspirera oss. Just nu är det mycket tal om äldreboenden, men många äldre-äldre bor hemma. En del är rädda för att inte kunna kalla på hjälp om de blir hastigt sjuka eller faller och blir liggande. Lösningen i dag är ett trygghetslarm, ett fult och klumpigt armband med en stor röd larmknapp; en ständig påminnelse om ens egen skröplighet och vardagens faror. Kanske skulle somliga föredra en trivsam, mobil Lovot som uppfattar faror och kan larma, filma och skicka hälsodata."
"Personalbristen inom äldreomsorgen är kronisk och kommer att förvärras i takt med att 80-plussarna blir fler och seniora välfärdsarbetare går i pension. I Dorotea testar man nattkameror inom hemtjänsten för att spara personal och pengar: I stället för att traska hem till folk mitt i natten kollar de anställda om allt ser bra ut via kamera. Enligt kommunen gynnas även de äldre eftersom de slipper väckas och skrämmas av rassel i tamburen när de ska tittas till. Och så är det förstås. ”Ju mer personalkontakt desto bättre” är en regel med vissa undantag."
"Japanerna, som också har arbetskraftsbrist, har utvecklat kraftfulla - men milt storögda - robotar som kan lyfta och bära patienter. Sådana borde testas på äldreboenden. Robotarna kan bokstavligen avlasta personalens axlar och ryggar – och underlätta tillvaron för patienterna, förutsatt att de är rätt konstruerade. Att lyftas i armhålorna av två stånkande biträden som knappt orkar är ingenting att stå efter."
Jag är helt säker på att AI och robotik kraftigt kommer att öka sin påverkan på människors liv. Främst till det bättre. Sverige har en imponerande industriell historia inom robotikområdet som vi mycket bättre behöver förvalta än nu. Även inom informationsteknologi har vi som litet land hittills en imponerande historik. Sverige under mitt ledarskap skulle kraftigt växla upp utvecklingstakten inom robotik och den mest avancerade formen av informationsteknologi, AI. I opposition i samhället Uppsala satsar jag mycket tid på att bidra till att vi stärks inom dessa viktiga och välståndsskapande områden. Det räcker inte, hela Sverige måste kraftsamla! Och skapa viktiga samarbetspartners i andra utvecklade länder. Att vi växlar upp dessa viktiga satsningar kommer bland annat ha stor betydelse för att säkra konkurrenskraftig utbildning på alla nivåer samt kvalitativ omsorg och vård i Sverige.
Vi är i stort behov av nytt ledarskap i Uppsala och över Sverige. Inte minst behöver vi ledare som förstår vad jag skriver ovan. För att på riktigt förstå krävs kompetens som ingen i Sveriges regering idag har. Det drabbar alla svenskar negativt. Vi kan mycket bättre än nu! Vi måste kunna bättre än nu för vår egen skull men också för att lämna ett tryggt generellt välståndssamhälle vidare till kommande generationer! I Uppsala erbjuds Uppsalaborna ett politiskt alternativ som bland annat fattar ovan. Utvecklingspartiet demokraterna är värda att synas av dig som har chansen att rösta på UP i kommun och regionvalen år 2022, nästa år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar