tisdag 12 januari 2021

Åldersidioti

Hylla kompetens, starkt engagemang och resultat

Det är korkat att se en 80 åring som bättre än en 20 åring. Det är lika korkat att se en 20 åring som bättre än en 80 åring. Lika korkat är det att inbilla sig att ung pojkar och flickor är bättre än äldre män och kvinnor. Dessutom är det korkat att se ett kön som smartare och bättre än det andra. De som ska hyllas, oavsett kön eller ålder, är de mest kompetenta, de starkast engagerade och de som enskilt eller i grupper presterar beundransvärda resultat. Dessa människor som finns bland alla människor på jorden. Samtidigt finns motsatser bland alla människor på vår jord. 

Lena Pihl, GP, skriver läsvärt om hur korkat det är att generellt lyfta en liten del av befolkningen som vore den bäst. Dessutom en ständigt ny del som i bästa fall efter bara några år är passé om man går på ungdomskulten. Varför har det blivit så? Enkelt om du frågar mig och tar del av beteendevetenskapen. Unga människor är väldigt mycket mer lättformade än äldre människor. Det är därför som väldigt mycket reklam riktas mot unga. Inte minst mycket olaglig reklam i alla dataspel. Den som kan påverkas att gilla VOLVO i unga år gör det sannolikt även senare. Samma logik med politiska partier. Om man lyckas fånga in de unga har man en chans att ha kvar dem ett tag. Så har det varit. Så anser jag att det generellt är i mycket mindre utsträckning nu. Allt oftare har över 97% av alla väljare börjat att byta parti de röstar på utifrån vad olika partier tycker i för dem viktiga frågor och utifrån vilka representanter de erbjuder. Istället för att ragga möjliga karriärister till ungdomsförbunden borde partierna, som tappat massor av medlemmar, aktivt rekrytera bland erfarna från alla verksamheter istället.

”För så här är det. Ungdom är flyktigt. Även en ung kvinna kommer, om allt vill sig väl, bli medelålders och sedan gammal. Den som i tonåren och 20-årsåldern hyllas just för att hon är en ung kvinna, och bygger sin självidentitet på det, kommer att riskera att få problem senare i livet. För vad händer när man börjar närma sig 30, 35 eller 40? Antagligen identitetskris, förvirring och kanske en del bitterhet.”

”I ett samhälle som hyllar unga kvinnor är det lätt att glömma bort äldre kvinnor och deras erfarenheter och kunskaper. Enligt statliga Delegationen för senior arbetskraft har kvinnor som passerat medelåldern svårast att byta jobb. Äldre kvinnor är den grupp som syns absolut minst i medierna, enligt forskning från Göteborgs universitet.”

”Att vara en 50-årig kvinna ses inte som något positivt, utan som en belastning, eftersom man inte kan sprida en air av progressivitet och ung fräschör omkring sig. Nog är det inte konstigt att marknaden för skönhetsingrepp växer. Nervgiftet botox, som slätar ut rynkor, blir allt mer populärt. Sedan 1990-talet har antalet skönhetsingrepp ökat med 15 procent årligen, och 85 procent av kunderna är kvinnor (Aftonbladet 22/12). Botox-ingreppen blir ett sätt att desperat hålla fast vid en ungdom som man blivit itutad är så viktig.”

”Samma trend syns på bloggar, i tidningar och i Youtubevideor, där tips om hur man kan träna bort mamma-magen och återställa kroppen så som den såg ut före graviditet och förlossning avlöser varandra – och det handlar då inte främst om att må bättre, utan om att se ”bättre” ut. Spåren av att ha burit och fött ett barn ska elimineras, idealet är att ha samma figur som sitt 22-åriga jag.”

”Hyllningarna till unga kvinnor handlar kanske framförallt inte så mycket om att lyfta fram kvinnor som om att lyfta fram ungdom. Det kanske inte var syftet. Men det riskerar att bli konsekvensen. Ett samhälle där nyblivna mödrar känner att de måste korrigera sina kroppar för att de har fött ett barn är inte ett samhälle som hedrar kvinnor. Tvärtom.”

https://www.gp.se/ledare/genom-att-hylla-unga-kvinnor-gör-ni-dem-en-björntjänst-1.39517317

I en krönika i UNT nyligen bjuder Bo Pellnäs på kloka reflektioner över hur oklokt det blivit när så många oerfarna unga får allt för viktiga uppdrag. 

Hela vår ledningsfilosofi – att den som normalt har ansvaret för en verksamhet också skall leda denna i en kris – visar att vi saknar både insikt och fantasi för att reellt kunna föreställa oss vidden av en katastrof som kan drabba oss. Gång efter gång undantränger vi de första tecknen på en växande fara. När allt väl har börjat och flera samhällsfunktioner drabbas gör vi först det vi bäst behärskar: nämligen att sammanträda och bli överens.”

 Det gäller att finna den minsta gemensamma nämnaren, och lösningen finns förstås i ”den minsta”, annars blir den ju aldrig ”den gemensamma”. När vi så konstaterat att gräset aldrig hann gro och att kon redan är död letar vi syndabockar, tillsätter en kommission, bejakar dess resultat, ser tiden an och låter en barmhärtig glömska sänka sig.”

 Den kommunala äldrevårdens katastrof har dock väckt en vrede som kanske varar ett tag. Jag fasar själv för dagen, inte långt borta, då jag inte klarar mig utan kommer att omfamnas av det nya välfärdssamhällets värderingar, formulerade med alla dessa vackra ord, som myggsurr en sommarafton. Men resultatet liknar alltmer den urgamla fattigvårdens. Nu bemannad med timanställda, lågavlönade människor ur ett nyinvandrat proletariat, satta att vårda de försumbara.”

 Det är resultatet av orimliga prioriteringar, där de som omfattas av ”omsorgen” väger lätt när andra behov måste tillgodoses. Det är absurt att vi i Sverige ser trettioåringar som kvalificerade att beträda ministerposter och låter sjuttioåringar falla för ålderstrecket till riksdagen. Ju yngre politikerna blir desto mer ser de förstås folk med livserfarenhet som främmande, kanske hotfulla.”

https://unt.se/artikel/en-krisledning-i-uppenbar-kris/jpkxqw6r



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar