torsdag 21 januari 2021

Lärarförakt

Ordentlig uppryckning nödvändig
Vill du leva i ett generellt välfärdsland? Har du förstått att vi i allt större utsträckning lever i ett digitalt samhälle där det mesta snart styrs digitalt? Samtidigt har vi många digitala analfabeter. Jag vill leva i ett generellt välfärdsland. Bara i ett sådant land går det att skapa rimlig trygghet för alla. Att Sverige avviker från det beror på en misslyckad migrations- och integrationspolitik. Inte minst den digitala analfabetismen bland många invandrare är ett stort integrationsproblem. Många invandrare är också analfabeter. Farligast med svensk utveckling är att vi inte längre har en väl fungerande skola. En skola som presterar goda studieresultat utan fusk är avgörande för ett samhälles konkurrensförmåga. En skola där elever ges möjligheter att nå sin bildningspotential har stor påverkan på hur enskilda människors liv utvecklas. Tro aldrig något annat. Att några outbildade idag kan bli sjukt välbetalda influensers utgör väldigt begränsade undantag. Det är hög tid att backa upp våra lärare att tydligt få mandatet att vara elevernas ledare. Ordning och reda måste på ett respektfullt sätt etableras på våra skolor. På alla våra skolor. Att lärdomskommunen Uppsala av Lärarförbundet bara rankas som 216 av 290 kommuner talar sitt eget språk. Skolans förutsättningar att klara sina bildningsuppdrag i Uppsala måste kraftigt förbättras.

Maria Wiman, lärare, skriver läsvärt i nedan bifogade debattartikel i GP. Hon har rätt, det är på tok för många ledande tjänstemän och politiker inom skolområdet som inte har en korrekt bild av skolans verklighet. Det är inte acceptabelt.

"Vad som däremot slog mig med bestörtning under presskonferensen var Peter Fredrikssons tips till oss lärare. Han föreslog till exempel att vi skulle vädra efter varje lektion, öppna fönster och - självklart - inte samlas i för stora grupper. Dessa matnyttiga uttalanden fick mig att söka mig vidare till Skolverkets hemsida för lite mer påpassliga råd om hur man i skolan bäst undviker att bli sjuk. Och nu blev det riktigt spännande, högintressant faktiskt. Här fanns snillrika punktlistor till oss högutbildade yrkespersoner som spenderar mer eller mindre hela våra liv i skolan. Bland annat kunde jag läsa att vi sk

- Möblera luftigt. Det ska finnas ordentligt med avstånd mellan varje bord när det är möjligt.

- Ha ventilationen på hög styrka under skoltid

- Minska trängseln i korridorer och matsalar genom att anpassa schemat så att elever börjar och slutar olika tider.

- Minska trängseln genom att arbeta i halvklass eller i mindre grupper så ofta det går med hänsyn till lokaler och personal.

När jag läst dessa kloka råd från den myndighet som ska vara expert på svenska skolan kan jag inte låta bli att fundera över när exakt Fredriksson och hans kollegor vistades i en ordinär svensk skola senast." 

Läraryrket har under många år misshandlats och kraftigt tappat status till skillnad från hur det är i till exempel vårt grannland Finland. Bland annat har det bidragit till att vi har en stor brist på välutbildade lärare idag. Professor Claes Nilholm skriver läsvärt nedan om lärarbristen och varför läraryrket inte längre har en hög status. Läraryrket, ett av samhällets viktigaste jobb för att samhällens framtid ska bli positiv. Det är ett stort misslyckande att förslappningen av skolan och försvagningen av lärarens naturliga ledarroll länge tillåtits. Trots fina ord inte minst från en tidigare Liberal partiledare. Varför ska man bli lärare idag om man inte är idealist? Det är ett mycket viktigt och meningsfullt arbete men arbetsmiljön för många är oacceptabelt dålig och konkurrensen om de duktigaste från skolan har ökat kraftigt från en allt mer avancerad tjänsteindustri. Läraryrket kan återigen bli mycket attraktivt men då måste man återgå till att ge lärarna mycket mer frihet över sin arbetstid och man måste kraftigt förbättra deras arbetsmiljö. Jag är helt säker på att vi då kan motivera många fler att axla en karriär inom ett av världens finaste yrken, läraryrket.

"Ett sätt att möta lärarbristen är att erbjuda fler vägar in i läraryrket. Något paradoxalt skulle en eventuell lågkonjunktur förmodligen kunna förbättra rekryteringen till yrket men samtidigt skulle då kommunerna vara tvungna att spara på sina utgifter. Hur som helst är det förstås väldigt viktigt att locka ungdomar till läraryrket. Utifrån dessa resonemang försökte jag ta reda på lite mer om varför så många ungdomar i Sverige inte vill bli lärare."

"Faktum är att jag haft svårt att hitta forskning som kan besvara frågan om varför ungdomar inte attraheras av läraryrket. Möjligtvis har jag letat dåligt, men det tror jag inte och jag är förstås väldigt tacksam om någon kan meddela mig om jag missat någon viktig undersökning. Med tanke på de stora summor som satsas på utbildningsvetenskaplig forskning är det förstås förvånande att det inte verkar finnas en gedigen kunskap i en sådan här viktig fråga."
https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/lararbristen-det-storsta-hotet-mot-skolan-

Nu, 2021, ska tydligen lärarutbildning äntligen sluta lära ut flum. Läraren ska lära sig att vara chef över klassen och att lära ut sina särskilda kunskaper på olika sätt beroende av elevernas olika förmågor. Jag hoppas det Isak Skogstad skriver i GP stämmer! Svensk konkurrenskraft måste repareras och i det arbetet har våra lärare en nyckelroll. Måtte nedan förslag gå igenom! Dagens flumskola i kombination med alla stökigheter slår hårt mot vår konkurrenskraft.

”Det enda jag vill är att lämna en föreläsning och känna att jag lärt mig något”. Det sa min kurskamrat Kristofer på väg hem från ännu en värdelös föreläsning på lärarutbildningen. Kort därefter gav han upp och tog ett jobb som soldat med 18 000 kronor i månadslön. Det han sa skrämde mig. Inte för att det var något nytt, men för att jag försökt ignorera känslan av jag slösade bort flera år på en utbildning som inte håller måttet. Jag ville lära mig att undervisa, inte ödsla tid på timslånga seminarier om värdegrund, inkludering och kritiska perspektiv på lärarnas makt i klassrummet.”

 Rätt snart blev det tydligt att den idé som vi indoktrinerats i på lärarutbildningen – som handlar om att vi skulle ikläda ”en modern lärarroll” och inte styra, utan stötta eleverna när de själva fick söka sin kunskap med sin inre motivation som drivkraft – inte hade särskilt mycket med verkligheten att göra.

Föga förvånande visade det sig att ungdomar var mer intresserade av att sitta ostört i grupprum och spela datorspel än att läsa Voltaire och studera statsskick. Erfarenheten gjorde att jag helt kom att ifrågasätta de teorier som präglade min egen utbildning.”

 Nu ligger ett förslag på bordet som innebär att kognitionsvetenskap ska ingå i alla lärarutbildningar – utan undantag. Det är inte en dag för tidigt.”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar