För snart två år sedan hände något stort. Helt plötsligt slutade Polischefer och flera andra inom rättssystemet att mörka vad de ser i sin verklighet. Tidigare hade det accepterats som inte politiskt korrekt. Plötsligt beslutade sig många inom rättssystemet för att sluta tiga. Trist att det tog så lång tid. Bra att vändningen ändå kom. Nu talar både ledande domare, polischefer och åklagare öppet om faktiska problem. Samhällsutvecklingen blir alltid bättre om vi ständigt får en korrekt beskrivning av verkligheten.
Vissa gillar att kommuner, särskilt stadskommuner, tvingats förstärka trygghetsarbetet med hjälp av lokala ordningsvakter. I grunden är det ett rikspolitiskt misslyckande. Polisen, och övriga rättssystemet, har länge misshandlats och fått på tok för små resurser för att lösa sina uppdrag. Tills detta misstag korrigerats borde det vara självklart att riksdagen plockar upp alla extra ordningsvaktskostnader som kommunerna drabbas av. Aleksandra Boskanin reflekterar lite om ordningsvakterna i nedan artikel.
"Nyligen föreslog Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (NOA) att också polisen ska ta hjälp av civila ordningsvakter. Det skulle kunna vara positivt för landets kommuner och regioner om det innebär att staten tar större ekonomiskt ansvar för ordningsvakterna. Under 2017 spenderade landets kommuner runt 995 miljoner kronor på upphandling av säkerhetstjänster, regionernas kostnad uppgick till 669 miljoner kronor (GP 8/4). Det är en stor ökning jämfört med 2014 då kostnaderna var 674 miljoner kronor respektive 493 miljoner kronor (Dagens Samhälle 2/11 2017).
Erik Nord, polischef i Göteborg, är positiv till förslaget. Som exempel på arbetsuppgifter som ordningsvakter skulle kunna utföra nämner han att de kan vara stödjande resurser vid spaningsuppdrag och bevaka personer som sitter gripna på sjukhus. Nord menar dock att dagens lagstiftning kan komma att utgöra ett hinder: ”Vi har nästan tänjt lagen till bristningsgränsen där undantagen blir huvudregel” (GP 24/6)."
"För att ordningsvakter på bästa sätt ska kunna avlasta polisen krävs därför en översyn av lagstiftningen, en uppfattning som delas av inrikesminister Mikael Damberg (S): ”Regelverket har börjat tänjas på redan i dag” sade han i samband med att han i mars aviserade att en utredning kring lagstiftningen för ordningsvakter och väktare ska tillsättas (Aftonbladet 18/3). Utredningen ska bland annat se över arbetsuppgifter, befogenheter och utbildningslängd."
https://www.gp.se/ledare/ordningsvakter-kan-%C3%B6ka-tryggheten-p%C3%A5-gator-och-torg-1.15817998
"Sveriges Domstolar befinner sig i ett mycket svårt ekonomiskt läge och samtliga domstolar har fått besparingskrav som ska genomföras redan i år. Även Uppsala tingsrätt måste genomföra budgetneddragningar som kommer att få stora konsekvenser för verksamheten. Detta samtidigt som tingsrätten redan är hårt belastad av långa förhandlingar, ökad inströmning av mål och många stora mål med frihetsberövade personer. Baserat på detta borde vi egentligen ha fått ett budgettillskott på flera miljoner."
"Några fakta som belyser detta: Uppsala tingsrätt fick under 2018 in drygt 8 200 mål. Nästan 3 500 av dessa var brottmål. Jämfört med 2016 har brottmålen ökat med nästan 20 procent. Förhandlingstiden ökar också. Under första kvartalet 2019 har förhandlingstiden ökat med 33 procent jämfört med samma tid förra året. Andelen mycket stora och långa brottmål har ökat. Att en förhandling håller på i tio dagar eller mer är i dag inte alls ovanligt. Allt detta utan att tingsrätten tillförts några extra resurser."
"Bevisning är många gånger en färskvara och det finns många exempel på att bevisläget avsevärt försämrats när lång tid förflutit från det att ett brott inträffat tills rättsprocessen avslutats. En försenad rättegång medför i princip alltid en risk för att det slutliga avgörandet är av sämre kvalitet än vad som hade behövt vara fallet om målet avgjorts tidigare."
"Riksdagen har gjort stora satsningar på polisen och nu senast även på åklagarmyndigheten. Satsningar som rimligen ska leda till ett ökat inflöde av brottmål till tingsrätterna. Några ökade satsningar på tingsrätterna har dock inte skett."
"Om inte domstolarna tillförs ytterligare medel kommer vi att bli tvungna att ytterligare minska på vår personalstyrka, ställa in allt fler förhandlingar och helt fokusera vår verksamhet på de mål där vi har lagstadgade tidsfrister att förhålla oss till. Parterna i övriga mål kommer då att få vänta mycket länge på att få sin sak prövad."
https://www.unt.se/asikt/debatt/resursbrist-i-uppsala-tingsratt-5347176.aspx
Dagens besvikelse
Ledande politiker i nämnder och styrelser som saknar relevanta kunskaper och erfarenheter för att på ett ansvarsfullt och kompetent sätt kunna företräda invånarnas intressen. Det är dyrt och dumt att folket företräds av människor utan rimliga kompetenser. Man kan tycka att tjänstemän ska klara av sina uppdrag bra med tanke på höga ersättningar och ofta bra CVn. En styrelse eller nämnd ska dock alltid vara kompetent nog att både stötta och ifrågasätta en förvaltningschef eller VD. Vi väljare har ett stort ansvar att välja personer och partier som bäst kan företräda oss. Bäst är alltid kompetenta människor. Kompetenta människor finns det gott om inom alla yrkesområden. Det gäller att attrahera dem att i någon politisk roll vilja bidra till vårt gemensamt bättre. Förbättringspotentialen är stor.
Nya Karolinska har kostat skattebetalarna flera miljarder onödiga kronor. Det är inte ”någon annans” pengar! Det är dina och mina skattepengar! På toppen av vansinniga merkostnader brister också Nya Karolinska i sin förmåga att snabbt ge trygg och god vård till särskilt multisjuka äldre. Det kanske är en planerad effekt....
”Rapporten jämför införandet av värdebaserad vård på tre stora sjukhus: Karolinska, Sahlgrenska i Göteborg och Akademiska i Uppsala. Resultatet är, inte helt oväntat, mer lyckat på Akademiska och Sahlgrenska, där man inte vänt upp och ner på hela sjukhuset utan behållit klinikerna.”
”Nya Karolinska skulle bli Boston Consulting Groups flaggskepp, men kapsejsade. Politikerna har kastat miljarder kronor i sjön. Det behövdes ytterligare några skattekronor för att i rapportform konstatera självklarheten: Nya Karolinska borde ha omorganiserats med större varsamhet.”
https://www.expressen.se/ledare/redledarered-detta-kan-politikerna-lara-av-haveriet-karolinska/
Dagens stjärna
Eva Edwardsson, hovrättsråd och kommunfullmäktigekollega som sakligt, kompetent och klokt beskriver hur ohållbara våra lagar och regler blivit kopplat till invandring. Och hur fel aktivister ofta har om vad som hänt när utvisningsbeslut till sist fattas. Idag bidrar en rörig och dålig migrationspolitik kraftigt till att Sverige blivit ett mycket otryggare land att leva i. Nedan en mycket läsvärd debattartikel i SvD skriven av Edwardsson. Larana ”bör” inte bara skrivas om, de måste skrivas om!
”Migrationsverket påstås ägna sig åt hjärtlöst paragrafrytteri. Riksdags- och kommunpolitiker uttalar i medier sitt stöd för enskilda fall, även under pågående domstolsprövning, och antyder inte sällan bristande rättssäkerhet som trolig orsak till utvisningsbeslutet.”
”Men migrationslagstiftningen kan inte enbart bygga på medkänsla, utan den måste också utgöra ett system som hänger ihop.”
”Den som har fått avslag på sin asylansökan av Migrationsverket och inte får beslutet ändrat efter domstolsprövning är i lagens mening inte längre asylsökande eller flykting. Istället är personen en utländsk medborgare som befinner sig i Sverige utan uppehållstillstånd och som därför ska lämna landet.”
”En grundläggande förvaltningsrättslig princip som många verkar ha svårt att acceptera är att det är förhållandena vid beslutstillfället som ska ligga till grund för ett beslut. Dessutom är handläggningstiden i sig inte ett argument för att få ett tillstånd. Ingen är väl beredd att förespråka att en person som söker till exempel ett vapentillstånd, bostadsbidrag eller att bli utnämnd till professor ska få ansökan beviljad bara för att man väntat länge under handläggningstiden?”
”Både möjligheten för asylsökande som fått avslag att stanna om man hittar ett arbete och den så kallade gymnasielagen bygger emellertid på föreställningen att genom att vistas i Sverige under handläggningstiden, borde även de som saknar asylskäl få stanna. Trots att långa handläggningstider ofta beror på att de asylsökande gör sig av med de pass och resehandlingar som de använt under resan hit samt att det är väldigt många som söker asyl i just Sverige.”
”Många politiskt aktiva backar inte upp myndigheter och domstolar som tillämpar utlänningslagen. Detta vore otänkbart om det istället gällde brottmål. Man ersätter domstolarnas bedömning i enskilda fall med sin egen. Åtminstone ett politiskt ungdomsförbund (Luf) samlar in pengar till stöd för en fond för att asylsökande som fått avslag ska kunna gömma sig i Sverige. Det finns också en utbredd uppfattning att asylprocessen inte är rättssäker, trots att det är samma förvaltningsprocesslag, samma förvaltningsdomstolar och samma domare som dömer i migrationsrättsliga mål som i andra mål i de allmänna förvaltningsdomstolarna.”
"Så varför söker sig då så många personer utan asylskäl och även lågutbildad arbetskraft till just Sverige?"
- En orsak är möjligheten att ”byta spår", alltså att den som inte får asyl får stanna i Sverige ändå om personen hittar ett arbete. Detta lockar människor att komma till Sverige och först söka asyl och sedan under handläggningstiden försöka hitta ett arbete för att på så sätt få permanent uppehållstillstånd.
- De generösa reglerna om arbetskraftsinvandring innebär att utländska medborgare utanför EU kan flytta till Sverige och arbeta deltid med så låga löner som 13 000 kronor i månaden och efter fyra år få permanent uppehållstillstånd.
- Kombinationen av de låga kraven på arbetskraftsinvandring och möjligheten att byta spår leder till rubriker som ”familjen utvisas efter sju år i Sverige”. Först söker en familj utan skyddsskäl asyl, men får slutligt avslag cirka två år senare. Då byter man spår och någon i familjen arbetar två år. Vid förlängningsansökan visar det sig att kraven för tillståndet inte varit uppfyllda (man kanske har arbetat svart). Då avslås ansökan efter två års ytterligare utredning och domstolsprövning. Under sex–sju år i Sverige har familjen aldrig haft ett giltigt uppehållstillstånd. Ofta kan familjen stanna ett tag till genom att lämna in en ny asylansökan.
- Kombinationen av reglerna för arbetskraftsinvandring och etableringsfriheten för privata företag inom välfärdssektorn gör det lagligt att arbetskraftsinvandra till Sverige och ta med sig svårt funktionshindrade anhöriga, som då beviljas rätt till personlig assistans. Andra anhöriga kan då beredas arbete som personliga assistenter. I LSS-utredningen SOU 2018:88 konstateras att utlandsfödda oftare än andra beviljas assistansersättning och att det kan behöva utredas vidare.
- När ensamkommande barn inte kan göra sin ålder sannolik, beslutar Migrationsverket om en fiktiv ålder, nämligen 18 år dagen före beslutstillfället. Det betyder att personer som i verkligheten kanske är 22 år, blir fyra år yngre i sina kontakter med kommunala myndigheter med krav på skolgång, ordnat boende med mera. Möjligheten att få ta del av ett omfattande omhändertagande som gäller både dem över och under 18 år gör Sverige så attraktivt att vi år 2015 tog emot 40 procent av det totala antalet ansökningar från ensamkommande barn i hela EU.
- Svensk lagstiftning är tillåtande mot den som lämnat oriktiga uppgifter om sin identitet. Den man som uppgett att han var 17 år när han sökte asyl avslöjar i en senare ansökan om ändring av folkbokföringen att han i själva verket var 18 år. När detta uppdagas mer än fyra år senare händer ingenting. Däremot lämnas nu ett korrekt pass in till stöd för ansökan (se HFD 2019 ref. 9).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar