Leder mycket sunt förnuft mot visdom

Är sunt förnuft ett annat uttryck för visdom?
Kan man ha sunt förnuft om man inte har omfattande kunskaper som ger empiriskt stöd för det så kallade sunda förnuftet? Har framgångsrika forskare mycket sunt förnuft inom sitt vetenskapliga område? Vad är sunt förnuft? En person som klassas som vis, är den full av sunt förnuft? Flum tycker vissa. Viktigt att fundera över tycker andra. Jag vet att jag efterfrågar mer sunt förnuft och visdom inom svensk politik. Hanteringen av till exempel den enspåriga viljan, från främst MP, att bygga svindyra spårvägssystem i Uppsala är exempel där sunt förnuft och visdom lyser med sin frånvaro. På många sätt hävdar jag att frågan om kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala tydligt visar på bristande visdom. Och helt klart är att det aldrig blir bra för samhällsinvånarna om inte kompetenta människor seriöst väger olika alternativ innan slutliga beslut fattas. Beslut som under lång tid påverkar människor som lever på en plats.
https://www.synonymer.se/sv-syn/sunt-förnuft
https://wellness-wisdom-wealth.se/wisdom/sunt-fornuft/
https://www.familjeliv.se/forum/thread/75028010-vad-betyder-sunt-fornuft

Vill du betraktas som vis? Det hoppas jag du tycker. Strävan mot visdom är värdefull i sig själv. Nedan några beskrivningar av vad visdom representerar.

”En intelligent person kan exempelvis ha en mycket utvecklad logisk-analytisk kapacitet men sakna empatisk förmåga, som är kapaciteten att förstå hur en annan person tänker och känner. En annan skillnad är att visdom definitionsmässigt är kopplad till välvilja och godhet, medan intelligenta personer kan vara elaka och hänsynslösa. Ytterligare en skillnad är att visdom innebär förmågan till helhetssyn, medan man kan vara ”stuprörsintelligent”.”

”Svaret är ja – vi kan alla växa i visdom. Men den första förutsättningen är att man VILL bli visare. Därefter kan man sträva efter att utveckla de egenskaper som krävs, eller att kontrollera de motkrafter som hindrar oss från att vara visa. Som fördomar, rädsla, prestige och en oförmåga att tänka självständigt.”
https://fof.se/tidning/2016/10/artikel/vagen-till-visdom
https://www.folkuniversitetet.se/info/region-syd/innehall-syd/forskningsyd/egenskaperna-du-behover-for-att-vara-vis/

En vis person har mycket sannolikt utvecklat en god förmåga till sunt förnuft. En inställning byggd utifrån många relevanta praktiska erfarenheter. Sunt förnuft kan många gånger beskrivas som specifik visdom. Att förstå vad som är klokt att göra i specifika situationer är inget man är född med, det är något som förtjänas genom att gång efter gång förstå konsekvenserna av handlingar.

Att betrakta och tolka världen utifrån en bubbla är inte ett exempel på visdom. En vis person förstår precis som forskare att ordentliga och regelbundna besök i den verkliga verkligheten är avgörande för att klokt uppfatta hot och möjligheter. Vissa reflektioner som bifogad kvinna gör delar jag men ”storstadsbubblan” kan avgränsas än mer kopplat till riksmedia, och på tok för många rikspolitikers tänkande. Den avgränsningen kan med fördel kallas ”Södermalmstänkande”. Varför har vi inte en betydligt större acceptans för pragmatiska olikheter runt om i vårt land? Med det menar jag mindre centralstyrning och mer utrymme för lokalt ansvarstagande som blir mer anpassat för det unika lokala förutsättningarna. På tok för mycket styrs från ”Bryssel” och ”Stockholm”. Lika för alla nationellt är feltänkt! Mycket bättre hänsyn till stora olikheter mellan microsamhällen måste tas. Det inser personer som byggt upp tillräckligt med erfarenhetsbaserat sunt förnuft.

”Jag skulle vilja se en politik för hela Sverige, som faktiskt förstår skillnaderna i vårt land, säger hon.”
https://www.expressen.se/nyheter/qs/cecilia-42-politikerna-lever-i-en-storstadsbubbla/

Dagens besvikelse
Alla okloka personer som exemplifierar ”Peters princip”. Och som gång efter gång bidrar till att vi invånare drabbas av skrytbyggen och andra dyra investeringar som också kräver stora löpande kostnader och avskrivningar. Malcom Kyeyune tycker klokt till igen nedan.

”Tyvärr börjar det bli tydligt att en hel del svenska politiker verka dela denna farliga blindhet inför tyngden av långsamma, dolda kostnader.”

”Den bistra sanningen är att det är för sent att göra särskilt mycket åt situationen. Lyxfällans käftar har redan slagit igen, och nu går vi mot en period där räkningarna kommer att börja landa på bordet. Vad det kommer betyda för stabiliteten i vårt politiska system framöver, det är det nog ingen som riktigt vet.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/lyxfallans-kaftar-har-redan-slagit-igen-28111

Dagens stjärna
Adam Cwejman. Ja, det är en konst att respektfullt hantera olikheter. Det finns gott om människor som har fått för sig att lika är värdeutvecklande. Idag är på många sätt fantastiskt mycket intressantare, godare och mer framgångsrikt än på 70-talet. Alla världens matinslag som berikat vår del av världen är fantastiskt. Allt forskarutbyte som bidrar till vår konkurrenskraft. Alla invandrade företagare som gör näringslivet mer vitalt. Alla invandrade idrottare och musiker som gör att lilla Sverige ändå märks i världen. Och så vidare.

”Samhällsförändringar som urbanisering, industrinedläggningar och invandring påverkar människor av de här två grupperna på väldigt olikartade sätt. En somewhere kanske aldrig flyttade iväg från den lilla orten till storstaden. Hen hade aldrig några planer på den "stora världen", ville kanske inte ha en högre utbildning utan nöjde sig med ett anspråkslöst liv. Hen valde inte stora förändringar i sitt liv och var därför heller inte beredd, eller lockad, av att omgivningen pådyvlade livet några större förändringar, däribland att grannar byttes ut från det bekanta till det främmande.”

”En anywhere-person finner i förändringen ett egenvärde och bejakar det. Hen tillhör ofta samhällets vinnare. Kanske påverkar inte förändringen vardagen så märkbart för en anywhere-person. Otryggheten i ett område, som ofta är en konsekvens av bidragsberoende och arbetslöshet, rör inte en anywhere som betraktar utvecklingen på avstånd. Här finns en tydlig klassdimension.”

”Men är dessa motsättningar verkligen huggna i sten? För tretton år sedan utkom en av de mest hoppfulla böckerna den här sidan sekelskiftet, "Postethnic America" (Basic books 2006). I boken skissade författaren David Hollinger på ett samhälle där individer med en rad olika förutsättningar och härkomster lyckas överbrygga olikheter och ersätter såväl nationalchauvinism som separatism med gemenskap.”
https://www.gp.se/ledare/konsten-att-hantera-olikhet-1.15670114