onsdag 12 juni 2019

Skolan central för våra gemensamma framgångar

Konkurrenskraft
Det är med "skräckkänslor" jag hör partiledarkandidaten Ullenhag tala om behovet av omfattande skolreformer. Om det är något som skolans anställda tydligt sagt de senaste typ 8 åren är det att sluta plåga skolan med ständiga nya upplägg. Skolan behöver arbetsro och väldigt mycket mindre riktade statsbidrag från ”mamma staten”. Samtidigt krävs en stor förbättring MEN den handlar mest om operativ förmåga. Årets svensk Hamid Zafar är värd att lyssna på på riktigt!
https://www.regeringen.se/498092/contentassets/e94a1c61289142bfbcfdf54a44377507/samling-for-skolan---nationell-strategi-for-kunskap-och-likvardighet-sou-201735.pdf
http://www.sou.gov.se/skolkommissionen/aktuellt/

En sak är helt säker, MP, S, C och L bär inte på lösningarna för att göra svenska skolan mer konkurrenskraftig. Inom grundskolan och gymnasieskolan måste grupper av liknande individers intressen bättre tillgodoses. Inom universitetsvärlden måste elitsatsningarna få mer kraft och det livslånga lärandet mer plats. Expressens ledare nedan om Januarigängets skolpolitik är läsvärd. Ja, väldigt många rikspolitiker har "glappkontakt" med verkligheten. Det är ett stort svenskt problem. Och den 10 juni skriver Lärarförbundets ordförande en debattartikel som fullständigt sågar den politik L, S och MP särskilt bär ansvar för. Läs gärna hennes alarmistiska artikel.

"Men statens förväntningar på vad skolan ska leverera är som sagt enorma. Och kommunerna står inför reella och växande utmaningar. Vid sidan av ett ökande antal äldre kämpar en del kommuner med avfolkning medan andra ser hur invånarantalet snabbt tickar uppåt. Generellt är ungdomskullarna stora, vilket betyder fler elever. Bristen på behöriga lärare driver upp lönerna.
Vissa kommuner, som Örnsköldsvik, Örebro, Luleå, Karlshamn och Arvika, drar ner på skolbudgeten. Andra gör det inte, i kronor, men kompenserar inte heller för de kostnader som fler elever, löneökningar och prishöjningar medför. Då får man spara på verksamheten. Det kan innebära sådant som större barngrupper och klasser, färre specialpedagoger och vikarier, indragna skolpsykologtjänster eller mindre fortbildning för lärarna.
Glappet mellan rikspolitikens ambitioner och den kommunala verkligheten bara växer. Det håller inte. Löfven & Co måste bli lite seriösa: Prioritera det viktigaste och se till att kommunerna har, eller ges, förutsättningar att uppfylla de krav som ställs."
https://www.expressen.se/ledare/januarigangets-skolpolitik-ar-en-oserios-onskelista/
Dagens skola underpresterar ofta. Högsta prioritet i Sverige måste vara att fixa det! Utan en massa tokiga reformer. Framtida svenskars välstånd står på spel!

Dagens besvikelser
Svenska partier som kallar sig liberaler, de är vilse. Det kan sannolikt vara så att det är en ism som vunnit så mycket terräng att det är dags för något nytt och mer nutidsenligt. För att vara framgångsrik måste politik handla om problemlösning av verkliga problem och om tydliga önskade framtidsbilder. De två måste trovärdigt hänga ihop. De som idag kallar sig liberaler klarar inte längre av att hålla ihop, eller ens förmedla, dessa två perspektiv på ett trovärdigt sätt. Adam Cweijman ger lite perspektiv på problemet i nedan GP artikel.

"Tiden att säga att vi, ni eller du varit naiva är över. Sverige har sedan hösten 2015 ett lapptäckte av tillfälliga lösningar för att reglera migrationen till Sverige. Det är uppenbart att det behövs ett översiktligt och förutsägbart system som gör att Sverige kan förbereda sig för att ta emot människor. Situationen ute i kommunerna kräver detta."

"Vi har förstått att den gångna politiken, som just Sabuni och Ullenhag basade över, inte fungerande. Men vad är nästa steg? Att göra upp det förflutna räcker inte särskilt långt för den som aspirerar på att ta ett parti in i framtiden. Och om det är något Liberalerna lider brist på nu så är det en framtid."
https://www.gp.se/ledare/liberalernas-strid-om-det-f%C3%B6rflutna-1.15503645

Expressens ledare som gillar sossarnas nej-förslag till F (underkänt) i betyg. Självklart ska underkänt vara underkänt och det kan inte vara svårt att avgöra var gränsen går för ett sådant betyg. Godtycklighet är aldrig acceptabelt. Skälen för ett F kan vara många och vägarna därifrån många. Samtidigt ska ”en spade kallas en spade”. Det borde också vara självklart att till exempel F i gymnastik (t ex kopplat till simskoleundervisning) inte innebär att man är okvalificerad att läsa vidare. Jag delar artikelns följande ord: ”Skolan ska klasskompensera, som Tiden kräver, men det finns inga genvägar. Det krävs bra skolor med bra lärare och stöd som sätts in tidigt.”. Eftersom få skolor kan leva upp till det får kommunerna ”laga efter läge”. 
https://www.expressen.se/ledare/sossarna-har-ratt-ta-bort-betyget-f/

De som är emot aktiv dödshjälp under mycket ordnade former. På grund av dålig stretching efter hård träning har jag nu smärtsam ryggvärk. När jag försöker vända mig under sömn vaknar jag med ordentliga smärtor. För mig går detta helvete sannolikt över på en vecka. Människor som till exempel fått en dödlig cancerform och som lider av kraftiga smärtor borde självklart kunna få hjälp att dö någon månad snabbare än annars. Den svenska politiska hållningen i dödshjälpsfrågan är idag omänsklig.

Dagens stjärna
Isak Skogstad. Ja, alla som någonsin velat något med sitt liv vet att det krävs hårt och medvetet arbete för att förverkliga det man önskar. Det inkluderar självklart kunskaper inom till exempel svenska och matematik. Skogstads nedan bifogade GP-artikel är läsvärd.

"Alla som någon gång har idrottat, lärt sig ett nytt språk eller bemästrat ett musikinstrument vet att det kräver hårt arbete. Man måste vara fokuserad, uthållig och beredd på att arbeta hårt under en längre tid. Man måste helt enkelt vara disciplinerad. Trots att det för de flesta är självklart att disciplin och hårt arbete ligger bakom framgång har det under en lång tid funnits en idé hos pedagoger att det är lust och glädje, inte hårt arbete och ansträngning, som behövs för framgång i skolan."

"Den viktiga frågan är vad vi har skolan till. Är skolan främst till för att eleverna ska känna glädje och lycka, eller är skolan till för att lära sig kunskaper? Vän av ordning kan nu anmärka och säga att det inte nödvändigtvis är ett motsatsförhållande."

"Frågar du mig är svaret självklart: Skolan är till för att förmedla kunskaper, punkt slut. I en tid med stora klyftor samt en utbredd etnisk segregation är skolans kunskapsförmedlande uppdrag avgörande. Glädjande nog kan vi slänga idén om att den svenska arbetsmarknaden är rasistisk i papperskorgen."  https://www.gp.se/ledare/skolan-%C3%A4r-till-f%C3%B6r-kunskap-inte-underh%C3%A5llning-1.15497899

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar