söndag 10 februari 2019

Felfokuserad landsbygdspolitik

Landsbygdsutveckling
Är det klokt eller oklokt att lära av vetenskaplig kunskap? Självklart är det klokt. Den som bygger sina beslut och sina förslag utifrån befintlig vetenskaplig kunskap, eller vetenskapens konsensus, gör betydligt mer rätt än fel. Tänk att det är svårt att förstå för vissa. Särskilt svårt för människor som till stor del drivs av ideologi och önsketänkande. Sakområdet landsbyggdsutveckling är inget undantag.

Januariavtalet innehåller flera åtgärder som ska få fart på tillväxten utanför storstäderna. Men insatserna gör lite för att vända flyttströmmarna i åldrarna 18–35 år, den verkliga orsaken till landsbygdens problem, skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping och en av Sveriges främsta experter på regional utveckling. 


”För att förstå lands- och glesbygdens utmaningar, behöver man därför ha i bakhuvudet vad denna ålderskategori kan tänkas finna attraktivt hos en plats, eftersom platserna de söker sig till är de som fortfarande växer.”
”Det här har de flesta politiker helt missat. De tror att den primära utmaningen för landsbygden är ”produktionsbaserad”, det vill säga att det som saknas är brist på stöd för företagen här.”
Däremot är det mer tveksamt om dessa insatser får 18-35-åringar att vända sina flyttströmmar. Det närmaste förslag att förbättra konsumtionssidan som hittas i regeringsuppgörelsen är utbyggnaden av servicekontor och digital infrastruktur i hela landet. Kommer det att få hela landet att växa? Svaret är högst sannolikt nej.”
”Charlotta Mellander tror inte att det här är politiken som får fart på landet och pekar i ovan debattartikel på att Centern missat det stora dilemmat: att unga mellan 18 och 35 år flyttar och inte kommer tillbaka.”

– Landsbygdens primära utmaning är att allt för få människor vill eller kan bo där. De som flyttar vill ha mer än bra jobb, de vill ha mötesplatser, konsumtion och upplevelser. Men också offentlig service: skola, vård och polis, säger Charlotta Mellander och fortsätter:
– Det är bra att tågen går i tid, men om jag inte har en skola till mina barn så spelar det inte så stor roll. 
Hon understryker att Centerns förslag varken är dåliga eller unika, men att fokus
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/fel-c-politik-om-hela-landet-ska-vaxa-25928
https://www.di.se/debatt/professorn-c-forstar-inte-landsbygden/

Varför går ett ursprungligt jordbruksparti snett inom landsbygdspolitiken? Kan det vara så enkelt att det beror på kortsiktigt egennyttoperspektiv istället för klok långsiktig landsbygdspolitik?

Dagens besvikelse
De som ser det som önskvärt att försöka ”arbeta bort” biologiska könsskillnader. Biologiska könsskillnader är inget negativt. Tack vare dem har hittills homo sapiens sapiens överlevt på jorden.

”Kanske är det viktigaste resultatet ändå något annat, mindre uppmärksammat. Det handlar om den politiskt förgiftade genusfrågan. Forskningsledaren Ingmar Skoog konstaterade att män och kvinnor blivit mer lika varandra i olika personlighetsdrag. Kvinnor är fortfarande något mer deprimerade, men skillnaden minskar. 1971 var det stora skillnader mellan kvinnor och män både i personlighet och blodtryck. Så är det inte längre.”
”I dag har blodtrycket gått ner rejält hos både män och kvinnor. Nu är det är lika för båda könen. Samma sak gäller hjärt- och kärlsjukdomar; ”Det visar att det är inte gener, utan vi kan påverka saker.” När de första resultaten presenterades var det en stor sensation att äldre var så pigga och friska. Nu kan sensationen vara att det som uppfattats som biologiska könsskillnader är på väg att utplånas. Om skillnaden i blodtryck mellan kvinnor och män har utplånats på 50 år, vilka skillnader kan då försvinna de kommande 50 åren?”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/ar-biologiska-konsskillnader-pa-vag-att-utplanas-26009

Dagens stjärna
Lotta Gröning. Gillar att hon är så osvenskt rakt på sak när hon tycker till. Jag gillar också att hon uppenbart har kontakt med den verklighet som på tok för många politiker idag är långt ifrån.

”Nu är höghastighetståg på agendan som ska binda samman de tre storstäderna för 300 miljarder. Regeringen kallar satsningen för att hela Sverige ska leva.”

”Till exempel 2017 fick Malmö kommun som fick 4,4 miljarder. Det är de större städerna som får mest också med detta nya system. Så om Irene Svenonius hade någon form av vilja att vara sanningsenlig skulle hon protestera mot att Stockholm får betala för Malmös dåliga ekonomi och misslyckade integration och utanförskap. Utan statsbidragen vore Malmö i konkurs.”
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/politikerna-borde-skammas-det-ar-vanligt-folk-som-straffas/?fbclid=IwAR2-RrPCmXDvDrKlkV7YBi4sIcIXuNmf_yCtfPaUP96PlHaGZPb2AHiwDDM

Med Mellanders vetenskapliga kunskaper i ”bagaget” är det väl hög tid att skrota EBO och under i vart fall 50% av en etableringsfas av Asylinvandrade villkora försörjningsstöd till tilldelad kommun. Jag förstår att väldigt många 18-35 inte vill leva på platser utan storstäders nöjesutbud och möjligheter att träffa likasinnade. Men då kan man välja mellan att inte få något försörjningsstöd i en annan kommun eller samla sig och skapa nytt vibrerande socialt liv i den avflyttningsbygd de förväntas starta sitt svenska liv på. Räddar det alla avbefolkningsorter? Sannolikt inte om inte attraktiva arbeten kan skapas i närområdet. Helt klart är att försöken att politiskt hindra urbaniseringen har misslyckats. Nytänkande och fokus på 18-35 åringarna kanske kan leda mot en politik som kanske kan vinna över marknadskrafterna. Jag tror att den mest konkurrenskraftiga utvecklingsmotorn är marknadsekonomin. Om man har det som tydlig inriktning i landsbygdspolitiken kan man hitta bärkraftiga vägar framåt som inkluderar de flesta samhällen. Vi får se hur det går...








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar