Arbetsmiljön kräver nytänkande

Smartare arbetssätt

Det finns många skäl till varför det är viktigt att alltid försöka jobba smartare. I en marknadsekonomi vet näringslivet att det är en överlevnadsfråga på en konkurrensutsatt marknad. Inom den offentliga sektorn saknas allt för ofta konkurrenstrycket. I bästa fall jämför sig en kommun med de bästa kommunerna och en region med de bästa regionerna. Vilka ska alla statens myndigheter jämföra sig med för att känna förbättringsflåset? Leif Östlings kommission för skattenytta är mycket intressant i sammanhanget. Jämför t ex effektivitet i arbetsprocesser. Det enda som på allvar kan sätta tryck på offentliga verksamheter att jobba smartare är att de, på något sätt, blir konkurrensutsatta eller att vi representeras av erfarna och meriterade politiker. Politiker som sätter press på effektiviseringar och nytänkande. Politiker som lyssnar noga på berörd personal, närmast huvuduppdraget, inom till exempel skolan och sjukvården. 

Det finns massor av goda skäl till att alltid jobba med att förenkla och förbättra en verksamhets förmåga att leverera sina tjänster. Alltid. I den verkliga världen är ett av de största skälen, under lång tid i Sverige, kompetensbrist. Ett av huvudskälen till kompetensbristen inom offentligt styrda verksamheter är att befolkningen snabbt vuxit kraftigt. En befolkningsökning som inte matchats med självförsörjande kompetenser för att möta den kraftigt ökade efterfrågan av utbildning, sjukvård, omsorg och så vidare. Mängdläran har alltid betydelse. "Bara" detta sakliga mängdfaktum kräver att ansvarsfulla politiker måste effektivisera kommuners och regioners verksamheter. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och andra kan ge hur många löften de vill om "fler sjuksköterskor", "fler lärare" och "fler poliser". När den faktiska kompetensförsörjningen är dålig blir politikernas vallöften bara tomma ord.

Expressens ledare skriver läsvärt om hur löjligt det är när i nedan fall Socialdemokraterna ger löften som ska dra röster men som vare sig är praktiskt eller ekonomiskt möjliga att genomföra. Det är dåligt att politiken fungerar på detta oseriösa sätt. I Uppsala erbjuds nu väljarna ett ärligt, pragmatiskt och praktiskt trovärdigt parti. Vi får se hur många som gillar det av dem som känner till att Utvecklingspartiet demokraterna finns. 

Expressens ledare skriver läsvärt om kompetensförsörjning och politikerlöften nedan.

"Dålig arbetsmiljö och massavhopp av barnmorskor ska därför bli ett minne blott, förklarade socialminister Lena Hallengren (S) och Stockholms oppositionsregionalråd Hadzialic på en presskonferens i torsdags. Och inte bara det. Standarden inom förlossningsvården ska höjas i alla S-ledda regioner efter valet. ”En barnmorska per födande”, så lyder det nya vallöftet."

"Brist på utbildad personal ser i princip alla regioner som ett kärnproblem. Stora pensionsavgångar plågar två av tre regioner och konkurrens från andra arbetsgivare är ett gissel för hälften."

"Region Skåne nämner också befolkningsökningen som en delförklaring medan Västmanland påpekar att allt fler förlossningar har blivit utdragna och komplicerade, vilket kräver mer personal."

"En annan spännande utmaning för Socialdemokraterna är att de flesta barn i Sverige föds på sommarhalvåret – det vill säga under semestertider. Hur man tänker ordna så att ”en barnmorska per födande” fungerar under vårdkrisernas juni och juli återstår att se. Det är lätt att instämma med den reporter som ställde följande fråga till Lena Hallengren: ”Att lova en barnmorska per födande, är inte det lite som att önska fred i världen?”" 

https://www.expressen.se/ledare/dar-s-bestammer-flyr-barnmorskorna/

Sakine Madon, UNT, skriver nedan klokt om att det är illa att ”arbetslinjen” inte har en central roll i årets valdebatt. Jag pratar ofta om att det behövs mer hjärna inom politiken. Den som bara kan 3:ans matematik kan lätt räkna ut vilka positiva välståndseffekter det får om säg 300.000 arbetsföra personer går från försörjningsstöd och bostadsbidrag till självförsörjning! 

”Nyligen uppmärksammades problemet med inställda skolbussar. En pappa i Älvkarleby berättade för UNT om den stress familjen drabbas av när man inte kan veta om den enda buss som ska gå - för att ta barnen till skolan - kommer eller inte. Företaget Keolis, som kör UL-bussar i länet, förklarade situationen med "personalbrist"”.

”När organisationen Företagarna släppte årets "Småföretagsbarometern 2022" för Uppsala län - en enkätundersökning som genomförs tillsammans med Swedbank och Sparbankerna - återkom frågan om personalbrist. Många företagare nämner "brist på lämplig arbetskraft" som ett stort tillväxthinder. Trots att nio av tio företag i länet svarade att de vill växa, hade nästan hälften av de tillfrågade företagen tackat nej till ordrar under det senaste året. Det beror, enligt företagen, framför allt på att man inte hinner - och på att man inte lyckas få tag i rätt personal.”

”Man kan som enskild ha goda skäl att tacka nej till jobb som bussförare, bärplockare, till jobb inom vården eller restaurang. Om man kan hitta ett jobb man hellre vill ha och kan leva på, vill säga. Men inte för att man inte tycker att ett jobb är fint nog, eller för att man kanske föredrar bidrag.”

https://unt.se/ledare/artikel/arbetslinjen-far-aldrig-glommas-bort/lwdmddvr

Med tanke på hur illa många partier, de senaste åren, skött bygget av framtidens Sverige är det inte konstigt om de inte fattar vad som krävs för att hantera en långvarig kompetensbrist. Nedan DN artikel, Anna Gustafsson, är mycket läsvärd i sammanhanget. 

”Tilltron till extratillägg som universallösning för bemanningskrisen tycks sitta djupt, både hos sjukhusledningar och politiker. På flera universitetssjukhus har kassan öppnats upprepade gånger då operationsköer ska kortas genom extraknäck på kvällar och helger, trots en sliten personalstyrka. Men pandemin blev ändå droppen för många, inte minst för specialistsjuksköterskor, som en efter en har sagt upp sig och slutat.”

https://www.dn.se/sverige/anna-gustafsson-gardagens-covid-hjaltar-jobbar-vidare-pa-overtid/