Andras pengar

Slöserikultur

Få länder, om något, beskattar och tar ut offentliga avgifter från sin befolkning i så stor omfattning som Sverige. Kanske är det överflödet av skattepengar, och tvingande offentliga avgifter till monopol, som skapar stora volymer slöseri. Det är inte osannolikt. Överflöd av pengar brukar inte leda till effektivt nyttjande av pengarna. Helt klart är att det finns massor av förbättringspotential inom offentlig sektor om man fokuserar på huvuduppdraget, tänker modernt om hur man ska lösa det, processorienterar verksamheterna, jämför sig med de bästa processerna och låter personalen närmast invånarna starkt påverka förbättringslösningarna. Det går. Jag vet att det går. Jag har själv varit med om sådant framgångsrikt förändringsarbete i flera verksamheter. Leif Östlings initiativ "Skattenytta" försöker hjälpa till för att det ska bli verklighet. Skälen till varför det är viktigt att öka skattenyttan är många. Ett av skälen är att vi har mycket att tjäna på att flytta duktig arbetskraft från offentlig verksamhet till näringslivet. Ett näringsliv som skriker efter kompetent personal.

https://skattenytta.se/

Sakine Madon, UNT, skriver mycket läsvärt nedan om slöseri inom bland annat Uppsala kommun. När det saknas ett politiskt ledarskap som behandlar invånarnas pengar som sina egna finns inget mottryck mot ett omfattande slöseri. Av nedan artikel framgår tydligt att Uppsala kan mycket bättre än nu. Det tjänar alla Uppsalabor på.

"Just när det kommer till "kommunikation" har såväl kommuner som myndigheter en tendens att glatt öppna plånböckerna."

"Enligt en rapport från i fjol, av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), ökade antalet anställda som ägnar sig åt kommunikation på statliga myndigheter med 46 procent mellan 2006 och 2019. Att kommunicera med medborgarna är naturligtvis viktigt. Men pr och varumärkesbyggande? Samma diskussion har förts i kommunerna. Såväl oppositionspolitiker som denna ledarsida har ifrågasatt om Uppsala kommun verkligen behöver en kommunikationsstab på runt 90 anställda. Stabens budget för 2020 var 83,8 miljoner kronor. Kostnaden kan, har UNT rapporterat, jämföras med ”exempelvis de 59,3 miljoner som 2020 budgeterades för färdtjänst, med 74,7 miljoner som budgeterades för vinterväghållning 2020 eller med 56,7 miljoner för gymnasiesärskola samma år" (23/9 2021)." 

"Erik Pelling (S) har ändå gång på gång försvarat kommunikationsstaben och slagit ifrån sig kritiken."

https://unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/det-ar-latt-att-vara-generos-med-andras-pengar/jo9qpz8j

Även många stora privata tjänstemannaföretag är ”duktiga” på slöseri och orimliga ersättningar till toppchefer. Stora företag utan tydliga individuella ägare tenderar att på många sätt bli som offentliga verksamheter. Den positiva effekten av en Ingvar Kamprad i IKEA, Steve Jobs på Apple eller Larry Ellison på Oracle är dumt att underskatta. Samtliga dessa tre entreprenörer har jag träffat. Få personer har skapat så stora kommersiella framgångar som dem. Samtliga genom kreativa tankar, problemlösningsfokus, tydliga målgrupper, kundfokus och ett extremt engagerat samt närvarande legitimt ledarskap. Legitimt? De grundade sina företag och fick/har därför en självklar status bland alla sina medarbetare. 

Särskilt i tider som nu, när alla svenskar måste spara in på allt möjligt och leva mycket energieffektivare, är det självklart att även offentliga verksamheter ska göra det samma. Vi måste får mer för alla våra skattepengar och påtvingade avgifter! Organisationer utan tydliga och aktiva ägarrepresentanter slösar mycket med andras pengar. Politiker ska vara ägarrepresentanter, och vi invånare är ägarna.