måndag 28 februari 2022

Rätt saker

Vad förväntar du dig för dina skattepengar? 

Varför växer och växer byråkrati och administration kopplat till allt som det offentliga är ansvariga för? Fler och fler myndigheter. Fler och fler krångliga regelverk som måste uppfyllas. Fler och fler styrdokument som plågar kärnverksamheterna. Mer och mer styrträngsel från kommuner, regioner, länsstyrelser, statliga verk, regeringen och så vidare. Det är en vansinnig utveckling. Jag törs till och med påstå att Axel Oxienstierna skulle skrika högt och säga STOPP! STOPP! STOPP! det här levererar inte det värde vi vill ha ut för skattepengarna! Oxenstierna brukar definieras som den som skapade byråkratin i Sverige. George Orwells 1984, om det framtida övervakningssamhället, var skrämmande för sin tid men idag har vi ännu mer övervakning av oss enskilda människor. Trots det är jag säker på att Orwell skulle bli mindre häpen än Oxenstierna om hur vansinnigt det på många sätt utvecklats. Vi måst både stoppa och kraftigt minska denna utveckling. Gör om! Gör rätt!

https://www.so-rummet.se/kategorier/axel-oxenstierna

https://en.wikipedia.org/wiki/Nineteen_Eighty-Four

Karin Pihl, GP, gräver klokt i detta i nedan artikel.

"Orsakerna till problemen i vården är många. En av dem är att läkare och sjuksköterskor lägger en stor del av sin arbetstid på dokumentation, möten, schemaläggning, att skriva intyg till Försäkringskassan och att skicka e-post. Alltså sådant som inte är direkt patientarbete."

"Tidsslöseriet bekräftas i flera studier. En avhandling från Linköpings universitet som undersökt arbetstiden på elva vårdcentraler kom fram till att endast 37 procent av tiden gick till patientarbete. Resten ägnades åt administration (Vårdfokus 16/5 2019)."

"En annan studie från konsultbolaget McKinsey konstaterar att svenska läkare oavsett arbetsgivare och specialitet i snitt lägger en femtedel av sin arbetstid på administration och dokumentation. I det ingår uppgifter som att boka resor, städa lunchrum och inte minst arbeta med krångliga IT-system (Läkartidningen 3/7 2019)."

"Anledningen till att den explosionsartade utbyggnaden av administratörer kunnat ske samtidigt som sjukvårdspersonalens pappersbörda inte lättat är att byråkraterna inte arbetar direkt i sjukvården. I stället arbetar de med den övergripande styrningen. Att det är värst i Stockholm beror till stor del på att en så stor andel av vården där är privatiserad. Fler privata alternativ kräver en större administrativ apparat. Vårdgivarna ska granskas och det ska tecknas avtal. De privata vårdgivarna måste å sin sida lägga tid på att möta regionens krav på kvalitetsdokumentation. Andra uppgifter som kräver byråkrati är extern kommunikation och ”PR-arbete” och dokumentation för olika kvalitetsregister till staten."

"Västra Götaland har infört ett anställningsstopp för administratörer förra året. Det är bra. Nu borde arbetet handla om att effektivisera den byråkrati som finns. Varför inte låta en del av dem som nu arbetar med icke-patientnära administration gå en grundläggande medicinsk utbildning och arbeta som läkarsekreterare? Ett visst mått av journalföring och administrativa uppgifter kommer alltid att ingå i både läkar- och sjuksköterskeyrket. Men sekreterare och annan personal kan avlasta en hel del. Utöver det måste sådant som krångliga och föråldrade IT-system förändras."

"Läget i vården är kritiskt på grund av coronapandemin som fortfarande pågår. Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer förhoppningsvis immunitet i befolkningen leda till att pandemin klingar av. Men de strukturella problemen i vården kommer att bestå. Det finns ingen anledning att vänta med det reformarbete som krävs för att säkerställa vårdens kvalitet och patientsäkerheten."

https://www.gp.se/ledare/%C3%A4nnu-en-v%C3%A5rdbyr%C3%A5krat-botar-inga-sjukdomar-1.65393226

Även Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om hur det faktiskt står till inom svensk sjukvård, och hur vi invånarna upplever dess kvalité. Som allt för ofta i Sverige kan vi inte kalla en "spade för en spade".

"Litar man på andra? Det finns mängder med forskning som visar hur samhället och ekonomin gynnas av ett högt mellanmänskligt förtroende. Jämfört med andra länder är den tilliten hög i Sverige. Kan man lita på det offentliga och olika samhällsfunktioner? Frågan har en speciell underton. För varenda läsande människa vet precis vad det anständiga svaret är. En god samhällsmedborgare ska känna förtroende för andra och för myndigheter. Tvivel och misstänksamhet är dessutom smittsamt och självförstärkande, kan det heta. Så vilken sort vill du höra till? En av dem som är med och stärker demokratin, eller hör du till de andra? Till tvivlarna som förstör med sin cynism?"


"Sverige brukar hittas i toppskiktet i förtroendeligorna. Även när man ställer frågor om förtroendet för olika myndigheter blir siffrorna imponerande. Till exempel uppger 68 procent att de har stort förtroende för polisen i en ny undersökning från Infostat. 66 procent uppger samma sak om sjukvården. Resultaten verkar rimma illa med krisstämningen i samhällsdebatten. Men vad betyder det egentligen? Jag tror att det i själva verket kan gömma sig mycket luft i den sortens förtroendesiffror för myndigheter. Så länge man talar om abstrakt ”förtroende” är siffrorna fina. Skarpt läge är något annat. Vad händer när man spetsar till frågan till att gälla förtroendet för att myndigheter verkligen kan lösa sina uppdrag? Bara 15 procent säger att de tror att polisen utreder ordentligt om det skulle bli inbrott där hemma, över 40 procent svarar nej. Blott tre av tio tror att de snabbt kan få en tid på vårdcentralen. Endast hälften svarar ja på frågan om de tror att de skulle få bra specialistvård om de blir allvarligt sjuka."


"Även förtroendet för offentliga tjänstemän visar sig vara svagare än man kan tro när frågan ställs mer konkret. Inte ens en av tio instämmer i påståendet att kommunens tjänstemän är opartiska och fria från särintressen. Närmare hälften svarar nej. Inte konstigt att offentliga beslut ofta blir så ifrågasatta."


"Att beskriva Sverige som ett högtillitssamhälle framstår i det avseendet som en svepande halvsanning, upprepad på slentrian. Tilltron till att det offentliga Sverige verkligen fungerar i skarpt läge är inte alls lika robust."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/litar-du-verkligen-pa-sjukvarden/



söndag 27 februari 2022

Jaga pengarna

Vad fruktar Putin?

Terrorbalansen i världen upprätthålls fortfarande tack vare rädslan för ett kärnvapenkrig. Ett kärnvapenkrig skulle inte bara snabbt kosta miljontals liv, förstöra massor av civilisationer och kyla av världen. Det skulle sannolikt få mycket förödande konsekvenser om några stormakter går ifrån proxykrig och istället direkt möts ”ansikte mot ansikte”. I ljuset av detta faktum är det löjligt att Putin och hans banditer gör som de gör. Det handlar sannolikt inte om något annat än maktmissbruk och att Ukrainas president ska sättas på plats, och bli ett varnande exempel, för att han agerat föraktfullt mot den ”store Putin”. Logiken är densamma bland de mest våldsbenägna organiserade brottsgrupperingarna. Personligen tror jag dock Putin gjort bort sig ordentligt den här gången. Han gick i fällan att bli en så kallad ”nyttig idiot” för ”större” strategiska spel inom geopolitiken.
Nu måste västvärldens ledare leverera på sina hot om kraftfulla sanktioner mot Putin och company. Dahlberg resonerar läsvärt men underskattar identitetspolitikens idioti i västvärlden. Identitetspolitikens idioti och USA och Europas oförmåga att starkare samarbeta har kraftigt försvagat den mer eller mindre demokratiska världen. ”Putin lyckades flytta fronten in i våra egna länder, in i våra egna hjärnor.”
Nu är det hög tid för Europas länder som vill vara demokratier och USA att åter stärka sina strategiska relationer. Allt för länge förblindades USA av Asiens enorma ekonomiska utveckling och hopp om kortsiktiga ekonomiska vinster. Det är dags för även USA att börja tänka mer långsiktigt. Om den tanken får sjunka in borde USAs elit fatta att ett mycket starkt samarbete mellan USA och Europa är av avgörande betydelse för att balansera andra makters egenintressen. En klok start på att vända västs nedgångar är att få stopp på den söndrande identitetspolitiken och nöja oss med respekt för olikheter, jämställdhet och demokrati.

Precis som i kampen mot organiserad brottslighet är jakten på pengarna det viktigaste. Om inte brottslingar och diktatorer kan frottera sig i lyx väljer de klokare vägar i livet. Den tidigare spionen Putin sägs vara en av världens rikaste personer med tillgångar runt om i hela världen. En domstol kan snabbt få avgöra om Putin och hans supportrar gjort sig skyldiga till mycket allvarliga brott. Då är det rimligt att döma dem till extrema böter, beslagta deras tillgångar och skicka det som beslagtas till de personer i Georgien, Balarus och Ukraina som plågats av dessa herrars storhetsvansinne. Och nu väljer Tyskland som ett resultat av ryssarnas agerande i Ukraina att återigen börja rusta sin egen militära förmåga för första gången efter andra världskriget. Kanske får snart Macron som han vill när britterna är borta ur EU och ett EU-försvar blir en verklighet. Putin har nog gått ordentligt snett den här gången.


Stora brister i omsorgsförmågan

Konsten att leda

Coronakommissionens kritik mot regeringen är tydlig och allvarlig. Som jag många gånger lyfte när pandemin var som aktivast visade regeringen ett mycket svagt ledarskap. Gång efter gång gömde den sig bakom Folkhälsomyndigheten. Framförallt gömde sig Löfven och Hallengren bakom en enskild myndighet. En klok Kerstin Hessius uttryckte tidigt kritik mot att regeringen inte bättre balanserade sina åtgärder. ”Bara” frågan om munskydd/ansiktsskydd visade tydligt hur svagt och dåligt regeringens ledarskap var.
Inte minst i ljuset av att den svenska regeringen har på tok för många myndigheter är det anmärkningsvärt att de inte i krisläge spårbart lyssnar på flera myndigheter och utifrån det själva tydligt fattar sina beslut. Löfven var ingen ledare att hålla i handen när det blåser. Andersson är garanterat mycket mer kompetent.
Det var bra att Sverige aldrig helt stängdes ner. Det var dock illa att inte munskydd snabbt erkändes som en fungerande metod för att minska spridningen och att inte masstestningar drog igång tidigare och att alla med symptom skulle sätta sig själva i karantän. Det var också illa att regeringen hela tiden utnyttjade läget för att i princip varje dag genomföra presskonferenser utan nya materiella budskap.
Risken är stor att regeringen nu ersätter Covidpandemin med tragedin och det oacceptabla i Ukraina för att själva dominera i media. Om Andersson gör så blir jag besviken på henne. Bara när det finns något viktigt att berätta ska regeringen kommunicera. Annars ska ansvarig myndighet göra rätt för sin existens och politisk teater undvikas.

Hur mycket Lena Hallengren än försöker skylla ifrån sig vilar ett stort ansvar på de senaste regeringarna för att äldreomsorgen utvecklats så dåligt. DNs ledare är läsvärd som tydligt lyfter fram saklig kritik över dåligt svenskt ledarskap och i synnerhet om att det är för många parallella verksamheter som ska ansvara för samma människor som åker in och ut ur de olika "silona". Det vill säga de som till runt 80 procent är i behov av äldreomsorg och sjukvård, multisjuka äldre. Det är hög tid att organisera om Sveriges offentliga verksamheter. Lägg ner regionerna. Flytta primärvården till kommunerna. Flytta specialistsjukvården till Länen och koppla relevanta riksdagspolitiker till dessa. 

"I bästa fall kommer det någonting gott ur kriser. Så även ur coronapandemin som vi förhoppningsvis är på väg att lämna. Men det förutsätter att kritiken från Coronakommissionen, som publicerade sitt slutbetänkande under fredagen, leder till rejäla förändringar."

"För de tre rapporterna som tagits fram av kommissionen är ingen munter läsning. De understryker flera brister som har blivit tydliga under de senaste två åren. Som att Sveriges äldreomsorg har låg medicinsk kompetens och behöver professionaliseras. Att det är svårt att få helheter att fungera när ansvar är fördelat mellan olika instanser. Och att vår beredskap inte är god – vare sig mentalt när det gällde att fatta snabba beslut för att stoppa smittspridning eller materiellt med fyllda beredskapslager."



torsdag 24 februari 2022

Katastrofvarning

Någon gissar rätt

Bland snart åtta miljarder människor är det hela tiden någon, eller några, som tippar framtiden rimligt rätt. I det stora och i det lilla. Gissandet kan vara mer eller mindre underbyggt med avancerade metoder. Särskilt kopplat till finansmarknaden finns massor av dessa olika metoder och gott om högavlönade analytiker och handlare som ofta har fel men ändå tjänar mycket pengar. 

En annan marknad, som jag bekantade mig en del med när jag bodde i Japan, är jordbävningsmarknaden. Även den är full av mätmetoder och massiva miljarder som satsas på att försöka förstå hur kontinentalsocklarna rör sig och gissa sig fram till vad det kan innebära. Framförallt försöka förstå när stora jordbävningar eller vulkanutbrott kan tänkas starta. I sammanhanget minns jag när jag frågade några japanska vetenskapsmän vilken praktisk betydelse det skulle ha om man några timmar före en massiv jordbävning i Tokyo visste att det skulle ske. Deras svar var rakt och ärligt. All räddningspersonal skulle kunna aktiveras och vissa farliga verksamheter stängas ner innan smällen startar. Det skulle vara värdefullt men samtidigt är det så många människor inblandade att ryktet snabbt skulle spridas och paniken uppstå. Min tolkning av vilken nytta ett "early warning system" som inte gav flera dagars framförhållning var i princip noll. Ändå satsas enorma pengar på att försöka få fram fungerande varningssystem. 

En gång när jag var på Indonesien berättade några vetenskapsmän att de hade funnit ut att den bästa indikatorn på en kommande jordbävning var att studera insekternas beteende. Genom åren hade människor observerat att insekter hade kommit mot ytan i betydligt större utsträckning innan en jordbävning inträffat. I ljuset av nedan artikel om att vissa djur tydligt känner på sig att en katastrof är på ingång påmindes jag om insekterna på de indonesiska öarna. Du som är intresserad av att lära dig lite om djur med dessa förmågor kan med fördel läsa nedan BBC artikel. Tänka sig, återigen visar det sig att "djuren är våra bästa vänner".

"Yet in the minutes and hours before surging walls of water up to 9m (30ft) high smashed through coastlines, some animals seemed to sense impending peril and make efforts to flee. According to eyewitness accounts, elephants ran for higher ground, flamingos abandoned low-lying nesting areas, and dogs refused to go outdoors. In the coastal village of Bang Koey in Thailand, locals reported a herd of buffalo by the beach suddenly pricking their ears, gazing out to sea, then stampeding to the top of a nearby hill a few minutes before the tsunami struck."

"The earliest recorded reference to unusual animal behaviour prior to a natural disaster dates back to 373 BC, when the Greek historian Thucydides reported rats, dogs, snakes and weasels deserting the city of Helice in the days before a catastrophic earthquake. Other reports dot history. Minutes before the Naples quake of 1805, oxen, sheep, dogs and geese supposedly started making alarm calls in unison, while horses were said to have run off in panic just prior to the San Francisco earthquake of 1906."

"Even with advanced technology it can be difficult to detect many kinds of impending natural disasters. In the case of earthquakes, for example, seismic sensors lurch into jolted squiggles only as the earth-juddering shocks are actually happening. Making reliable predictions requires precursor signals – and, as yet, scientists haven't found any signals that seem to occur consistently before big quakes. Hence the growing willingness of some scientists to consider more unorthodox warning signals – such as animal behaviour."

https://www.bbc.com/future/article/20220211-the-animals-that-predict-disasters

Hur bra varningssignaler fanns om att Putin skulle invadera Ukraina? Massor. Hjälpte det för att hindra en invasion? Nej. I morgonens TV4-sändningar beklagade Jan Eliasson att västvärlden inte längre tycks förstå vad diplomati innebär när man kallat hem sina ambassadörer. I kristider är diplomatisk kommunikation viktigare än annars. Tänk att inte ens detta fungerar i vår tid. Nu är dagens fråga vad västvärlden ska göra när Putin gått in i Ukraina? Som jag skrivit om förr är risken stor att den verkliga maktkampen mellan USA och Kina leder till traditionella krig i Europa. ”Proxy krig” som det kallas. Hur stort krig är västvärlden beredd att dra igång? Hur många döda orkar man få transporterade hem? Har vi något alternativ, vad händer annars? Jag fick på avstånd uppleva ett blodigt krig i Europa när Jugoslavien föll sönder och folkgrupper mördade varandra. Låt oss hoppas att inte detta krig blir långvarigt. Och att inte det mesiga väst får fortsätta att råda. Mesigheten söndrar inte bara i våra västländer det stärker också totalitära regimer runt om i världen. Underskatta inte riskerna för proxy krig i Europa. 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ombudskrig





onsdag 23 februari 2022

Allt är i ständig förändring

Relativister

Det är inte bara i tydligt totalitära länder och organisationer som de som har mest övertag använder det för att trycka ner andra åsikter än de själva tycker är rätt. Jag har själv fått uppleva ett säkerhetspolitiskt påhopp från en medieperson som tycker sig vara klokare än de flesta kopplat till säkerhetspolitik. När jag beskrev historiska perspektiv, utan att försvara dagens kränkningar, kallades det för att i debatten "relativisera". Det vill säga att man gör jämförelser med andra liknande sammanhang tidigare i historien eller i vår nutid. När maktmänniskor använder ordet "relativisera" gör de det för att påstå att man inte bara tar avstånd från något utan att man försöker förminska det hemska som är föremål för en debatt. För mig handlar inte relativisering om att förminska något, det handlar om att intelligent och historiskt kompetent förstå beteendekunskap och bättre försöka förstå varför det som händer händer. Några av oss vet också att allt på vår jord är relativt. Om man har lärt sig det är det klokt att uppskatta människor som "relativiserar" då det gör en debatt, oavsett dess innehåll, mer intelligent. Det här är dock överkurs för "samhällsvetare" som anser sig ha svaren på alla frågor... Jag bifogar Einsteins relativitetsteori för nybörjare nedan.

https://illvet.se/fysik/relativitetsteorin/albert-einstein-och-relativitetsteorin-for-nyborjare

Expressens ledare skriver läsvärt om hur värdelöst de flesta folkvalda hanterat problemen med väldigt annorlunda kulturer i Sverige. Att Expressen pekar ut Guillou som skurken tycker jag blir fel. Han är förvisso en debattör som ges mycket medialt utrymme, det är mediernas fel som älskar personligheter och konflikter, men han är inte en så kallad folkvald representant. All skuld för vansinnigt dåligt skött migrations- och integrationspolitik faller på de flesta av riksdagens partier och dess valda företrädare, ingen annan. En tillräckligt lämplig representant för folket ska enligt mig klara av att inte bry sig om högljudda debattörer utan utifrån verklighetskänning våga stå upp för det rätta. Eller i vart fall det minst dåliga. Guillou har tveklöst tillåtits förstöra mycket genom att hämma nödvändigt förbättringsarbete i Sverige. Jag upprepar dock, all skuld för oförmågan att genomföra nödvändiga förbättringar vilar på ansvariga politiker.

"Sverige har länge varit en fristad för våldsbejakande islamistiska nätverk och en stor exportör av terrorism. Här har extremister – med al-Qaida-strategen Abu Musab al Suris ord – kunnat ”utnyttja de relativt slappa säkerhetsåtgärderna och välfärdssystemen”. Afghanistan, Somalia, Irak och Syrien är bara några av de länder dit personer från Sverige de senaste 30 åren rest för att sprida död i olika islamistiska grupperingars namn. Länge var dock intresset för ämnet märkligt lågt bland journalister och politiker. När det överhuvudtaget diskuterades riktades udden ofta mot de få som trots allt försökte motarbeta islamisterna. Säkerhetspolisen påstods ha fått muslimdille och modiga personer som journalisten Amun Abdullahi, ledarskribenten Per Gudmundson och politikern Nalin Pekgul avfärdades som extremister – inte sällan stod Jan Guillou för påhoppen."


"Det sjuka debattklimatet bidrog förmodligen till att svenska politiker inte tog problemet på allvar i tid. När resorna till Islamiska staten tog fart saknades det – till skillnad från i flera grannländer – lagstiftning för att förhindra och beivra dem."


"Det finns oändligt mycket kvar att göra. Fortfarande kan exempelvis islamister obekymrat förse sig med skattepengar via friskolor och föreningsbidrag. Men de senaste åren har både medier och politiker åtminstone blivit bättre på att uppmärksamma hotet. En viktig förklaring till kunskapshöjningen är stiftelsen Doku, som grundades 2018. Med små resurser har den snabbt blivit en omistlig källa till information om våldsbejakande islamistiska miljöer. Bara i fjol kunde Dokus Sofie Löwenmark avslöja att en SR-reporter hade en relation med en islamist som hon bevakade samt leverera den första intervjun med en islamistisk avhoppare. Det är svårt att skaka av sig misstanken att hon skulle ha överösts med journalistpriser om hon i stället hade granskat högerextremister. Men Sofie Löwenmark har oförtrutet jobbat vidare med nya avslöjanden. I slutet av januari beskrev hon den kampanj mot socialtjänsten och LVU som bedrivs både i Sverige och i Mellanöstern – först hos Doku och sedan i en uppföljande text på Expressens ledarsida i sin roll som fristående kolumnist. Det har fått Jan Guillou att ilskna till igen. I helgens Aftonbladet avfärdade han Doku som en fanatisk kampgrupp och Löwenmark som någon form av underrättelseagent. Kolumnen vore komisk, om det inte vore för att de grundlösa anklagelser som Aftonbladet släppte igenom riskerar att förvärra den hotbild som Sofie Löwenmark vittnat om. Den forne IB-avslöjaren på Fib/Kulturfront tycker till exempel att det är ytterst suspekt att en journalist på en mindre redaktion kan vara först med stora avslöjanden. Men skrattet fastnar i halsen när man inser hur länge personer som Jan Guillou fått lov att styra det offentliga samtalet om den våldsbejakande islamismen. Priset för det betalar vi fortfarande."

https://www.expressen.se/ledare/relativister-som-guillou-har-statt-sverige-dyrt/

Som ofta är media ”enögda”. Vad händer i Asien i nuläget? Det som händer nu geopolitiskt är större än Ukraina. Du som lyssnade på vad Putin sa i samband med ett ”internt” ryskt möte igår kunde tydligt förstå det. Och bland världens mindre demokratiska länder studerar de nu för fullt hur väst beter sig mot Ryssland och värderar liknande konsekvenser mot sig själva. 



tisdag 22 februari 2022

Varför så snälla

Stopp!

Är det inte hög tid att vi svenskar som fått nog av dumhet, kopplat till det som är offentligt styrt, går ut och demonstrerar? Vi har ändå i modern tid fått över 20 procent av invånarna som kommer från kulturer där de tydligare säger ifrån när de är arga än vad en traditionell svensk gör. När vi talar om integration handlar det inte bara om att de som invandrat ska anpassa sig till det svenska, det innebär att även vi som är svenskt uppfostrade ska fortsätta att ta till oss kloka delar av andras kulturer. Ett enkelt och populärt exempel är italiensk, spansk, fransk, japansk, kinesisk, amerikansk, mexikansk, arabisk och så vidare mat. Det är hög tid att vi lär oss att bli mer högljudda om vårt missnöje och inte bara knyter näven i fickan! Knutna nävar i byxorna har det politiska etablissemanget helt struntat i. Allt för många av yrkespolitikerna känner inte ens till de knutna nävarna eftersom den djupa kontakten med invånarna utöver snäva vänskapskretsen är sällsynta.

Läkaren Stella Cizinsky skriver mycket läsvärt nedan i Dagens Samhälle. Nu räcker det! Gå med i Utvecklingspartiet demokraterna och bidra till att vi får stopp på detta eländiga ständigt ökande byråkratiska och administrativa gissel som plågar sjukvård, skola och omsorgsverksamheterna. Följande säger mycket: "Jag vill mycket hellre lyssna på Bach och läsa Kant än hantera organisationsfrågor och försöka stoppa galenskap." 

"Stella Cizinsky, verksamhetschef på Örebro universitetssjukhus, är klar över sjukvårdens problem. Hon har också en bestämd uppfattning om vilken aktör som är den största boven.

– SKR är en arbetsgivarorganisation och ska inte detaljstyra hur jag och övriga professioner arbetar med enskilda patienter, säger hon.

Under de senaste tio åren har Sveriges Kommuner och Regioner skaffat sig en maktposition genom att samla statistik, standardisera och bygga upp register, menar Stella Cizinsky. Myndigheterna låter SKR hållas, professionen är omedveten och saknar ofta förståelse eller intresse för vad som pågår. 

– SKR agerar som en myndighet, men en myndighet är politiskt styrd, transparent och underställd ett ansvar. Det går att kontrollera om myndigheter gör sitt uppdrag på rätt sätt.

Men SKR har ju en politisk styrelse, räcker inte det?

– Politiken ska inte heller detaljstyra. Det är tydlig reglerat i författningar. Riksrevisionen har kritiserat precis detta, det vill säga att SKR uppträder som en myndighet, men utan det uppdrag och den reglering som föreligger för myndigheter. 

Vad inom vårdområdet bör SKR begränsa sig till menar du?

– Samordna planeringen av sjukhusbyggnader och annan infrastruktur. Arbeta med upphandlingsregler och göra planer för krissituationer tillsammans med politik, professioner och myndigheter. Som det fungerar nu driver SKR fram en felaktig konsumtion av sjukvården, till exempel genom den mycket omfattande så kallade kunskapsstyrningen. Organisationen skapar incitament för byråkratisering och bidrar på det sättet till ökande rekryteringsproblem inom både den nära vården och akutvården. 

Tillsammans med organisations- och ledarskapsforskaren Mats Alvesson har Stella Cizinsky skrivit boken ”Organisation och ledning i sjukvård: en reflekterande ansats”. I den vänder hon sig bland annat mot att universitet och högskolor överproducerar personer med administrativa utbildningar. Vården drar sitt strå till stacken genom att härbärgera många av administratörerna. 

– Även sjukvårdspersonal dras till byråkratiska arbeten när det blir mer status att jobba med dator än med patienter. Det gör att jag tvingas in i timslånga sittningar med människor som inte förstår kärnverksamheten och som ställer frågor som gör att man undrar om de överhuvudtaget har landat på den här planeten. Sen missuppfattar de ofta vad jag säger, och så skriver de en rapport som jag måste kontrollera och hittar en massa fel i. Och så blir det ännu fler möten.

Ser du inget bra med administration? Finns det ingen uppsida?

– En sådan är väldigt svår att se. Det tas fram mängder av siffror, men det händer inget med dem; vi styr inte på ekonomi. Samtidigt genomförs politiska processer som driver kostnader – till exempel vårdvalet i Stockholm. Det har gjort Stockholm till den dyraste sjukvården med den friskaste befolkningen.

Bemanningsföretag är ett annat inslag i sjukvården som Stella Cizinsky är starkt kritisk mot. Inhyrd personal kostar mycket pengar och producerar inte särskilt bra vård, anser hon. Dessutom får de ordinarie medarbetarna ägna alltför mycket tid åt att hjälpa bemanningspersonalen. 

– De verksamheter som har hyrsjuksköterskor berättar att sköterskorna kommer och jobbar en vecka och behöver mycket handpåläggning för att kunna hantera lokaler och rutiner. För verksamheterna är det som att flytta ihop med en ny person varje vecka.

Så vad menar du är en bättre lösning?

– Anställ folk och höj lönerna så att medarbetarna blir kvar i organisationen. Nu har man iscensatt ett system som gör att personer jobbar på ett ställe, och sedan tar ledigt var tredje eller var fjärde vecka för att vara stafettläkare någon annanstans. 

Vad vill du att politiken tar itu med?

– Politiken kan inte ta itu med det här – det måste vara på tjänstemannanivå. Den vårdpersonal som behövs finns redan men är uppbunden med andra uppgifter. Vi har fler händer i vården är någonsin, men de är på tangentborden och inte på patientkroppen.

Är det några beslut du ändå skulle vilja se för att sjukvården ska få bättre förutsättningar?

– Politiker ska inte detaljstyra, de ska ju ha en idé om vad det är som behöver göras. 

De måste sluta beställa utredningar som bara kommer fram till det man redan bestämt att de ska komma fram till. Ta reda på verkligheten i stället. 

Hur tror du att vårdens verklighet kommer utvecklas de närmaste åren?

– När sådana som jag slutar kommer det tyvärr gå fortare utför. Jag går i pension om fyra år och tillhör en generation som kommer ihåg hur det var förr och vad som fungerade. Vi har ett stort organisationsminne. Nu får vården i stället in personer som är fast i dagens system. De är inte kritiska.

Ser du det som din roll att vara den som påminner?

– Den rollen skulle jag helst avstå från. Jag vill mycket hellre lyssna på Bach och läsa Kant än hantera organisationsfrågor och försöka stoppa galenskap. Jag har mycket annat att tänka på som är vackrare och skulle göra mitt liv bättre. Det är inte så att jag har valt den här rollen, den har valt mig, säger Stella Cizinsky.

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/sjukvard/lakaren-stella-cizinsky-skr-ska-inte-detaljstyra-hur-jag-jobbar/

Många kanadensare har fått nog av förmynderi från överheten. De säger stopp! Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om det. Glöm inte att Trodeau förts fram som ett föredöme av svenska liberaler…. Hittills har många svenskar valt att demonstrera sitt missnöje mot de som styr genom att rösta på SD. Det är hög tid att gå ut på gatorna och kräva bättre trygghet, bättre skolor, bättre sjukvård, bättre omsorg, bättre integration, lägre energipriser och fungerande tåtrafik!

Den kanadensiske premiärministern kallar inte ens demonstrationerna för vad de är, protester mot politiken han för. I stället benämner han dem konsekvent som ”illegala blockader”. Därför har han nu utrustat sin regering med möjligheten att stoppa demonstrationer, konfiskera deltagarnas ekonomiska tillgångar samt gripa personer som deltar i protesterna.”

Användningen av undantagslagar är mycket sällsynt i demokratiska länder och sparas för de tillfällen då krig eller naturkatastrofer äger rum. Men nu används de för att hantera missnöje mot regeringspolitiken.”

Trudeau gjorde i veckan det många före honom i Sverige har gjort: Kallade motståndarna för nazistkollaboratörer. Det gjorde konservativa ledamöter i parlamentet vansinniga. De krävde att premiärministern prompt skulle be om ursäkt. Men någon sådan kom inte.”

 Trudeau greppar efter halmstrån. Hans linje har också fått villigt stöd från delar av kanadensisk press. På vissa håll har man använt det kreativa greppet att misstänkliggöra demonstranternas användning av ordet ”frihet”, som ett signalord för högerextrema åsikter.

”Det som händer i Kanada är egentligen ett mer generellt exempel på vad som händer när politiska eliter upplever att de blir ifrågasatta och inte riktigt kan hantera motståndet. När det politiska etablissemanget i USA under 1960-talet ifrågasattes för dess segdragna krig, konservativa sociala politik och oförmåga att förstå den sociala revolution som pågick omkring dem slog man tillbaka med polisvåld, repression och och anklagelser om samhällsomstörtande verksamhet. Kommunister och hippies. Så kallades de protesterande av eliterna. Samhällsfarliga element som ville destabilisera hela det västerländska samhällsbygget med hjälp av pacifism, psykedeliska droger och Pink Floyd. Givetvis anklagades de för att kollaborera med fienden i Sovjetunionen. Rollerna är idag ombytta i Västvärlden. Barnen och barnbarnen till alla de där krigsmotståndarna är de som styr. Och nu möter de helt plötsligt märkliga folkliga protester som de inte kan hantera.”

”I Storbritannien ville en majoritet av folket lämna EU och fick göra det efter en folkomröstning. Innan dess hade även fransmän, holländare och irländare förkastat olika fördrag som gav EU vidsträckta befogenheter. Missnöjet med migrationspolitiken har också varit utbrett i många länder. Och i Kanada och Nederländerna har protester emot omfattande nedstängningar och covid-restriktioner pågått under ett längre tag.”

Allt detta har varit mycket förvirrande för vår tids politiska eliter och den professionella ledningsklass, som arbetar i dess tjänst. Anklagelser om populism, högerextremism och desinformationskampanjer blir därför svaret. Man försöker, så långt det går, fula ut motståndaren genom att underminera förtroendet för dennes position. Man betraktar inte protester av det slag som förekommit i Kanada som legitima missnöjesyttringar utan som hot mot det demokratiska samhället.”

”Vad Trudeau och många med honom avslöjar genom denna inställning till politiska meningsmotståndare är att de själva har blivit maktfullkomliga och tappat förståelsen för stora delar av befolkningen. De är så övertygande om förträffligheten i det egna politiska projektet, att de inte kan förstå hur någon skulle vara emot det.”

https://www.gp.se/ledare/stämpla-inte-folkligt-missnöje-som-högerextremism-1.66178958



måndag 21 februari 2022

Medieövertränad flosklare

Vem är du?

Vem vi är definieras av vilken familjebakgrund vi har, hur vi beter oss, hur mycket och vad vi studerar, vilka föreningsaktiviteter vi engagerar oss i, vilka jobb eller företagsprojekt vi engagerar oss i, var vi har bott, vilka vänner vi umgås med och så vidare. De allra flesta människor är helt okända för varandra. Även människor vi tror oss känna kan ibland visa sidor vi inte trodde var möjliga. De allra flesta bär på hemligheter som de ogärna vill att andra ska känna till. Det kan vara små enkla skönhetsproblem som stör eller beteenden som av många anses vara dåliga. Vi är alla människor med fel och brister. Framförallt är de allra flesta människor fulla av stor potential att göra något tillräckligt bra av den stund man får i livet på jorden. Vad som definieras som ett lyckat liv avgör den med tillräckligt god självkänsla själv och låter inte andras åsikter förstöra egna "bäst möjligt" ambitioner.

Jag tror att jag är Sveriges mest transparanta politiker vad avser vad jag tycker om än det ena och än det andra. Det finns ett uttryck som heter "What you see is what you get", WYSIWYG". I tolv år har jag bloggat om väldigt mycket. Det blir väldigt mycket om du själv provar att blogga tre månader i sträck. För mig är det ett sätt att försöka ge de som vill granska mig, och värdera om jag duger att få vara deras företrädare eller inte. Det är också ett dagligt sätt att gå igenom vad som händer i den stora världen och i den lilla. Dessutom har det några gånger de senaste tolv åren varit en viktig kanal för att ge mina kommentarer på illvilliga påhopp från meningsmotståndare och andra som gärna misstolkar det man skriver. 

Adam Cwejmans artikel nedan är mycket viktig och läsvärd. Vilken typ av politiska företrädare vill vi ha? Vilken typ av politisk företrädare vill du ha? Oavsett om du gillar mig eller inte, är WYSIWIG bra eller dåligt som varudeklaration? Följande citat från Cwejmans artikel är mycket läsvärt: "Vi har nämligen fått en samhällselit som inte bottnar i tanken. De rapar upp värdeord och vagt formulerade trosbekännelser likt skolelever - och de kommer ofta undan med det." 

"Hur ställer sig en socialdemokratisk minister till kravet på att offentliga statyer tas ned på grund av historiska oförrätter som de på statyerna avbildade personer kan ha deltagit i? Ministern svarar något vagt om mänskliga rättigheter och hoppas att Oscarson kvickt ska gå vidare. Men det gör hon inte. Oscarson fortsätter. Tills det är alldeles uppenbart att ministern inte kan eller vill säga en stavelse till om de tunga ämnena."

"Kulturministern är inte sällsynt dum eller aningslös, vilket många som kommenterat intervjun i sociala medier tycks tro. Hon verkar genomsnittlig. Varken bättre eller sämre än något annat statsråd."

"Det är också talande när det skär sig för kulturministern. Då retirerar hon till begrepp som ”värdegrund” eller ”mänskliga rättigheter”. Det närmaste vi kommer en sekulär offentlig religion i Sverige: Titta, jag står för det goda, mot det onda!"

"Det är ett underskattat faktum att vi får den sortens politiker som vi ber om. Ta partiledardebatten i TV4 som sändes under veckan. Korta frågor, korta dueller, korta svar. Den som inte tyckte illa om partipolitik efter att ha sett debatten kan knappast ha sett samma debatt som jag. Partiledarnas sämsta sidor visades upp."

"Men det skulle kunna vara annorlunda. Ställer vi om till ett annat, mer eftertänksamt format så kommer det politiska samtalet att följa efter. Men då måste också makthavare ställas till svars, hårdare och mer direkt. Det behövs. Vi har nämligen fått en samhällselit som inte bottnar i tanken. De rapar upp värdeord och vagt formulerade trosbekännelser likt skolelever - och de kommer ofta undan med det. Skulle fler göra som Oscarson skulle också makthavare, och här menar jag inte bara folkvalda, behöva anpassa sig. De skulle tvingas bottna i idéerna som de dagligen är redskap för."

https://www.gp.se/ledare/medieanpassade-politiker-l%C3%A4r-sig-inte-t%C3%A4nka-1.65702654




söndag 20 februari 2022

Mer pengar inte lösningen

Mer för dina pengar

Du är väl medveten om att politiker som driver på för allt högre skatter vill ta ännu mer av dina möjligheter att själv få styra över dina egna intjänade pengar? Du är väl medveten om att du redan betalar bland de högsta skatterna i världen utan att för den skull få den kvalité vi borde kunna förvänta oss inom skola, vård och omsorg? Oavsett om du bor i en "lågskattekommun" eller en högskattekommun. Du är väl medveten om att det i Uppsala, och på många andra platser i Sverige, råder oacceptabel kvalité inom skola, vård och omsorg? Om du inte har förstått det är det hög tid att du vaknar upp och fattar det. Jag ägnar mig inte nu åt politisk propaganda. Det är ett faktum att kvalitetsbristerna blivit allvarliga inom alla delar av det som kallas välfärdens kärnverksamheter. Det är lätt att faktakolla!

Är lösningen på problemen högre skatter och avgifter? Nej! Möjligen kan en dellösning vara lägre skatter och högre avgifter vid nyttjande av tjänster i ett rimligare försäkringssystem. 

Framförallt måste lösningarna handla om mycket bättre ledarskap, mycket bättre fokus på huvuduppgifter än på en massa "bra att ha" och bisaker samt stopp för ”mjukisflum”. Effektiviseringsmöjligheterna inom offentlig sektor är enorma. 

Du som bryr dig om alla kvalitetsbrister kan med fördel ta del av nedan youtube filmer med Mats Alvesson, välrenommerad forskare vid Lunds universitet. Han beskriver bland annat "funktionell dumhet" som främst drabbar offentlig sektor. Det behövs en revolution mot all dum byråkrati, överadministration och styrträngsel som både plågar till exempel lärare och sjukvårdspersonal men också driver enorma kostnader.

https://www.youtube.com/watch?v=VPQpMI7nSi0

https://www.youtube.com/watch?v=KXUxs4ReaK8

https://www.youtube.com/watch?v=41bOKzltrkc

Anna Dahlberg, Expressen, får som vanligt till det i nedan artikel. Det räcker nu! Vi måste rösta fram politiska ledare som på allvar gör hantverket att skruva om Sveriges offentliga verksamheter så att de klarar rimlig kvalité och att de viktiga medarbetarna trivs mycket bättre än nu! Gör om! Gör rätt!

"När Dagens Medicin ska ranka Sveriges bästa sjukhus hamnar privata S:t Göran alltid i topp. I den senaste rankningen knep sjukhuset förstaplatsen i kategorin bästa mindre sjukhus, och sedan 2015 har sjukhuset alltid varit med på topp tre. Det är framför allt på två punkter som S:t Göran utmärker sig – högst medicinsk kvalitet och bäst ekonomi. Trots att det privata sjukhuset producerar mest vård per krona – DRG-poäng – går kostnadskontrollen alltså inte ut över vårdkvaliteten. När Region Stockholm jämför akutsjukhusens måluppfyllelse har S:t Göran hamnat i topp i fem år i rad.

Så vad är hemligheten? När jag intervjuar sjukhusledningen framkommer ett antal framgångsfaktorer:


• Avlastning. Bristen på sjuksköterskor är den stora falskhalsen inom slutenvården numera. Det har S:t Göran löst genom att avlasta sjuksköterskorna och låta dem ha ett övergripande ansvar i stället. Apotekare tar hand om medicineringen och undersköterskor sköter den patientnära omvårdnaden. S:t Göran har medvetet behållit en större andel undersköterskor än många andra sjukhus. Och de är i sin tur avlastade från enklare uppgifter som sängbäddning, städning, påfyllnad av förråd mer mera av en egen service- och logistikfunktion.


• En platt organisation. Ett stort ansvar ligger på den första linjens chefskap som förväntas ha koll både på hur resurserna används och på medicinska indikatorer såsom antal infektioner på avdelningen. För att inte bygga på byråkratin mäter man antalet administrativa tjänster.


• Smart schemaläggning. Personalen får i hög grad styra sina scheman via ett poängsystem. Ett nattpass ger exempelvis många poäng, vilket ger mer ledighet i andra änden.


• Snabba beslut på akuten. Att jobba på akuten är slitigt, vilket har gjort att många underläkare hamnar där. På S:t Göran lägger man sig vinn om att i stället använda erfaren personal som fattar snabba beslut – antingen skicka hem personen eller lägga in.


"Vad är då mer naturligt än att ropa på mer pengar till akutsjukhusen? Räkna med att det är så det kommer att låta i valrörelsen – en öppen budgivning om vilket parti som vill satsa flest miljarder på vården. Strunt samma att regionerna gick med ett överskott på över 20 miljarder kronor förra året. För svensk sjukvård lider inte brist på pengar i första hand, och den är redan ”sjukhustung” jämfört med andra länder. Vi lägger störst andel av BNP på sjukvården av alla nordiska länder och hamnar på en sjätteplacering i västvärlden." 


"Sverige har gott om läkare och utbildar flest per capita i hela västvärlden. Problemet är att de träffar klart lägst antal patienter per år av OECD-länderna. Mellan 2014 och 2020 ökade kostnaderna inom hälso- och sjukvården med hela 23 procent i löpande priser. Men trots ökade resurser har inte mängden vård ökat. Enligt SKR:s Ekonomirapport från 2019 har antalet vårdtillfällen och vårdplatser tvärtom minskat. Svensk sjukvård har alltså negativ produktivitet. Vi skjuter till mer och mer pengar, men får ut allt mindre vård i andra änden. Visserligen är det är ett trubbigt mått. Att antalet vårdplatser har minskat, exempelvis, är också en följd av att man använder titthålskirurgi i större utsträckning. Men här någonstans måste man ändå börja fundera över vad som är det egentliga problemet. Det går inte bara att fortsätta ösa miljarder över vården utan att först åtgärda systemfelen."


"De medicinska resultaten är i världsklass. Där finns inget att klaga på. Det är sättet att organisera vården på som brister. Den stora utmaningen i svensk sjukvård är inte brist på pengar, utan brist på personal. Eller för att vara mer exakt: brist på rätt kompetens på rätt plats. Sjuksköterskorna flyr sjukhusen för att arbetsmiljön upplevs som för tuff. Samtidigt lämnar läkarna vårdcentralerna av samma skäl. Andra går ner på deltid för att orka. Effekten blir en ond cirkel: Det uppstår en brist på vårdplatser inom slutenvården samtidigt som primärvården är kroniskt underbemannad." 


"Det är inte så konstigt. Mellan 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna går till personer som lider av en eller flera kroniska sjukdomar. Om dessa storkonsumenter av vård skulle ha en fast läkarkontakt över tid i stället för att vända sig till akuten vore oerhört mycket vunnet. Ändå blir visionen om den nära vården aldrig verklighet i Sverige. Det är precis som med polisen. Löftena om fler närpoliser och områdespoliser kommer och går, men bristen består. Det är så mycket trevligare att hamna bakom ett skrivbord och skriva metodstöd."


"Det viktigaste medskicket är därför detta: vårdkrisen kommer lika lite som poliskrisen att lösa sig av sig självt. Mer pengar och fler i utbildning räcker inte heller. Det kommer att krävas en tydligare styrning. För att locka tillbaka sjuksköterskor till sjukhusen behövs en radikalt förbättrad arbetsmiljö. Att följa S:t Görans exempel verkar vara en god början. För att locka fler läkare till vårdcentralerna krävs i grunden samma sak – en mer dräglig arbetsmiljö. Distriktsläkaren Ylva Sandström, som har funderat mycket på hur problemet ska lösas, tror att ett tak på 1 500 listade personer per läkare skulle ha en sådan effekt. Att styra över mer av sjukvårdens resurser till primärvården är också nödvändigt. Ytterligare en idé vore att underlätta för privatpraktiserande allmänläkare, som dominerar i Norge och Danmark."


"Målet måste vara att i möjligaste mån leda bort patienterna från akuten. Vi kan inte fortsätta att betrakta akutsjukhusen som svaret på alla hälsoproblem."

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/mer-och-mer-pengar-loser-inte-vardkaoset/

Även skolan får massor av skatteresurser men levererar långt ifrån värde för pengarna. PISA fusk, dåliga PISA resultat och universitetens klagomål om dåliga nya studenter och BRÅ talar ett tydligt språk. 

Engelska skolans grundare, och hennes man tidigare chefsredaktör för DN, skriver en läsvärd debattartikel i Di. Värd att bifoga delar. Organisation, metoder och arbetsglädje betyder massor för hur mycket önskat resultat man får ut av varje skattekrona. Utvecklingspartiet demokraterna delar helt att läraren ska vara chefen i klassrummet och ingen annan ordning.

”Engelska Skolan förstörde inte den kommunala skolan, som skolministern söker skapa intryck av. Sambandet var det omvända: det offentligas misslyckande skapade behovet av alternativ.”

Kulturer präglade av en gemensam utsikt, ett paradigm, är mycket svåra att förändra inifrån. Men om man inte bryter de djupare övertygelserna, hjälper inga tekniska reformer eller mer pengar till skolan.”

Några förslag om vad som kunde göras, av en regering som verkligen ville byta riktning för svensk skola:

Skriv om syftesparagrafen i skollagen. Ordet ”fostran” finns inte i den svenska skollagen. Skollagen borde ha portalmeningar av följande slag: ”Skolans uppdrag är att förmedla kunskap och fostran till nästa generation. Kunskap ska vila på vetenskaplig grund. Fostran är att överföra vanor och normer som, i samarbete med hemmen, utvecklar kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Bland dessa kan nämnas flit, punktlighet, gott uppförande, ärlighet, respekt för andra, tåga genom svårigheter, självdisciplin, strävan efter kunskap och bildning genom livet.”

Stärk tilltron hos rektorer och lärare att ingripa. Som lärarförbunden visat, finns i dag en utbredd rädsla hos skolans personal att ingripa mot brott mot den ordning och kultur som krävs i skolan. Räddhågsenheten måste brytas, med stöd även av myndigheterna, och vuxnas befogenheter klargöras. Det behöver ske med klar blick för en ny verklighet, där den nya tidens gängledare tar över om vuxna abdikerar. Elever som fortsätter förstöra för andra, trots upprepade disciplinära åtgärder, ska kunna helt lyftas ut från skolan.”

Upprusta polis och rättsväsende. Skolan har fått ta en stor del av smällen från en naiv invandringspolitik. I förorter med överfyllda lägenheter och där föräldrar ofta förlorat kontrollen över sina barn tränger gäng, våld och droger in även i skolan. IES har många skolor lokaliserade till dessa miljöer, och berättelserna från våra rektorer om vad som pågår är skrämmande. Polis finns knappt, men skolan kan inte i längden kompensera för en fundamental reträtt från ordningsmakten.”

Viktigare än allt annat är dock att de som leder Skol-Sverige bryter med ”progressivismen” som grundperspektiv på skolan, och går in för att återupprätta legitimiteten för vuxenauktoritet. Detta missförstås ofta som en plädering för en ”hård” skola. Det är en total feluppfattning. En skola där eleverna vet vad som gäller, ”så här gör vi här”, känner rutinerna och är trygga – det blir också en skola fylld av arbetsglädje, skratt och kreativitet. I en sådan skola får alla utrymme för att höras, utan rädsla för gäng, knuffar, nedtystning och mobbning. Anarki ger inte glädje och frimodighet, snarare terror och inre förlamning.”

https://www.di.se/debatt/debatt-det-har-kravs-for-att-vanda-den-svenska-skolan/

Pengar är inte problemet! Bristande ledarskap och dåliga metoder är huvudproblemen!



lördag 19 februari 2022

Våga förbättra

Misslyckad integration

Problemförnekelse är en diagnos som många utländska analytiker säkert ger svensk generell oförmåga att politiskt effektfullt bryta negativa utvecklingar. Inte minst alla turer med Liberala ministrar kopplade till utanförskapsproblem beskriver väl oförmågan, inkompetensen och allt större problem. Birgit Friggebo försökte bli av med problemen genom att sjunga ”We shall over come”. Det var 1992 det. Nyamko Sabuni, som biträdande utbildningsminister och jämställdhetsminister, visade först sina exekutiva egenskaper och sparkade sin statssekreterare. När hon tidigt 2013 avgick var det inte svårt att tolka in att hennes idéer ansågs för hårda, icke liberala. Det hade varit toppen om hon fått uppbackning för rimliga integrationsåtgärder redan då. Sedan kom Erik Ullenhag som integrationsminister och ägnade mycket energi åt att försöka gömma och förminska utanförskapsproblemen, något han senare beklagade…. Nedan bifogar jag nyhetsinslag kopplat till ovan personer. Sabuni fattade i varje fall problemen och försökte ta i dem.

https://youtu.be/mQakZce3GhQ

https://www.svd.se/jag-slutar-pa-mina-villkor

https://www.fokus.se/inrikes/erik-ullenhag-vi-tog-inte-utanforskapet-pa-allvar/

Även det högprofilerade kommunalrådet Boel Godner, S, i Södertälje har under många många år vågat beskriva allvarliga invandrarrelaterade problem, och kommit med förbättringsförslag. Har hon fått stöd i ändrad lagstiftning, till exempel hävd fri bosättningsrätt för människor under uppehållsprocessen? Nej. Nu kanske det snart kan bli verklighet. På tok för sent!

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/detta-ar-ebo-lagen

Redan 2012 förde jag förhandlingar om extrajobb inom Uppsala kommun för långtidsarbetslösa. Både kommunala tjänstemän och facken var inte positiva till försöken. I Gatu- och samhällsmiljönämnden till och med garanterade vi nivån på anställda för att öppna upp för det vi kallade Inkluderingsjobb, jobb för långtidsarbetslösa och som leder många mot självförsörjning. Långt senare introducerades extrajobb. Det är bättre än långtidsarbetslöshet men för att i högre andel leda till självförsörjning på den ordinarie arbetsmarknaden måste dessa arbetsuppgifter tydligt kopplas till rättigheter och skyldigheter. Skyldigheter som påverkar försörjningsstödet om uppgifterna sköts dåligt.

Inom Centerpartiet kämpade i princip bara jag och Staffan Danielsson för en hållbar och ansvarsfull migrationspolitik, och för en nödvändig integrationspolitik. Inga andra vågade stå upp för det nödvändiga och rätta eftersom team Lööf, Federley och Ahlsalani gick på stenhårt motangrepp. Ahlsalani ägnade sig gärna åt idiotisk brunsmetning istället för att argumentera i aktuella sakfrågor. Personer som dessa bär en stor skuld för Sveriges omfattande och allvarliga utanförskapsproblem.

Innan folkvandringskrisen 2015 genomförde jag en utanförskapsturné i Malmö, Göteborg, Södertälje och Stockholm. Det går att kalla det att jag var chockad över problemens omfattning och om att vi har stora parallellsamhällen i Sverige där väldigt många försörjs av svenska hårt beskattade skattebetalare. En ohållbar ordning. Och stadsdelar plågade av klanstrukturer och organiserade brottsgrupper. 

Även Uppsala har omfattande integrationsproblem. Därför lyfte jag Gårdstenexemplet från Göteborg i samband med att S, L, M och flera drev på dyra försök att sälja Gottsunda centrum och kringliggande bostäder i Uppsala. I sak håller jag med om att en kommun inte ska driva köpcentrum. Det finns många väldigt mycket mer kompetenta och rika fastighetsägare som kan drifta köpcentrum bättre än en kommun. Samtidigt måste en kommun enligt mig inte ständigt göra usla affärer med invånarnas tillgångar. Och Gottsunda är en liknande stadsdel som Gårdsten i Göteborg. I utvärderingarna av hur integrationen kraftigt förbättrades och problemen kraftigt börjat minska ansågs det centralt att kommunen under ”städtiden” hade kontroll över centrumet. Och värdet på fastigheten ökar som en bonus och kan därefter med fördel säljas. Jag är stolt över att Utvecklingspartiet demokraterna har en mycket tydlig integrationspolitik som snabbt kommer att göra Uppsala attraktivare och rikare för alla dess invånare. Den integrationspolitiken inkluderar Nolltolerans mot brott, oavsett ålder på den kriminella.

https://stadsutveckling.goteborg.se/projekt/gardsten/nyheter/i-gardsten-byggs-det-for-att-astadkomma-forandring/

Stefan Fölster skriver en läsvärd debattartikel i Expressen som jag bifogar nedan. Det går att vända Sveriges negativa utveckling! Vi behöver bara rösta fram ansvarsfulla, seriösa och handlingskraftiga politiska ledare som gör det som krävs! Det går! Jag och många UPare är redo att leverera framgång till Uppsalaborna! Vi mörkar inte problem, vi löser dem. Vi ser möjligheter och förstärker dem! 

”En stad som München illustrerar vad som fungerar enligt internationell forskning. Där finns fler invandrare än i många svenska städer, 28 procent varav många flyktingar. Samtidigt är brottsligheten i München på den lägsta nivån på 40 år. Polisen löser två tredjedelar av alla brott, och vissa år 100 procent av alla mord. Hur gör de?”

”En första förklaring till framgången är aktiv stadsutveckling. Internationell forskning är tydlig med att just yngre barn har en mycket ljusare framtid om de inte föses ihop i utsatta områden. Ett tidigare ”utsatt” område i München, Westend, har vänt genom att renovera till en blandning av dyrare och billigare bostäder samt rikligt med lokaler för små och medelstora företag. Staden har ett bolag för stadsutveckling och gör överenskommelser med fastighetsägare och byggföretag så att resurssvaga småbarnsfamiljer inte koncentreras.”

”Av en händelse drivs också ett av de få tidigare utsatta områdena i Sverige som lyckats lyfta, Gårdsten utanför Göteborg, av ett bolag med helhetsansvar. Gårdstensbostäder renoverar och reserverar hälften av lediga lägenheter till familjer som har egen inkomst för att skapa social blandning.”

”En andra förklaring är jobben. I Tyskland kommer flyktingar i arbete dubbelt så snabbt som i Sverige. Efter 14 år har de samma sysselsättningsgrad som inrikes födda. I Sverige förblir sysselsättningsgraden 20 procent lägre livet ut. Ett skäl är att fackföreningar är mycket positiva till lärlingsjobb, även för ungdomar som passerat gymnasieåldern. Många unga flyktingar får lärlingsplats med lärlingslön. I Sverige har fackföreningar tvärvägrat lärlingslöner för unga över gymnasieåldern.”

”Den tredje förklaringen är skolan. Tyskland har lyckats lyfta PISA-resultaten från en låg placering till närmare toppen (utan att fuska genom att exkludera så många invandrarbarn som Sverige). En tysk pojke med invandrarbakgrund har bättre PISA-resultat i matematik än en genomsnittlig svensk pojke. Tyska skolor har satsat på mycket extrahjälp till de yngsta barnen, lugn och ro i klassrummen och följt forskningsrönen om vilken pedagogik som verkligen fungerar.”

”Den fjärde förklaringen är ordningsmakten. Tyskland har i snitt 50 procent fler poliser än Sverige, men tar igen kostnaden genom att inte behöva lika många vakter. Metoderna är inga hemligheter. Många städer i världen har faktiskt lyckats minska brottsligheten med en kombination av fokuserade insatser, tydligare rättsskipning, och färre inskränkningar i myndigheters rätt att spana.” 

”Dylika framgångar ter sig avlägsna i Sverige. De skyldiga är du och jag och vi alla. Allt för många av oss vill inte att invandrade småbarnsfamiljer sprids ut i våra bostadsområden. Vi vill inte att invandrarlärlingar konkurrerar med oss med lägre löner. Vi vill inte kritisera offentliga skolor. Och vi värnar om vår egen integritet så mycket att rättssystemen inte får de verktyg de behöver. Eftersom vi väljare inte vill, törs inte partierna lansera förslag som fungerar. Och därför finns de utsatta områdena kvar.”

https://www.expressen.se/debatt/sverige-lever-i-fornekelse-sa-loser-vi-integrationen/

Om du tillhör dem som vägrar inse utanförskapsproblemens dignitet kan med fördel läsa Svenskt Näringslivs nedan bifogade rapport ”Utanförskapet - Sveriges största utmaning”. Det är hög tid att på allvar vända på dessa problem och skyndsamt göra minst 80 procent av dessa människor till inkluderade och välståndsbidragande krafter. Jag vet att det går! Jag vet att de flesta av dem som lever i utanförskap vill det. Rösta klokt 2022!

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastra-gotaland/utanforskapet-sveriges-storsta-utmaning_1176164.html