Mer pengar inte lösningen

Mer för dina pengar

Du är väl medveten om att politiker som driver på för allt högre skatter vill ta ännu mer av dina möjligheter att själv få styra över dina egna intjänade pengar? Du är väl medveten om att du redan betalar bland de högsta skatterna i världen utan att för den skull få den kvalité vi borde kunna förvänta oss inom skola, vård och omsorg? Oavsett om du bor i en "lågskattekommun" eller en högskattekommun. Du är väl medveten om att det i Uppsala, och på många andra platser i Sverige, råder oacceptabel kvalité inom skola, vård och omsorg? Om du inte har förstått det är det hög tid att du vaknar upp och fattar det. Jag ägnar mig inte nu åt politisk propaganda. Det är ett faktum att kvalitetsbristerna blivit allvarliga inom alla delar av det som kallas välfärdens kärnverksamheter. Det är lätt att faktakolla!

Är lösningen på problemen högre skatter och avgifter? Nej! Möjligen kan en dellösning vara lägre skatter och högre avgifter vid nyttjande av tjänster i ett rimligare försäkringssystem. 

Framförallt måste lösningarna handla om mycket bättre ledarskap, mycket bättre fokus på huvuduppgifter än på en massa "bra att ha" och bisaker samt stopp för ”mjukisflum”. Effektiviseringsmöjligheterna inom offentlig sektor är enorma. 

Du som bryr dig om alla kvalitetsbrister kan med fördel ta del av nedan youtube filmer med Mats Alvesson, välrenommerad forskare vid Lunds universitet. Han beskriver bland annat "funktionell dumhet" som främst drabbar offentlig sektor. Det behövs en revolution mot all dum byråkrati, överadministration och styrträngsel som både plågar till exempel lärare och sjukvårdspersonal men också driver enorma kostnader.

https://www.youtube.com/watch?v=VPQpMI7nSi0

https://www.youtube.com/watch?v=KXUxs4ReaK8

https://www.youtube.com/watch?v=41bOKzltrkc

Anna Dahlberg, Expressen, får som vanligt till det i nedan artikel. Det räcker nu! Vi måste rösta fram politiska ledare som på allvar gör hantverket att skruva om Sveriges offentliga verksamheter så att de klarar rimlig kvalité och att de viktiga medarbetarna trivs mycket bättre än nu! Gör om! Gör rätt!

"När Dagens Medicin ska ranka Sveriges bästa sjukhus hamnar privata S:t Göran alltid i topp. I den senaste rankningen knep sjukhuset förstaplatsen i kategorin bästa mindre sjukhus, och sedan 2015 har sjukhuset alltid varit med på topp tre. Det är framför allt på två punkter som S:t Göran utmärker sig – högst medicinsk kvalitet och bäst ekonomi. Trots att det privata sjukhuset producerar mest vård per krona – DRG-poäng – går kostnadskontrollen alltså inte ut över vårdkvaliteten. När Region Stockholm jämför akutsjukhusens måluppfyllelse har S:t Göran hamnat i topp i fem år i rad.

Så vad är hemligheten? När jag intervjuar sjukhusledningen framkommer ett antal framgångsfaktorer:

• Avlastning. Bristen på sjuksköterskor är den stora falskhalsen inom slutenvården numera. Det har S:t Göran löst genom att avlasta sjuksköterskorna och låta dem ha ett övergripande ansvar i stället. Apotekare tar hand om medicineringen och undersköterskor sköter den patientnära omvårdnaden. S:t Göran har medvetet behållit en större andel undersköterskor än många andra sjukhus. Och de är i sin tur avlastade från enklare uppgifter som sängbäddning, städning, påfyllnad av förråd mer mera av en egen service- och logistikfunktion.

• En platt organisation. Ett stort ansvar ligger på den första linjens chefskap som förväntas ha koll både på hur resurserna används och på medicinska indikatorer såsom antal infektioner på avdelningen. För att inte bygga på byråkratin mäter man antalet administrativa tjänster.

• Smart schemaläggning. Personalen får i hög grad styra sina scheman via ett poängsystem. Ett nattpass ger exempelvis många poäng, vilket ger mer ledighet i andra änden.

• Snabba beslut på akuten. Att jobba på akuten är slitigt, vilket har gjort att många underläkare hamnar där. På S:t Göran lägger man sig vinn om att i stället använda erfaren personal som fattar snabba beslut – antingen skicka hem personen eller lägga in.

"Vad är då mer naturligt än att ropa på mer pengar till akutsjukhusen? Räkna med att det är så det kommer att låta i valrörelsen – en öppen budgivning om vilket parti som vill satsa flest miljarder på vården. Strunt samma att regionerna gick med ett överskott på över 20 miljarder kronor förra året. För svensk sjukvård lider inte brist på pengar i första hand, och den är redan ”sjukhustung” jämfört med andra länder. Vi lägger störst andel av BNP på sjukvården av alla nordiska länder och hamnar på en sjätteplacering i västvärlden." 

"Sverige har gott om läkare och utbildar flest per capita i hela västvärlden. Problemet är att de träffar klart lägst antal patienter per år av OECD-länderna. Mellan 2014 och 2020 ökade kostnaderna inom hälso- och sjukvården med hela 23 procent i löpande priser. Men trots ökade resurser har inte mängden vård ökat. Enligt SKR:s Ekonomirapport från 2019 har antalet vårdtillfällen och vårdplatser tvärtom minskat. Svensk sjukvård har alltså negativ produktivitet. Vi skjuter till mer och mer pengar, men får ut allt mindre vård i andra änden. Visserligen är det är ett trubbigt mått. Att antalet vårdplatser har minskat, exempelvis, är också en följd av att man använder titthålskirurgi i större utsträckning. Men här någonstans måste man ändå börja fundera över vad som är det egentliga problemet. Det går inte bara att fortsätta ösa miljarder över vården utan att först åtgärda systemfelen."

"De medicinska resultaten är i världsklass. Där finns inget att klaga på. Det är sättet att organisera vården på som brister. Den stora utmaningen i svensk sjukvård är inte brist på pengar, utan brist på personal. Eller för att vara mer exakt: brist på rätt kompetens på rätt plats. Sjuksköterskorna flyr sjukhusen för att arbetsmiljön upplevs som för tuff. Samtidigt lämnar läkarna vårdcentralerna av samma skäl. Andra går ner på deltid för att orka. Effekten blir en ond cirkel: Det uppstår en brist på vårdplatser inom slutenvården samtidigt som primärvården är kroniskt underbemannad." 

"Det är inte så konstigt. Mellan 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna går till personer som lider av en eller flera kroniska sjukdomar. Om dessa storkonsumenter av vård skulle ha en fast läkarkontakt över tid i stället för att vända sig till akuten vore oerhört mycket vunnet. Ändå blir visionen om den nära vården aldrig verklighet i Sverige. Det är precis som med polisen. Löftena om fler närpoliser och områdespoliser kommer och går, men bristen består. Det är så mycket trevligare att hamna bakom ett skrivbord och skriva metodstöd."

"Det viktigaste medskicket är därför detta: vårdkrisen kommer lika lite som poliskrisen att lösa sig av sig självt. Mer pengar och fler i utbildning räcker inte heller. Det kommer att krävas en tydligare styrning. För att locka tillbaka sjuksköterskor till sjukhusen behövs en radikalt förbättrad arbetsmiljö. Att följa S:t Görans exempel verkar vara en god början. För att locka fler läkare till vårdcentralerna krävs i grunden samma sak – en mer dräglig arbetsmiljö. Distriktsläkaren Ylva Sandström, som har funderat mycket på hur problemet ska lösas, tror att ett tak på 1 500 listade personer per läkare skulle ha en sådan effekt. Att styra över mer av sjukvårdens resurser till primärvården är också nödvändigt. Ytterligare en idé vore att underlätta för privatpraktiserande allmänläkare, som dominerar i Norge och Danmark."

"Målet måste vara att i möjligaste mån leda bort patienterna från akuten. Vi kan inte fortsätta att betrakta akutsjukhusen som svaret på alla hälsoproblem."

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/mer-och-mer-pengar-loser-inte-vardkaoset/

Även skolan får massor av skatteresurser men levererar långt ifrån värde för pengarna. PISA fusk, dåliga PISA resultat och universitetens klagomål om dåliga nya studenter och BRÅ talar ett tydligt språk. 

Engelska skolans grundare, och hennes man tidigare chefsredaktör för DN, skriver en läsvärd debattartikel i Di. Värd att bifoga delar. Organisation, metoder och arbetsglädje betyder massor för hur mycket önskat resultat man får ut av varje skattekrona. Utvecklingspartiet demokraterna delar helt att läraren ska vara chefen i klassrummet och ingen annan ordning.

”Engelska Skolan förstörde inte den kommunala skolan, som skolministern söker skapa intryck av. Sambandet var det omvända: det offentligas misslyckande skapade behovet av alternativ.”

”Kulturer präglade av en gemensam utsikt, ett paradigm, är mycket svåra att förändra inifrån. Men om man inte bryter de djupare övertygelserna, hjälper inga tekniska reformer eller mer pengar till skolan.”

”Några förslag om vad som kunde göras, av en regering som verkligen ville byta riktning för svensk skola:

Skriv om syftesparagrafen i skollagen. Ordet ”fostran” finns inte i den svenska skollagen. Skollagen borde ha portalmeningar av följande slag: ”Skolans uppdrag är att förmedla kunskap och fostran till nästa generation. Kunskap ska vila på vetenskaplig grund. Fostran är att överföra vanor och normer som, i samarbete med hemmen, utvecklar kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Bland dessa kan nämnas flit, punktlighet, gott uppförande, ärlighet, respekt för andra, tåga genom svårigheter, självdisciplin, strävan efter kunskap och bildning genom livet.”

”Stärk tilltron hos rektorer och lärare att ingripa. Som lärarförbunden visat, finns i dag en utbredd rädsla hos skolans personal att ingripa mot brott mot den ordning och kultur som krävs i skolan. Räddhågsenheten måste brytas, med stöd även av myndigheterna, och vuxnas befogenheter klargöras. Det behöver ske med klar blick för en ny verklighet, där den nya tidens gängledare tar över om vuxna abdikerar. Elever som fortsätter förstöra för andra, trots upprepade disciplinära åtgärder, ska kunna helt lyftas ut från skolan.”

”Upprusta polis och rättsväsende. Skolan har fått ta en stor del av smällen från en naiv invandringspolitik. I förorter med överfyllda lägenheter och där föräldrar ofta förlorat kontrollen över sina barn tränger gäng, våld och droger in även i skolan. IES har många skolor lokaliserade till dessa miljöer, och berättelserna från våra rektorer om vad som pågår är skrämmande. Polis finns knappt, men skolan kan inte i längden kompensera för en fundamental reträtt från ordningsmakten.”

”Viktigare än allt annat är dock att de som leder Skol-Sverige bryter med ”progressivismen” som grundperspektiv på skolan, och går in för att återupprätta legitimiteten för vuxenauktoritet. Detta missförstås ofta som en plädering för en ”hård” skola. Det är en total feluppfattning. En skola där eleverna vet vad som gäller, ”så här gör vi här”, känner rutinerna och är trygga – det blir också en skola fylld av arbetsglädje, skratt och kreativitet. I en sådan skola får alla utrymme för att höras, utan rädsla för gäng, knuffar, nedtystning och mobbning. Anarki ger inte glädje och frimodighet, snarare terror och inre förlamning.”

https://www.di.se/debatt/debatt-det-har-kravs-for-att-vanda-den-svenska-skolan/

Pengar är inte problemet! Bristande ledarskap och dåliga metoder är huvudproblemen!