Offentligt slöseri

Inifrån och ut istället för utifrån och in

Den politiker som tänker inifrån och ut är en dålig företrädare för sina invånare. Politikers roll är att vara invånarnas företrädare. Ägarna i kommunens företrädare. I en kommun är alla enskilda människor och i kommunen skrivna organisationer medlemmar, ägare. Dem ska jag som kommunpolitiker tjäna. Inga andra. Alla kommunpolitiker förväntas företräda sina unika invånare, i 290 kommuner. På tok för många kommuner. Inte minst i ljuset av allt de är ansvariga för. Och rikspolitiker förväntas att i stor utsträckning företräda alla lagliga invånare i hela Sverige. Håller du med?

En av politikens viktigaste uppgift är att hushålla med skattebetalarnas pengar. Det är en svår uppgift i kommuner med många komplexa uppgifter. Och i en verklighet där alla organisationer strävar efter att växa. Fler och fler och fler vill de flesta enheter bli av olika skäl. Det finns knappt några undantag. Och fler och fler medarbetare leder till dyrare och dyrare verksamheter. Att politiker motverkar denna ständiga strävan att blir fler är av central hållbarhetsbetydelse. Fler människor som ineffektivt gör saker leder till högre kostnader och lägre kvalité i det invånarna förväntar sig för alla skatter. Du känner väl till Parkinsons lagar? Nedan kan du lära dig lite om dem om du glömt bort dess viktiga budskap.

”Parkinson observerade noga arbetssättet som utfördes på regeringens kontor. Med hjälp av sin dagliga erfarenhet lyckades han hitta mönster som lät honom postulera sina grundläggande principer. Parkinsons lag kan sammanfattas i följande tre postulat:

• “Arbetet expanderar tills det fyller den tid som finns tillgängligt för dess utförande.”
• “Kostnader kommer att öka tills de täcker hela inkomsten.”
• “Den tid som tillägnas ett ämne på agendan är omvänt proportionellt mot dess betydelse.”

https://utforskasinnet.se/parkinsons-lag-varfor-slosar-vi-bort-sa-mycket-tid/

Nedan Timbroartikel är mycket läsvärd för dig som vill förstå hur ineffektiv nästan alla offentliga verksamheter är. Tro mig, det finns också mycket ineffektiva stora privata företag. Storhet driver ineffektivitet. Skillnaden är att ineffektiva företag med dålig produktivitet i en väl fungerande marknadsekonomi kommer att dö. Offentliga verksamheter, som tillåts växa och kosta allt mer pengar, dör sällan och ineffektiviteten och de administrativa bördorna stjäl viktiga resurser från till exempel en kommuns kärnverksamheter. Hur säkerställer dina politiker att en offentlig verksamhet inte blir onödigt stor? Hur säkrar de att kraften finns i kärnverksamheterna skola, vård, omsorg och infrastruktur? 

"I rapporten An inquiry to the nature and causes of – The Waste of Nations skriven av Christian Sandström på uppdrag av Skattebetalarnas Förening, beskrivs fem olika kategorier av slöseri; lobbysim (crony capitalism), plakatpolitik (political posturing), valfläsk (pork barell politics), bidragsentreprenörskap (rent seeking) och byråkrati (bureaucracy). Kategorierna utesluter inte varandra, tvärtom förekommer de inte sällan i kombination." 

"Samhällets resurser är inte oändliga. Man skulle kunna parafrasera Olof Palmes citat Politik är att vilja och i stället säga Politik är att välja. Men målkonflikter och prioriteringar är tuffa för politiker att ta sig an och något som man allt för ofta försöker önsketänka bort. En växande ekonomi riskerar därför att bli ett sätt för politiker att låtsas som att prioriteringar inte behövs – det finns ju mer till alla. Men även detta är självklart en prioritering och där prioriteringar görs följer också en dragkamp mellan konkurrerande intressen. Även om såväl politiker som väljare, myndigheter och intressegrupper är intresserade av att gemensamt skapa ett fungerande samhälle, står alla som enskilda grupper att tjäna eller förlora på olika prioriteringar. De grupper som är skickligast på att påverka utfallet av dragkampen kommer att utöva ett större inflytande över hur tillgångar används. Annorlunda uttryckt blir användningen av skattemedel en form av maktkamp, där intressegrupper drar åt olika håll. Och ju större del av ekonomin som utgörs av offentliga resurser, desto större anledning att ge sig in i kampen. Utfallet av en sådan maktkamp blir sällan samhällsekonomiskt optimal. På sista raden ser vi inte sällan slöseri som konsekvens av dragkampen." 

"Trycket att offentliga verksamheter sväller förblir stort, medan intresset för att städa bort dysfunktionella verksamheter och rensa upp bland onödig byråkrati är för litet. I det stora maskineriet blir ofta slöseriets komponenter för små för att få den uppmärksamhet de förtjänar, men den totala summan blir en tung börda att bära för skattebetalarna. Genom att se mönstren kan vi dock ge oss möjligheten att göra något åt saken." 

https://timbro.se/smedjan/darfor-slosar-politiker-med-dina-skattepengar/

Det brådskar att flytta resurser från administration till operativt viktigt arbete! Det är grovt tjänstefel av både ledande politiker och tjänstemän att inte skyndsamt driva på detta arbete. Inte minst faktumet att vi blir allt fler 80-åringar och äldre kräver många typer av resurser som idag inte finns. Nedan TV4-reportage ger dig snabbt och enkelt en känsla för utmaningarna inom äldreomsorg och sjukvård. För Utvecklingspartiet demokraterna är prioriteringarna enkla. Skolan, äldreomsorgen och sjukvården måste nu prioriteras.

"Nya siffror visar att antalet 100-plussare i Sverige ökat med närmare 50 % på tio år.

Forskare varnar för att boomen har en baksida; brist på personal och platser i äldrevården.
– Nu måste man faktiskt göra något åt det här, säger äldreforskare Ingmar Skoog."

https://www.tv4.se/artikel/4Vzt2OFjW2wIxkIqHpp9Ct/forskare-larmar-akut-personalbrist-naer-allt-fler-blir-oever-100-ar

Orättvis vård

Avveckla regionerna som egen politisk nivå

I en värld och en tid där Sveriges riksdags lagstiftningsarbete i allt större grad handlar om att anpassa lagar och komplettera med lagar som fattas inom EU behövs inte 349 riksdagsledamöter. I en värld där de etablerade partierna blivit väldigt toppstyrda av sina partiledningar behövs inte 349 riksdagsledamöter. I ett Sverige där vi byggt upp allt för många myndigheter kan flera myndigheter med fördel minskas kraftigt. Även det rättfärdigar en avveckling av många riksdagsledamöter. Ett alternativ till att avveckla antalet riksdagsledamöter är att låta en stor del av dessa ledamöter, utöver röstboskapsrollen, få axla ett regionalt sjukvårds ansvar samt ett ansvar för samordning av kollektivtrafiken mellan kommuner. I Uppsala låtsas till och med regionpolitikerna att de inte är ansvariga för kollektivtrafiken och att en kommun enskilt skulle ha makten att bestämma vilka kollektivtrafiklösningar som ska väljas. Det är självklart inte korrekt. Kollektivtrafiken är viktig men sjukvården är mycket viktigare. Inte minst Coronakommissionens slutbetänkande beskriver väl att det är hög tid att lägga ner regionerna som en egen politiskt styrd verksamhet. Gör om! Gör rätt!

https://coronakommissionen.com/publikationer/slutbetankande-sou-2022-10/

Eftersom partiernas toppstyrning stärkts, bland annat med det nya arvodessystemet för politiker, är det hög tid för reformer som minskar administrativa bördor och som avvecklar dagens regioner. Det nya arvodessystemet ger generösa fallskärmsupplägg med två års möjliga arvoden efter valförlust eller att en ledande politiker blir avsatt av sina egna. Jämfört med det tidigare mycket generösare systemet innebär det i praktiken att toppstyrningen av partierna förstärkts. Den som vill öka chanserna att få vara ledande politiker länge ifrågasätter inte partiledningen, då kan du bli avsatt. 

https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/fortroendevaldaikommunerochregioner.46530.html

https://skr.se/skr/arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/pensioner/fortroendevalda.2762.html

Argumenten för att avveckla dagens regioner och istället låta regionerna vara länen:

- Rättvis vård för Sveriges invånare

- Mycket mindre resursslöseri när upphandling och drift av IT system och medicinutrustning kan koordineras.

- Samma huvudman för högre utbildning och specialistsjukhusen samt samma huvudman för nationell basinfrastruktur som för koordineringen av nationell kollektivtrafik.

- 349 riksdagsledamöter väljs in på länslistor. Låt många av dessa personer få ökat viktigt ansvar för sjukvård och koordinering av kollektivtrafik. I jämförelse med andra länders motsvarigheter till riksdagen har Sverige väldigt många riksdagsledamöter per landets invånare.

Tänka sig att orättvis vård kopplat till regionindelningarna lyfts kopplat till ukrainare. Det kan man tycka. Minst lika illa är det att vi får orättvis vård runt om i landet på grund av att olika regioner agerar olika. Även med staten som huvudman kan olikheter säkerställas som ett självändamål. Det kan man styra genom hur regleringsbreven till sjukvårdsområden ser ut. 

https://www.svt.se/special/sa-ser-varden-for-flyktingar-ut-i-din-region/

Varför så snälla

Stopp!

Är det inte hög tid att vi svenskar som fått nog av dumhet, kopplat till det som är offentligt styrt, går ut och demonstrerar? Vi har ändå i modern tid fått över 20 procent av invånarna som kommer från kulturer där de tydligare säger ifrån när de är arga än vad en traditionell svensk gör. När vi talar om integration handlar det inte bara om att de som invandrat ska anpassa sig till det svenska, det innebär att även vi som är svenskt uppfostrade ska fortsätta att ta till oss kloka delar av andras kulturer. Ett enkelt och populärt exempel är italiensk, spansk, fransk, japansk, kinesisk, amerikansk, mexikansk, arabisk och så vidare mat. Det är hög tid att vi lär oss att bli mer högljudda om vårt missnöje och inte bara knyter näven i fickan! Knutna nävar i byxorna har det politiska etablissemanget helt struntat i. Allt för många av yrkespolitikerna känner inte ens till de knutna nävarna eftersom den djupa kontakten med invånarna utöver snäva vänskapskretsen är sällsynta.

Läkaren Stella Cizinsky skriver mycket läsvärt nedan i Dagens Samhälle. Nu räcker det! Gå med i Utvecklingspartiet demokraterna och bidra till att vi får stopp på detta eländiga ständigt ökande byråkratiska och administrativa gissel som plågar sjukvård, skola och omsorgsverksamheterna. Följande säger mycket: "Jag vill mycket hellre lyssna på Bach och läsa Kant än hantera organisationsfrågor och försöka stoppa galenskap." 

"Stella Cizinsky, verksamhetschef på Örebro universitetssjukhus, är klar över sjukvårdens problem. Hon har också en bestämd uppfattning om vilken aktör som är den största boven.

– SKR är en arbetsgivarorganisation och ska inte detaljstyra hur jag och övriga professioner arbetar med enskilda patienter, säger hon.

Under de senaste tio åren har Sveriges Kommuner och Regioner skaffat sig en maktposition genom att samla statistik, standardisera och bygga upp register, menar Stella Cizinsky. Myndigheterna låter SKR hållas, professionen är omedveten och saknar ofta förståelse eller intresse för vad som pågår. 

– SKR agerar som en myndighet, men en myndighet är politiskt styrd, transparent och underställd ett ansvar. Det går att kontrollera om myndigheter gör sitt uppdrag på rätt sätt.

Men SKR har ju en politisk styrelse, räcker inte det?

– Politiken ska inte heller detaljstyra. Det är tydlig reglerat i författningar. Riksrevisionen har kritiserat precis detta, det vill säga att SKR uppträder som en myndighet, men utan det uppdrag och den reglering som föreligger för myndigheter. 

Vad inom vårdområdet bör SKR begränsa sig till menar du?

– Samordna planeringen av sjukhusbyggnader och annan infrastruktur. Arbeta med upphandlingsregler och göra planer för krissituationer tillsammans med politik, professioner och myndigheter. Som det fungerar nu driver SKR fram en felaktig konsumtion av sjukvården, till exempel genom den mycket omfattande så kallade kunskapsstyrningen. Organisationen skapar incitament för byråkratisering och bidrar på det sättet till ökande rekryteringsproblem inom både den nära vården och akutvården. 

Tillsammans med organisations- och ledarskapsforskaren Mats Alvesson har Stella Cizinsky skrivit boken ”Organisation och ledning i sjukvård: en reflekterande ansats”. I den vänder hon sig bland annat mot att universitet och högskolor överproducerar personer med administrativa utbildningar. Vården drar sitt strå till stacken genom att härbärgera många av administratörerna. 

– Även sjukvårdspersonal dras till byråkratiska arbeten när det blir mer status att jobba med dator än med patienter. Det gör att jag tvingas in i timslånga sittningar med människor som inte förstår kärnverksamheten och som ställer frågor som gör att man undrar om de överhuvudtaget har landat på den här planeten. Sen missuppfattar de ofta vad jag säger, och så skriver de en rapport som jag måste kontrollera och hittar en massa fel i. Och så blir det ännu fler möten.

Ser du inget bra med administration? Finns det ingen uppsida?

– En sådan är väldigt svår att se. Det tas fram mängder av siffror, men det händer inget med dem; vi styr inte på ekonomi. Samtidigt genomförs politiska processer som driver kostnader – till exempel vårdvalet i Stockholm. Det har gjort Stockholm till den dyraste sjukvården med den friskaste befolkningen.

Bemanningsföretag är ett annat inslag i sjukvården som Stella Cizinsky är starkt kritisk mot. Inhyrd personal kostar mycket pengar och producerar inte särskilt bra vård, anser hon. Dessutom får de ordinarie medarbetarna ägna alltför mycket tid åt att hjälpa bemanningspersonalen. 

– De verksamheter som har hyrsjuksköterskor berättar att sköterskorna kommer och jobbar en vecka och behöver mycket handpåläggning för att kunna hantera lokaler och rutiner. För verksamheterna är det som att flytta ihop med en ny person varje vecka.

Så vad menar du är en bättre lösning?

– Anställ folk och höj lönerna så att medarbetarna blir kvar i organisationen. Nu har man iscensatt ett system som gör att personer jobbar på ett ställe, och sedan tar ledigt var tredje eller var fjärde vecka för att vara stafettläkare någon annanstans. 

Vad vill du att politiken tar itu med?

– Politiken kan inte ta itu med det här – det måste vara på tjänstemannanivå. Den vårdpersonal som behövs finns redan men är uppbunden med andra uppgifter. Vi har fler händer i vården är någonsin, men de är på tangentborden och inte på patientkroppen.

Är det några beslut du ändå skulle vilja se för att sjukvården ska få bättre förutsättningar?

– Politiker ska inte detaljstyra, de ska ju ha en idé om vad det är som behöver göras. 

De måste sluta beställa utredningar som bara kommer fram till det man redan bestämt att de ska komma fram till. Ta reda på verkligheten i stället. 

Hur tror du att vårdens verklighet kommer utvecklas de närmaste åren?

– När sådana som jag slutar kommer det tyvärr gå fortare utför. Jag går i pension om fyra år och tillhör en generation som kommer ihåg hur det var förr och vad som fungerade. Vi har ett stort organisationsminne. Nu får vården i stället in personer som är fast i dagens system. De är inte kritiska.

Ser du det som din roll att vara den som påminner?

– Den rollen skulle jag helst avstå från. Jag vill mycket hellre lyssna på Bach och läsa Kant än hantera organisationsfrågor och försöka stoppa galenskap. Jag har mycket annat att tänka på som är vackrare och skulle göra mitt liv bättre. Det är inte så att jag har valt den här rollen, den har valt mig, säger Stella Cizinsky.

https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/sjukvard/lakaren-stella-cizinsky-skr-ska-inte-detaljstyra-hur-jag-jobbar/

Många kanadensare har fått nog av förmynderi från överheten. De säger stopp! Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om det. Glöm inte att Trodeau förts fram som ett föredöme av svenska liberaler…. Hittills har många svenskar valt att demonstrera sitt missnöje mot de som styr genom att rösta på SD. Det är hög tid att gå ut på gatorna och kräva bättre trygghet, bättre skolor, bättre sjukvård, bättre omsorg, bättre integration, lägre energipriser och fungerande tåtrafik!

”Den kanadensiske premiärministern kallar inte ens demonstrationerna för vad de är, protester mot politiken han för. I stället benämner han dem konsekvent som ”illegala blockader”. Därför har han nu utrustat sin regering med möjligheten att stoppa demonstrationer, konfiskera deltagarnas ekonomiska tillgångar samt gripa personer som deltar i protesterna.”

”Användningen av undantagslagar är mycket sällsynt i demokratiska länder och sparas för de tillfällen då krig eller naturkatastrofer äger rum. Men nu används de för att hantera missnöje mot regeringspolitiken.”

”Trudeau gjorde i veckan det många före honom i Sverige har gjort: Kallade motståndarna för nazistkollaboratörer. Det gjorde konservativa ledamöter i parlamentet vansinniga. De krävde att premiärministern prompt skulle be om ursäkt. Men någon sådan kom inte.”

” Trudeau greppar efter halmstrån. Hans linje har också fått villigt stöd från delar av kanadensisk press. På vissa håll har man använt det kreativa greppet att misstänkliggöra demonstranternas användning av ordet ”frihet”, som ett signalord för högerextrema åsikter.

”Det som händer i Kanada är egentligen ett mer generellt exempel på vad som händer när politiska eliter upplever att de blir ifrågasatta och inte riktigt kan hantera motståndet. När det politiska etablissemanget i USA under 1960-talet ifrågasattes för dess segdragna krig, konservativa sociala politik och oförmåga att förstå den sociala revolution som pågick omkring dem slog man tillbaka med polisvåld, repression och och anklagelser om samhällsomstörtande verksamhet. Kommunister och hippies. Så kallades de protesterande av eliterna. Samhällsfarliga element som ville destabilisera hela det västerländska samhällsbygget med hjälp av pacifism, psykedeliska droger och Pink Floyd. Givetvis anklagades de för att kollaborera med fienden i Sovjetunionen. Rollerna är idag ombytta i Västvärlden. Barnen och barnbarnen till alla de där krigsmotståndarna är de som styr. Och nu möter de helt plötsligt märkliga folkliga protester som de inte kan hantera.”

”I Storbritannien ville en majoritet av folket lämna EU och fick göra det efter en folkomröstning. Innan dess hade även fransmän, holländare och irländare förkastat olika fördrag som gav EU vidsträckta befogenheter. Missnöjet med migrationspolitiken har också varit utbrett i många länder. Och i Kanada och Nederländerna har protester emot omfattande nedstängningar och covid-restriktioner pågått under ett längre tag.”

”Allt detta har varit mycket förvirrande för vår tids politiska eliter och den professionella ledningsklass, som arbetar i dess tjänst. Anklagelser om populism, högerextremism och desinformationskampanjer blir därför svaret. Man försöker, så långt det går, fula ut motståndaren genom att underminera förtroendet för dennes position. Man betraktar inte protester av det slag som förekommit i Kanada som legitima missnöjesyttringar utan som hot mot det demokratiska samhället.”

”Vad Trudeau och många med honom avslöjar genom denna inställning till politiska meningsmotståndare är att de själva har blivit maktfullkomliga och tappat förståelsen för stora delar av befolkningen. De är så övertygande om förträffligheten i det egna politiska projektet, att de inte kan förstå hur någon skulle vara emot det.”

https://www.gp.se/ledare/stämpla-inte-folkligt-missnöje-som-högerextremism-1.66178958

Revolt mot möten

Gör jobbet

Ambitionen att uppnå effektiva verksamheter uppfattas av förvånansvärt många invånare som något negativt. Hur kan det vara dåligt att vi får det jobb som ska göras att genomföras så bra och snabbt som möjligt? Det innebär i praktiken att vi kan få mycket mer av det som till exempel skattepengarna inom skolan är till för att bidra till. Det vill säga att våra barn och unga lär sig så mycket som möjligt under sin tid i skolan. Strävan efter effektivitet innebär bland annat att man ska arbeta bort allt som inte är värdeskapande för det huvuduppdrag som finns för till exempel skolans, vårdens och omsorgens verksamheter. Hur kan man tycka att det är något dåligt? Dåligt är däremot om man ser det som effektivt att inte skol, vård och omsorgspersonal ska ha tid att bry sig om de personer de ska tjäna för att uppnå verksamheternas syfte. När vi mäter effektivitet måste vi därför hålla tungan rätt i munnen så att rimlig kvalitetstid finns med i beräkningsekvationen. 

Tror du att det finns några professionella arbetsgivare som betalar sina medarbetare eller konsulter för närvaro? Nej, det gör det inte. Seriösa arbetsgivare som ska överleva på en konkurrensutsatt marknad, eller ska leva upp till politiskt satta uppdrag, betalar för att arbetsuppgifter ska bli utförda. Och människor som tjänar mer än andra förväntas också ha mer kunskaper eller högre personlig effektivitet än andra för att utföra sina arbetsuppgifter. Ett gissel som sänker många människors effektivitet är ständiga möten. Ett enkelt sätt att öka effektiviteten inom många verksamheter är att minska antalet möten och alltid säkerställa att ett möte ska ha ett tydligt syfte.

Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om hur möteskulturen kraftigt försvagar många verksamheters förmåga att lösa sina uppgifter tillräckligt effektivt. Det gäller framförallt inom offentliga verksamheter där vi invånare inte vill att massor av tid som ska användas för att skapa invånarnytta används till allt för många, allt för meningslösa och allt för ineffektiva möten.

"Det är spännande förändringar. Kan pandemin ha revolutionerat arbetslivet så att alla hädanefter börjar fokusera helt på sina kärnuppgifter, i stället för att försmäkta i Mötesland och Konferensistan? Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. KI-forskarna tar även upp negativa effekter: Det har blivit svårare att knyta nya kontakter och många forskare saknar den kreativa puls som kroppsliga möten och konferenser ger."

"En del avbrott i arbetsvardagen är kort sagt värdefulla av olika skäl. Men pandemin borde ha givit myndigheter och andra arbetsgivare en tankeställare: När vi fokuserar mer på kärnverksamheten får vi faktiskt mer uträttat. Och det mår vi bra av! Före pandemin tycktes möteskulturen inte ha några naturliga fiender. Den spred sig som det svenska vildsvinsbeståndet. ”Möten föder möten”, säger sociologiprofessor Malin Åkesson i tidningen Lag & Avtal. Ofta leder de till att det tillsätts arbetsgrupper. Som ska ha egna möten. Och sedan, förstås, redovisa sina slutsatser på ytterligare möten." 

"Medarbetare som inte frustar av entusiasm när de ombeds att lätta från sin kontorsstol kan, omvänt, uppfattas som bristande i framåtanda, pliktkänsla och lojalitet. Av inga goda skäl alls. Lärdomen av pandemin borde vara: Kärnuppgifterna först! Möten, konferenser och utbildningsinsatser måste ha ett tydligt värde för att motivera sin existens – och de måste vägas mot nackdelarna: Ständiga avbrott i arbetsdagen, särskilt för övningar som uppfattas som ineffektiva eller meningslösa, leder till stress för de medarbetare som faktiskt sköter kärnverksamheten."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/pandemin-visar-att-motes-hatarna-hade-ratt/

Ekonomisk kraft avgör

Ekonomin sätter gränser
De allra flesta människor vet att ekonomisk förmåga avgör vad man kan och inte kan göra här i livet. Det gäller oss enskilt och det gäller samhällen i stort. Rika personer kan göra mycket mer än fattiga personer. Rika länder kan erbjuda sina invånare mycket mer än fattiga länder. Vad innebär det? Det innebär bland annat att det är värt att kämpa för att försöka ha ett liv där det ekonomiska handlingsutrymmet är stort. Vad är ekonomi? Nedan bifogade sammanfattning tycker jag är bra.

"Ekonomi är läran om att hushålla med begränsade resurser och därför något som alla i ett samhälle påverkas av. Ordet kommer ursprungligen från grekiskans ”oikos” (hus) och ”nomos” (lag). Det används i många olika sammanhang, och kan syfta på allt från hur ett land till en privatperson hanterar sina resurser."
https://www.consector.se/blogg/vad-ar-ekonomi/

Håkan Boström, GP, ger några intressanta perspektiv på ekonomins betydelse i nedan artikel.

"En statlig företagsakut ska också inrättas för små och medelstora företag. Staten ska garantera hos bankerna upp till 70 procent (för i regel max 75 miljoner). Det är en viktig åtgärd då bankerna kan vara ovilliga att låna ut pengar i nuvarande läge trots riksbankens enorma stimulanser. Bankerna tar trots allt en risk och det kan vara svårt för mindre företag att låna pengar även i vanliga fall."

"Arbetslösheten väntas i år stiga från 7 till mellan 9 och 13,5 procent. BNP väntas falla med mellan 4 och 10 procent. Ljuspunkten är att om krisen hanteras rätt så får vi en positiv ekonomisk rekyl i och med återhämtningen, som i bästa fall kan ta fart redan till hösten."

"Det är inte cyniskt att oroa sig för ekonomin i detta läge. Krisen måste ses utifrån ett helhetsperspektiv. De förödande effekterna av en djup lågkonjunktur kommer också slå mot människors hälsa – och inte minst mot ungdomar som inte riktigt hunnit komma in på arbetsmarknaden. Det finns all anledning att försöka komma tillbaka till normalläge så fort det bara går, och så fort vårdkapaciteten tillåter det." 

"Det kommer vara en lång och knagglig väg tillbaka till normalläge. Men både Sverige, Europa och världen måste ha siktet inställt på att komma dit så snart som möjligt. Vi måste samtidigt försöka hindra både dödliga sjukdomen och förstörelsen av våra ekonomiska grundvalar som pågår just nu. Vi kan inte välja enbart den ena av dessa två utmaningar. Ekonomi är inte bara siffror på ett papper. Den är summan av våra liv och handlingar, våra framtidsutsikter och försörjningsmöjligheter."
https://www.gp.se/ledare/ekonomin-%C3%A4r-v%C3%A5r-framtid-och-m%C3%A5ste-r%C3%A4ddas-1.26801369

Dagens besvikelse
Paket efter paket efter paket. Det är både ett svaghetstecken och en styrka att det knappt hinner gå några dagar emellan nya krispaket från regeringen och dess samarbetskompisar. Styrkan är att det visar att det är bra med en aktiv opposition. Vi kan sannolikt vara glada över att det är ett minoritetsstyre som tvingas till eftergifter som annars sannolikt inte blivit av. Svagheten är att de inte bättre och snabbare kan skapa sig en bild över sannolikt scenario som gör att de omgående kan ordinera en starkare medicin. Sverige är fortfarande ett relativt rikt land och regeringen har tillgång till många väldigt kompetenta personer. Sossarna måste glömma att de ska ha några pengar kvar till valfläsk 2022. Nu handlar det om räddningsoperationer och parallellt få igång nödvändiga reformer som löser problem trots att "pengarna är slut". Det går att få till många förbättringar trots att pengarna är slut. Det finns massor av ineffektivitet i våra offentliga system.
https://www.expressen.se/ledare/om-andersson-ar-for-snal-nu-finns-inget-kvar-att-radda/

Dagens stjärnor
Alla som skänker pengar till utvecklingsfrämjande stiftelser. Det finns många stiftelser som kraftigt bidrar till att skapa en bättre framtid för oss människor. Väldigt mycket finansiering av viktiga utvecklingsprojekt i världen finansieras av stiftelser ofta skapade av framgångsrika affärspersoner. I Sverige spelar Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en mycket stor roll och bidrar på ett mycket imponerande sätt till viktig utveckling för oss människor. När man talar om att våra börsföretag inte ska genomföra några utdelningar till aktieägare ska man ha klart för sig att det direkt påverkar viktiga stiftelsers möjligheter att bidra till forskningsbidrag i Sverige.
Globalt sett anser jag att Bill och Melinda Gates stiftelse löpande gör fantastiska insatser för att framtiden ska bli bättre. Inte minst satsar deras stiftelse massor på att bekämpa fattigdom i världen.
https://kaw.wallenberg.org/
https://www.gatesfoundation.org/

Sorg och saknad

Upp och ner
De flesta människor har bra och dåliga dagar. Några av oss har fler bra dagar än dåliga och oftast hör det intimt ihop med vilken livsinställning man har. Den som ser halvfulla glas har fler positiva dagar än den som ser halvtomma. Dom senaste dagarna har jag haft lite energitapp och igår tappade jag mycket energi när den nuvarande vänstermajoriteten i Uppsala la en flumbudget som inte pressar på nödvändiga effektiviseringar och istället går ut med en kraftig skattehöjning. Alla arbetande Uppsalabor drabbas av minskad köpkraft samtidigt som vi inte kommer att få mer kommunalt finansierade tjänster. Visst är det politiskt deppigt både lokalt, regionalt och nationellt men den riktigt tunga delen av mitt energitapp har varit kopplat till avsaknaden av människor.


Under livets vandring träffar man många människor. Särskilt om man är en social person som engagerar sig i mycket. Jag har haft förmånen att träffa många och har haft och har förmånen att ha mycket nära och positiva relationer. Det är tråkigt att inte ha sonen närmare. Jag har en emotionell, intellektuell, rolig och utmanande relation med min son. Jag saknar många av mina tidigare närma medarbetare. Hög arbetskapacitet under press, intellektuellt skärpta, samhällsintresserade, affärsdrivande och ofta roliga. Visst är det uppdrag jag har viktigt och meningsfullt men det var något helt annat att jobba i ett större lag som med gemensam kraft presterade stordåd. Ingen har väl undgått att den politiska verkligheten är mer fragmenterad och svagare än på länge. Och det i en mycket svår och orolig tid... Och jag saknar tiden med en kär som alltid handlade om möjligheter och väldigt mycket skratt. Kan det vara bra att ibland känna sorg och saknad? Jag vet inte. Jag hoppas jag får tillbaka min fulla energikapacitet snart igen... Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att utan dalar kan man heller inte uppleva toppar.
https://www.sorg.se/fakta-om-sorg/
http://www.synonymer.se/?query=saknad

 

Luftslott & skattechock

Katten på råttan
Idag lägger Uppsalas politiska majoritet sina mål och sin budget för perioden 2016-2019. Kommunen har en ansträngd ekonomisk situation och de flesta inser att vi befinner oss i utmanande sociala och ekonomiska tider. Men förstår Uppsalas majoritet det? Av vad jag snabbt har kunnat konstatera så förstår inte V, MP och S hur välstånd skapas och försvaras. Att inte tydligt förstå hur viktigt det är att stimulera till grön tillväxt och att de till och med är tillväxtfientliga blir bara en politik som är ett luftslott. Hur kan man tro att vi har råd att säkra en fungerande skolverksamhet, social omsorg, omsorg om våra funktionshindrade och en anständig äldreomsorg utan en näringslivsvänlig och tillväxtorienterad politik? Sedan dom tog över makten så har dom visat att dom gärna kommunaliserar så många verksamheter som möjligt. Och att dom inte konkurrentutsätter verksamheter som minskar våra möjligheter att få mer för våra skattepengar är bedrövligt. Lägg därutöver till en extremt kostnadsdrivande centralisering... Håll i hatten...

I jämförelse med jämförbara kommuner presterar Uppsala kommun ett mycket dålig ekonomiskt resultat utan att kvaliteten i verksamheten är bättre. Alliansen lyckades till sist bryta en oacceptabel nettokostnadsutveckling. Sedan V, MP och S tagit över har nettokostnaderna återigen skenat. Så istället för att ställa effektivitetskrav väljer de nu en kraftig skattehöjning! Ytterligare exempel på deras tillväxtovänliga politik! Kraftiga skattehöjningar i Uppsala, i landstinget och i Sverige.

Katten på råttan, råttan på repet.... och pojken till skolan... V, MP och S centralistiska, näringslivsfientliga och skattechockspolitik kommer i praktiken att leda till att våra flickor och pojkar  snart får en ännu sämre utbildningsmiljö. Det är en klen tröst att S, V och MP förlorar nästa val. För oss Uppsalabor innebär det nuvarande ledarskapet att vi går mot mörka ekonomiska tider! Uppsala styrs helt av tillväxtovänliga vänsterkrafter! Har du något exempel på ett vänsterstyre som levererat ett högt generellt välstånd för sina invånare? Suck! Håll i hatten!
http://mobil.unt.se/uppland/uppsala/direkt-kommunbudgeten-presenteras-3879470.aspx

Farväl

Livet är kort och orättvist
Många av oss människor lever allt längre. Det är i huvudsak positivt eftersom livet ändå är väldigt kort. Hur våra liv blir beror på många faktorer. Även om den egna viljan och det egna hårda arbetet har en stor betydelse för hur våra liv utvecklas så har självklart våra gener, var man föds och i vilket socialt sammanhang man föds mycket stor betydelse för hur den enskildes liv utvecklas. Livet är enkelt uttryckt inte rättvist. Även i rika länder som Sverige och med en rättvisekultur har vi självklart stora skillnader mellan individers förutsättningar. För att minska denna ojämlika start i livet är bästa möjliga skola för alla barn oavsett social bakgrund centralt i vår önskan att ge alla i vårt samhälle en så jämlik start i livet som möjligt.

Lina delade med sig
Vi lever i en härlig informationstid. En tid då bl a enskilda personer helt kan lämna ut sig genom att sprida sin dagliga livskamp på en blogg. Lina Baldenäs drev en sådan blogg. Hon delade sin livskamp med andra och många följde henne. Hon blev också en engagerande symbol för sjukvårdsköer och det oacceptabla att en 33 årig trebarnsmor med dödscancer ska behöva vänta tre månader på nödvändigt ingrepp när hon har en diagnos på sjukdom som sprider sig snabbt. Lina Baldenäs dog igår. Jag vill tacka henne för hennes kamp för livet och för att andra som drabbas av liknande sjukdomar ska behandlas smartare i framtiden. Mina tankar går särskilt till hennes nu tre mammalösa barn och den ensamstående trebarnspappan. Livet är orättvist.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2374598-lina-baldenas-avled-av-hudcancern-i-natt

Alla våra skattepengar
Lina Baldenäs satte fingret på att vi har ett systemfel i vårt stora offentliga system. Hur kan det vara möjligt att vi på 2000-talet inte snabbare kan behandla människor som henne? Har vi inte flest läkare per capita i Sverige? Betalar vi inte mest skatt i världen och då är väl sjukvården det minsta vi ska förvänta oss att den fungerar väldigt bra (vilket den på många sätt gör). Istället för Hallandsåsprojek och JAS projekt borde vi satsa mer på att förbättra hälso och sjukvården. Om man gör det och även hittar bra möjligheter för alternativa producenter av vård som t ex det nu konkursade Uppsala cancer clinic, då kan Sverige både bota fler sjukdomar och skapa den nya industri som vårt välstånd är mycket beroende av. Vi måste tänka om och inte sitta fast i gamla tankebanor! Vi lever i en ny tid!

Fördomar & inneffektiv offentlig verksamhet

Öppet sinne?
Människor som helt styrs av ideologiska ramar, kan de se objektivt på alternativa vägval? Knappast. De drivs inte av pragmatiska vägar framåt utan av en fundamentalistisk övertygelse att ett visst perspektiv är det enda riktiga och alla andra är fel. Inte så konstruktivt men enkelt, förutsägbart och tydligt. Tänk om världen och livet var/är så enkelt..... Insnöade fanatiker söker bara vägar som bekräftar deras redan klara tro om vad som är rätt. Pragmatiska människor ser problem och försöker lösa dem med bästa möjliga metod utan låsningar om vad som är rätt eller fel.

Vad gäller språk och hemspråksundervisning har jag egna erfarenheter av hur fort barn lär sig ett nytt språk. Självklart ska barn som flyttar till ett nytt land med ett nytt språk framförallt lära sig det. Hemspråksundervisning är också viktigt men det kan föräldrarna ta ansvar för. Så gjorde vi. Det förbättrar också den viktiga integrationen.
http://www.dn.se/ledare/signerat/forskning-kan-framja-fordomar


Ineffektivt
Hur mäter vi ineffektivitet inom offentlig sektor? Vem kan mäta effektivitet om vi studerar ett monopol (dvs en ensam producent utan konkurrens)? Ingen eftersom det blir ett teoretiskt resonemang. Ineffektivitet mäts när vi kan jämföra verksamheter med varandra. Om flera verksamheter utför samma typ av verksamhet, de har samma kvalitetskrav och om kvalitetskraven löpande följs upp och de får lika mycket betalt från våra skattepengar, då kan vi mäta både effektivitet och ineffektivitet. Om privata producenter kan vara besvärande lönsamma, då är den offentliga produktionen ineffektiv. En effektiv offentlig produktion gör att vi får mer för våra skattepengar och att ingen kan tjäna mycket pengar på våra skattemedel. Vad tycker du?
http://www.di.se/artiklar/2013/4/25/snuskigt-bra-marginaler-inom-vard-och-omsorg/

Fred
Kul att UNT idag uppmärksammade Rotarys och Föreningsrådets ideella projekt, som jag tills vidare projektledar, och som kommer att göra stor positiv nytta för många Uppsalabor och för Uppsala. Fredsveckan - i musikens tecken

Mot enfald och offentliga monopol

Lyssna
Signalerna är entydiga. En stor majoritet svenskar tycker att det är fel att skattepengar ska gå till vinster hos privat kontrollerade företag. Inte så konstigt att de tycker så eftersom ingen av oss känner för att betala skatt till något som vi inte tycker att skatten ska gå till. Logiken runt möjligheten att kunna göra vinster är nog tyvärr för komplex för att en majoritet av människor ska förstå den.
Om vi antar att upphandlaren har tydliga kvalitetskrav, tydliga kvalitetsuppföljningssystem och en tydlig prislapp per tjänst man önskar vad är då problemet med att gå från en leverantör av tjänsterna till flera konkurrerande? Konkurrenter som inte bara kan konkurrera om kreativa metoder för att lösa sin uppgift utan även att lösa uppdragen så prisvärt som möjligt (samtidigt som man klarar att uppfylla kvalitetskraven). Teoretiskt kan ineffektivitet i et monopol motverkas men även internationalisering av tjänsteproduktionsmodeller kan bidra till att i tjänstesamhället skapa nya viktiga exportintäkter för Sverige. Offentliga verksamheter har i huvudsak inte uppdraget att erbjuda sina tjänster utanför Sveriges gränser.

Varför vill då allt fler svenskar "förbjuda" vinster kopplade till skattefinansierade tjänster? Är inte det självklart? De tror inte att kvalitetskraven är tydliga. De tror inte att kvalitetuppföljningen fungerar. De tror att privata intressen driver kostnader. Om inte Alliansregeringen tar den inställning på allvar kan det bli allvarligt. Inte minst för förtroendet för att göra affärer i Sverige. Personligen tror jag huvudproblemet rör sig om en bristande förmåga att säkerställa kvalitet i leveranserna. Och vänsterorienterade reportrar som inte vill ha konkurrens. Om upphandlingarna har tydliga kvalitetskrav, upphandlaren regelbundet använder kvalitetsuppföljningssystem och om upphandlaren har "vapen" att snabbt kunna ta över misskött verksamhet, då är dagens konkurrenssituation väldigt positiv ur ett mångfalds och ekonomiskt perspektiv. Den privata vinstmöjligheten är då också helt kopplad till hur effektiv offentlig verksamhet är på att producera tjänsterna. Dvs om offentliga producenter är duktiga är det mycket svårt för privata leverantörer att tjäna pengar. Det är dock viktigt att komma ihåg att man måste hålla tungan rätt i munnen när man jämför offentliga verksamheter med privata. Inom t ex en kommuns skolverksamhet erbjuds en skolpeng per skolprogram men i de flesta fall samlar de inte på vinst för att regelbundet kunna betala för t ex omfattande lokalförbättringar. Offentliga verksamheter kan ofta låna pengar billigare än privata aktörer.

Kvalitetsupphandlingar, kvalitetsuppföljningssystem, minsta offentliga produktionsförmåga måste definieras per tjänsteområde och regelverket runt producenter som missköter sig måste förbättras. De som förstår det positiva för oss invånare och för svenskt välstånd med mångfald och konkurrens måste se till så att dessa förbättringar genomföras nu!
http://www.di.se/#!/artiklar/2013/4/16/starkt-motstand-mot-vinster-i-valfarden/