En bedrift att misslyckas
I ett land som länge bebotts av mycket pragmatiska och på många sätt liberalt inriktade människor borde ett parti som Liberalerna ha alla möjligheter att klara riksdagens fyraprocents spärr. I synnerhet i ljuset av att de ensamt positionerar sig som den liberala kraften som ska balansera M och KDs mer konservativa falanger. För många borgligt orienterade väljare borde det vara mycket smakfullare än att göra som Centerpartiet försöka vara en balanserande kraft i laget V, MP och S. Liberalernas huvudproblem har länge varit att de är så svajiga och ständigt bjuder på öppna falangstrider även mellan partistämmor. Dessa eviga öppna strider inger inget större förtroende och spär på deras svajighet. Svajighet bidrar i sin tur inte till att bygga tillit vare sig bland väljarna eller eventuella samarbetspartier.
Expressens ledare skriver läsvärt om Liberalerna nedan.
"Inför valet har partiet dessutom chans att vinna förtroende i två frågor som väljarna rankar högt: Skolan och integrationen. I skoldebatten har L på sistone börjat skaka av sig Björklunds skugga och öppna för reformer av friskolesystemet. Och med företrädare som Nyamko Sabuni och Juno Blom är Liberalerna väl rustade att med trovärdighet debattera frågor om hedersförtryck, klankultur och parallellsamhällen. Jämför det med Centerpartiets läge – som ensam liberal röst i ett röd-röd-grönt läger."
Problemet är, som Expressen skriver, att Liberalerna är mästare på självskadebeteende och vissa av deras företrädare ser det till och med som positivt liberalt... Tyvärr delar jag inte synen att de har en stark ställning i skolfrågor och integrationsfrågor. Av och till har de haft det men inte längre. Hade Sabuni fått driva den integrationspolitik hon ville när hon var minister hade Sverige varit i en mycket bättre situation idag. Det fick hon inte för sitt parti. Hade Ls skolpolitik varit bra hade skolan inte havererat med sitt uppdrag i den utsträckning den gjort, Uppsala är ett gott exempel på havererad skola som Liberalerna haft stort ansvar för.
https://www.expressen.se/ledare/liberalerna-har-en-chans-om-inte-sabuni-sjabblar/
Liberalernas "skugga" efter Björklunds ledartid plågar fortfarande väldigt många elever på våra skolor. De höjda generella kraven kan upplevas som en bra åtgärd men i värld där elever, som människor i allmänhet, är mycket olika blev det feltänkt i en grundskola med skolplikt. Bara faktumet att betyget 1 ersattes med F, det vill säga ett mycket lågt betyg jämfört med ett underkänt betyg har mycket stor praktisk betydelse. Ordningen och redan blev det inte mycket av när alla elever, i princip oavsett behov av extra stöd, ska gå i samma klass. Klasser som i våra befolkningsrika kommuner ofta består av runt 30 elever. Utvecklingspartiet demokraterna fick nyligen en artikel publicerad om detta i UNT som jag bifogar nedan. Liberalerna har många år varit ansvariga för skolan i Uppsala. När Lärarförbundet rankar Sveriges kommuners "bästa skolkommun" hamnar Uppsala på plats 261 av 290 kommuner. Det är allt annat än acceptabelt.
"Under vårterminen 2021 gick ungefär 3 000 elever från Uppsalas grundskolor ut årskurs nio efter nio års obligatorisk skola. Nu hägrade gymnasieskolan. Men för omkring 500 av dessa elever var dörren till gymnasieskolan stängd. De hade inte klarat av kunskapskraven. Har du ett F, det vill säga underkänt, i något av kärnämnena matematik, svenska eller engelska, har du ingen behörighet till gymnasieskolan och riskerar att bli utestängd från arbetsmarknaden. Skolplikt, kunskapskrav och risk att bli underkänd. För många skapar detta stor stress och psykisk ohälsa. Utvecklingspartiet demokraterna kräver snabba förändringar. Förra året rankade Lärarförbundet Uppsala kommun som 261 av 290 kommuner vad gäller bästa skolkommun. Uppsala kommuns skolor hör alltså till de 10 procent sämsta skolorna i Sverige."
https://unt.se/nyheter/artikel/re0gdgyl
https://www.youtube.com/watch?v=Js295XtkDPg
Vad avser trovärdig integrationspolitik var Sabuni inne på rätt väg som integrationsminister. Som vanligt bjöds det dock på svajighet när hon blev sparkad som minister och Erik Ullenhag valdes istället att ta över. Onyanserat gjorde han bland annat direkt nedan uttalande.
"The new minister is Erik Ullenhag. He says in an interview with Swedish Radio news that he wants to "stand up for the Swedish tradition of openness towards the world" and he adds that immigration must continue, as it has enriched Sweden."
Samma Ullenhag valde istället för att beskriva integrationens misslyckande och arbeta för konstruktiva förbättringar att försöka skönmåla utvecklingen i våra växande utanförskapsområden. Det är ingen klok strategi för att försöka förbättra integrationen och bryta växande utanförskap och segregation. Det är knappast en klok metodik vare sig för att vinna invånare i utanförskapsområdens förtroende eller den övriga befolkningen. Det är klokare att kalla en spade för en spade och jobba därifrån. Nedan artikel är läsvärd om man vill påminnas om hur Ullenhag, L, ansträngde sig för att försöka dölja utvecklingen i den verkliga världen.
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2014/06/03/replik-erik-ullenhag-om-utanforskapets-karta/
Det borde vara "öppet mål" för Liberalerna för att klara sig kvar i riksdagen. Ovan historiska arv gör det dock inte så enkelt. Sabuni har en mycket svårstyrd "båt" att försöka styra full av myterister och personer som älskar att göra offentliga attacker när de inte får som de vill. Även om "målet är öppet" är det då svårt att lyckas sätta "pucken i nätet". Nyligen gick den tidigare avsatta moderatledaren ut i ett twitterinlägg och undrade om någon kände sig sugen på att bli partiledare.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar