I min bok "En stund på jorden" skriver jag en hel del om hur viktigt det är att vi tar kulturella skillnader på största allvar. Om vi inte gör det går det alltid fel och onödiga konflikter kan inte undvikas. Den som seriöst försöker förstå vilken kultur man själv representerar, och visar stor ödmjukhet inför att andra sannolikt kommer från andra, kan på riktigt bidra till bättre integrationsarbete inom svenska samhällen. Jag tycker denna viktiga kunskap är för dålig och vi måste mycket bättre lära oss om skillnaderna för att bygga en attraktiv gemensam framtid. Många kulturer bär på likheter, många gör det inte. Vi har mycket att lära av hur USA, Kanada och Australien gjort och gör. Om du studerar FNs bifogade generella beskrivning av olika länders kulturer borde du inse hur stor vår integrationsutmaning är när den sköts så dåligt som hittills.
https://www.iffs.se/world-values-survey/
https://www.forandringensfyrarum.se/hur-anvands-fyrarummaren/att-overbrygga-kulturskillnader/
https://www.dn.se/debatt/sverige-har-varldens-mest-avvikande-folk/
De som inte fokuserar på sin egen sakpolitik och de väljare förtroendevalda ska representera. Självklart kan bara de som tror på föreslagna reformer också trovärdigt genomföra dem. I någon form måste några eller något Alliansparti ingå i nästa regering. Det brådskar med att komma igång med reformarbetet. Varje dag som går utan att reformarbetet startar slår allt hårdare mot våra svagaste invånare. Och inte minst mot alla kvotflyktingar som under lång tid kommer att behöva omfattande stöd från samhället. För att klara av att stötta våra svagaste invånare måste vi ha en väl fungerande ekonomi. Alliansen har flest gemensamma reformförslag som krävs för att Sverige efter den kommande lågkonjunkturen åter ska resa sig starkt.
”"Hyckleriet från främst de rödgröna, när de inte tycker att Alliansen skall lägga fram en egen och liberal politik, eftersom då kan ju SD rösta för den, firar nya triumfer. Och frågan är om inte Liberalerna sedan valet 2018 är SD:s och de rödgrönas bästa valarbetare", skrev en GP-läsare som vigt 50 år av sitt liv åt aktivt arbete i olika liberala föreningar.
Så 84 dagar efter valet till riksdagen fortsätter krumbukterna, trots att samtliga borgerliga partier hävdar att Sverige behöver liberala reformer - många, stora och viktiga. De liberala reformerna genomförs dock rimligen bäst av en borgerlig regering, inte av en S och MP-regering!”
http://www.gp.se/ledare/peter-hjörne-det-finns-massor-att-göra-1.11392906
Dagens stjärna
Anna Dahlberg. Under många år har Polisen lyft problemet med att minderåriga utnyttjas inom grov och organiserad kriminalitet. Det är dags att problemlösa med nya metoder. I Uppsala har vi i år haft många skjutningar och några med dödlig utgång. Under helgen inträffade en skjutning i anslutning till ett centrum där många ”vanliga” invånare befann sig. Vi måste bättre bryta denna negativa utveckling.
”Ett särskilt bekymmer är den stora tillväxten och återväxten i de kriminella miljöerna. För egentligen borde ju vändningen redan vara här. Antalet häktade för vapenbrott har fyrdubblats efter straffskärpningen för vapenbrott vid årsskiftet. Kriminalvårdens häkten och anstalter är nästan fulla och polisen har kraftsamlat i de särskilt utsatta områdena. Ändå biter det inte. "Trots alla insatser är skjutvapenvåldet på en lika hög nivå som under 2017. Det visar att de kriminella nätverken hela tiden fyller på med nya unga", konstaterar polisledningen.”
”Varningstecknen har funnits där, men det politiska systemet har haft svårt att hitta adekvata svar. Det handlar dels om mer övergripande frågor som att stoppa utslagningen från skolan i utsatta områden till att göra något åt trångboddheten och antalet nyanlända som fortsätter att komma. Men det handlar också mer specifikt om hur samhället ska bemöta minderåriga som begår brott. Det är en känslig fråga. Barn och unga har inte samma mognad och förmåga att förutse konsekvenserna av sitt handlande som vuxna. I Sverige väger dessutom barnperspektivet tungt i alla sammanhang.”
”Samhällets reaktioner matchar inte på långt när denna utveckling. För personer under 15 år är kriminaliteten enbart en fråga för socialtjänsten och insatserna bygger som regel på frivillighet. Om den brottsaktiva och dennes familj inte vill medverka är det bara att tacka nej. I åldersspannet 15-17 år prövas brottsligheten visserligen i domstol, men straffrabatten ligger på upp till 80 procent och påföljden blir som regel ungdomstjänst eller ungdomsvård, det vill säga insatser från socialtjänsten, såsom samtal. "Ungdomspåföljderna är oftast ingenting", konstaterade den före detta kammaråklagaren Malin Arentoft.”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/flatheten-mot-unga-goder-gangkriminaliteten/Det är mycket oklokt att förringa de stora problem som växer sig allt starkare i många utanförskapsområden. Inte minst i några av Göteborgs utanförskapsområden som jag besökt.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/socialarbetaren-bettan-en-enmansstyrka-mot-extremism/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar