Bidragssamhällets pris

Ensamhetsbekämpning, god folkhälsopolitik
Många människor i Sverige är ensamma och utan en nära och kär som ärligt bryr sig om dem. Många fler upplever sig ensamma trots att de har till exempel föräldrar och syskon i livet. Särskilt bland våra äldsta invånare är ensamheten besvärande. Ur ett folkhälsoperspektiv behöver vi bli betydligt bättre på att motverka destruktiv ensamhet. En viktig metod är att minska det offentliga åtagandet och fokusera det enbart till det som så vackert kallas ”välfärdens kärna”. Och det ska självklart finnas tydliga motprestationer i utbyte mot försörjningsstöd. Det är kärleksfullt och bidrar till att stärka civilsamhället och att bryta ensamhet. Gör om! Gör rätt! Vänsterns ”offerkofte-politik” är nedbrytande och parallellt dyr. Den leder inte mot självförsörjning, värdeskapande delaktighet eller konkurrenskraft. Men, men vänsterns kraft kommer från att människor lever utsatt. Min politiks kraft kommer från att människor växer, har valmöjligheter, måste bidra utifrån förmåga för att samhällskontraktet ska gälla, att äganderätten är viktig och att välståndets grund är företagsamheten.
https://www.google.se/amp/s/utforskasinnet.se/ensamhet-och-angest-varfor-de-gar-hand-i-hand/amp/
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/relationer/ensamhet
https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa
https://mobil.unt.se/ledare/en-dag-for-omtanke-5169727.aspx

Alice Teodorescu angriper nedan ensamhetsfrågan utifrån ett barnperspektiv. Onekligen en intressant väg in i ett av våra största sociala problem, ensamheten. En ensamhet som ofta driver fram sidoeffekter som till exempel ohälsosamt drognyttjande eller/och porrsurfande.

”Många moderna föräldrars behov av att tidigt göra sina bebisar oberoende och självständiga, bland annat för att de själva ska kunna behålla sitt eget oberoende och sin egna självständighet, skvallrar om en förvirrad samtid. Det är som att den lilla bebisen ska anpassa sig efter föräldrarnas verklighet när det borde vara tvärtom.”

”Poängen är bara att allt fokus på självständighet och oberoende kan skymma sikten för dessa värdens potentiella pris: otrygghet och ensamhet.”

”Jag tänker att jakten på självständighet, som projiceras på barnen, också hänger samman med den ensamhet som sipprar igenom såhär kring jul. Det individualistiska samhällets baksida gör alla utbytbara och skapar en föreställning om att beroendet av andra människor ska betraktas som en börda. Det är ganska logiskt, vid närmare eftertanke, att känslan av utanförskap gror inom så många när idealet är att vi så tidigt som möjligt ska lära oss att klara oss själva, inte ligga varandra till last och därför ty oss mer till staten än till familjen och de små enheterna i samhället. Till denna utveckling är svenska politiker ytterst medskyldiga.”

”Det kallas för oberoende och frihet men klingar falskt med alla de hjärtskärande vittnesmålen från människor som återigen tillbringar julafton framför TV:n, i hopp om att på så vis döva tystnaden, i bedövande ensamhet.”

”Men ensamheten är inte högtidsbunden, den varar året om. Sverige har flest ensamhushåll i världen (fyra av tio hushåll) och toppar skilsmässostatistiken. Var femte människa som dör på sjukhus i Sverige dör ensam. Varje månad upptäcks människor som legat döda i sina hem under en längre tid utan att de saknats av någon. På svenska äldreboenden upplever nästan sju av tio ofrivillig ensamhet.”

”Människor är till syvende och sist, oavsett hur modernt och komplext samhället än blir, flockdjur som trivs bäst i grupp.”
http://www.gp.se/ledare/i-de-ensammas-land-1.11957073

Dagens besvikelse

Kommun- och rikspolitiker som kraftigt subventionerar de rikaste globala företagen i utbyte mot väldigt lite. Facebook, Amazon och Microsoft fattar alltid affärsmässigt övervägda beslut. Svensk billig, och grönare än de flestas, el är attraktiv utan subventioner. I en tid där vi redan har problem med elkraftsdistributionen finns anledning att kraftigt höja distributionspriset för utländska bolag som betalar minimal skatt i Sverige. Det är hög tid för svenska lagstiftare att bättre förhålla sig till en ny verklighet. Jag förespråkar inte särbehandling eller ett nationalistiskt förhållningssätt. Rätt ska vara rätt och i vår nya tid rör sig vårt unika samhällssystem på tok för sakta i förhållande till marknadsekonomins fantastiska snabbrörlighet. Marknadsekonomin är positiv. Det övriga samhällssystemet behöver uppdateras med Demokrati 2.0 och introduktion av en tidsenlig ism.
https://www.di.se/nyheter/microsoft-koper-mark-for-datacenter-i-sverige/
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/facebook-gor-storsatsning-i-lulea
https://computersweden.idg.se/2.2683/1.710304/aws-datacenter-fardigbyggda

Arkitekter och byggherrar som trycker in ett och annat ensamt höghus i en i övrigt låg bebyggelse. Det är ofta fult och drabbar många människors ljusinsläpp. I en mörk och för många ensam del av världen är det ljus som finns viktigt för välbefinnandet. Förstå mig rätt, jag älskar skyskapeområden som till exempel Manhattan, Shibuya och Shinyuko. Så ska man göra, det vill säga en hel stadsdel med höga hus i varierande arkitektur. Nya Uppsala kan med fördel byggas så.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7107212

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Han är väldigt klok. Han inser bland annat att generösa rättigheter måste matchas mot tydliga och villkorade skyldigheter. Återigen handlar det om den kloka ambitionen att uppnå balans i alla dess perspektiv. Hur kunde det spåra ur så att en sådan tidigare självklarhet inte längre blev självklar för allt för många. Bidragssamhällets pris är allt för högt när inte tydliga och rimliga balanserande krav och skyldigheter matchas mot rättigheter. En balanserad politik är också en hållbar samhällsväg framåt.

”Den svenska politiska debatten har under lång tid kommit att handla mer och mer om rättigheter. Själva idén om framsteg förstås nästan automatiskt genom denna lins; vem har inte rättigheter som de förtjänar, vilka grupper kan vi ge nya och bättre rättigheter till? Samexisterande med denna eviga expansion av rättighetstänk kan vi dock se en urholkning av dessa löften, som blir allt mer ihåligt ekande.”

”Två exempel i närtid illustrerar problemet. Sydsvenskan publicerade nyligen en artikel som beskrev hur ensamkommande, nu när de äntligen kunnat ta hit sina familjer till Sverige, möts av ett problem av ganska förutsägbar art: den splitternya, inflyttningsklara lägenheten verkar lysa med sin frånvaro.”

”När väl familjerna är här visar det sig att det inte direkt verkar finnas några lediga lägenheter som kommunerna bara suttit och ruvat på, därför att Sverige befinner sig i en bostadskris! Så var ska folk då bo? Ingen vet, och kommunerna själva försöker putta över problemet på sina grannar.”

”Att det ser ut så här är inget mysterium. De ensamkommande själva har bara alla dessa rättigheter – rätten till ett drägligt liv, rätten att ta hit sina familjer – men de har inga möjligheter att täcka de kostnader som är förknippade med rättigheten. Problemet är att Sveriges kommuner i allt högre utsträckning har svårt att mäkta med ekonomiskt de också.”

”Rättigheter utan skyldigheter är bara ord på ett papper. Det är just därför den svenska metoden är så extremt destruktiv. Den tar den minst viktiga biten först och den mest viktiga biten sist. De frågor som måste besvaras för att en rättighet ens ska spela någon roll är alltid ”så vem är det som ska betala detta? Hur ska implementeringen gå till? Kan vi göra det här med de förmågor vi har idag?”.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/nar-rattighetskatalogen-expanderar-bortom-planboken-25315

Jag säger bara, rädda oss ifrån de allt för många naivister som i särskilt stor utsträckning lyckats ta sig in i Sveriges riksdag. Ansvarslösheten i relation till dem de ska företräda är total. Känslor styr och förnuftet är minimalt. Ett omfattande bidragssystem skapar oönskade röstalavar, är orättvist och är självklart inte hållbart. Rättigheter ska alltid tydligt matchas mot skyldigheter. Gör om! Gör rätt!