Livets milstolpar
Idag firar min dotter skolavslutning för första gången som skolelev. Det är en stor milstolpe i livet. Många av livets upplevelser har fått speciella minnesplatser i hjärnan och skolavslutningarna är definitivt några av de starkaste. Varför är det så? Var det för att man var studietrött och såg fram mot några månaders lek och särskilt lek helt på egna villkor? Var det för att det var ett så vackert ögonblick när alla klätt upp sig, föräldrar var med, björkrisen prydde kyrkan och man sjöng den vackra sommarlåten den blomstertid nu kommer? "Den blomstertid nu kommer" är en fantastisk psalm som sprider värme och hopp. Jag ser fram mot 13:00 idag då avslutningsceremonin börjar : ). Än idag blir jag alldeles varm inombords när jag hör och försöker sjunga med till denna minnesrika psalm. Särskilt varm var jag när jag tog studenten och på riktigt gav mig ut i det spännande och mer ansvarsfulla vuxenlivet, det var en milstolpe jag gillade.
https://www.youtube.com/watch?v=iQedWsp8gls
Från hopp till hat
Vad är det som får människor att hata? Stora oförrätter och att man umgås i kretsar som förenklar sin världsbild genom att göra någon särskild grupp till demoner är sannolikt en stark grogrund till hat. Fattigdom tycks i sig inte vara ett tillstånd som leder till hat. Det är sannerligen tragiskt varje gång som någon människa tar sig rätten att döda och skada andra människor. I ett civiliserat samhälle ska vi kunna lösa konflikter på andra sätt och säkerställa rimlig levnadsstandard för alla. Utan tvekan blir man beklämd när en person som fått asyl och starkt stöd av Sveriges folk, och som är välutbildad, kan känna ett så stort hat mot det franska folket att han väljer att attackera människor med en hammare. I "bästa" fall visar det sig att denna man är psykiskt sjuk. Vi behöver mer tillit och hopp istället för rädsla och hopplöshet. Samtidigt går det inte att blunda för att oförrätte skapar starka sår hos människor. Tänk dig själv om det som hänt och händer i Syrien skulle hända i Sverige. Om ditt hem förstördes och marken togs över av andra, flera av dina närmaste mördats och lemlästats och dina möjligheter till att utvecklas utifrån din potential helt stannar av. Skulle du bära på bitterhet och hat? Skulle du svälja hatet eller skulle du låta det komma ut mot de grupper som du tycker haft störst skuld till att det hemska som drabbat dig? Mer kärlek! Mer gemensamma sånger typ "Den blomstertid nu kommer". Hopplöshet och hat måste brytas och hopp och inkludering skapas, så byggs en bättre framtid för alla.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Lr831/mannen-som-skots-i-paris-har-bott-i-Sverige
https://login.ntm.eu/pren/default.aspx?sn=UNT&meter=false&action=completerequest&redirect=http%3a%2f%2fwww.unt.se%2fnyheter%2fuppsala%2fuppsalalararen-jag-minns-honom-som-tillbakadragen-4673619.aspx&callback=http%3a%2f%2fwww.unt.se%2finc%2feprencallback.aspx&l=true
torsdag 8 juni 2017
Den blomstertid nu kommer
Etiketter:
blomstertid,
hopp,
hoppet,
kärleken,
minnen,
skolavslutning,
terrorist,
upplevelser
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar