Varför ska man lita på dig?
Vad innebär det att ha människors förtroende? Hur får man
människors förtroende? Var borde skamgränsen gå för att en ledande politiker
ska anses ha ett rimligt folkligt stöd? Visst är det viktiga, intressanta men
också svåra frågor att försöka besvara? Den 23 november 2012 hade den dåvarande
statsministern Fredrik Reinfeldt enligt en SIFO mätning 53% av befolkningen som
kände störst förtroende för honom.
Stefan Löfvén hade i samma mätning enbart 28% som tyckte det om honom. I
mätningen som släpptes av TNS-SIFO igår anses 35% av svenskarna ha förtroende
för honom. Under valrörelsen hade han med samma metod en förtroendesiffra på
53%. I min värld måste alla förtroendesiffror under 30% klassas som kassa. En
ledare med egenskaper som rimligen borde kunna förväntas av en statsminister
måste nå minst 50%. Varför får då så många partiledare så låga
förtroendesiffror? Visst har det till stor del att göra med vilken politisk
inriktning man företräder. Men främst tror jag det handlar om att människor
upplever att man är ärlig och beslutkraftig.
Konkret och trovärdigt ställningstagande
Hur länge har vi svenskar matats med information om att
väldigt många svenskar är på tok för skuldsatta? Att många, väldigt många, i
praktiken är mycket ofria och lever mycket riskabelt den dag räntorna och andra
faktorer som påverkar skuldkostnaderna uppåt blir en verklighet. Hur länge har
det politiska etablissemanget känt till detta problem? Länge. Inte minst
eftersom i stort sett alla ekonomiska ”klubbar” i världen som följer Sverige
varnat och varnat för en ohållbar situation. Till exempel den Europeiska
kommissionen och Internationella valutafonden (IMF). Oviljan att på allvar ta i
denna fråga och att skyndsamt komma med förbättringsförslag tror jag är ett exempel
på varför en politisk ledare inte får ett förtroende över 50%. Vad tror du?
En annan stor fråga är den svenska migrationspolitiken.
Under hur många år var det i princip helt tyst om den destruktiva utvecklingen
i väldigt många utanförskapsorter? Under hur lång tid vägrade det politiska
ledarskapet tala om migrationens stora utmaningar och föra fram många förslag
på hur en misslyckad integrationspolitik kraftigt skulle kunna förbättras? Hur
många idag vågar stå upp för att vi har en värdegrundsutmaning i dagens
Sverige? Jag är väldigt övertygad om att även oförmågan att konstruktivt ta i
dessa svåra frågor bidrar till ledande politikers låga förtroende hos
svenskarna. Vad tror du? På söndag är det partiledardebatt, efter den får vi se
om partiernas opinionssiffror förändras nämnvärt.
Mod
De som styr de traditionella medierna har självklart en
stor skuld i många politikers ovilja att ta i känsliga frågor. Men förtroende
får man knappast för att man undviker att problematisera. Bara genom att
problematisera kan vi förhoppningsvis konstruktivt jobba med att ta fram
förslag som kan lösa de problem vi alltid har inom vårt gemensamma
samhällsbygge. Den som saknar förmåga att se problem och modet att adressera
dem kan i min värld aldrig få det förtroende som krävs för att framgångsrikt
leda någon verksamhet. Eftersom politik sägs vara en förtroendebransch är det
anmärkningsvärt att mod är en så stor bristvara. Och hur kan man lita på att människor som ofta saknar många praktiska erfarenheter ska klara av svåra ledaruppdrag?
P.S Tänk att Trump på allvar tycks kunna bli USAs nästa president. Från det hoppingivande symbolvärde som valet av Obama representerade till det farliga symbolvärde som ett val av Trump skulle innebära.... Förtroendefrågan är komplex. Håll i hatten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar