måndag 17 juni 2013

Betygsfusk, biljettsystem & offentlig utförsäljning

Nationella prov
Intressant att flera matematiklärare slår larm om att de nationella proven i matematik är betygsinflationsdrivande dvs att andelen höga betyg ökar om lärarna, som de ska, respekterar provens utfall. Frågan är då vad som händer. Är proven gjorda för enkla för att fler ska klara sig bättre eller kan det vara så att duktiga hackare kommit över proven innan de genomförs och sprider dem enkelt på nätet till dem som vill lura sig själva? Vad tror du?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-larmar-risk-for-gladjebetyg/

Hur svårt kan det vara?
För vilka finns kollektivtrafiken? Kan det vara för dess resenärer och arbetsgivare som vill att deras personal planerat kan komma till och från arbetsplatserna? Varför är det så svårt att erbjuda oss ett användarvänligt och rikstäckande biljettsystem? Är det inte rimligt att vi resenärer erbjuds ett användarvänligt biljettsystem? Varför kunde vi inte enbart upphandla ett biljettsystem från länder som redan har väldigt bra och användarvänliga biljettsystem som många operatörer kan ansluta sig till? Att vara kollektivtrafikresenär är pinsamt komplicerat och främjar inte vår målsättning att kraftigt motivera fler att ta t ex bussen istället för den egna bilen. Vad tycker du om kollektivtrafikens biljettsystem i Sverige?

Offentliga tillgångar är våra gemensamma tillgångar
Det vi gemensamt äger inom de offentliga verksamheterna är just våra gemensamma tillgångar. Jag tycker det är viktigt att vi fortsätter att säkra att skattefinansierade tjänster utförs av fler än en leverantör. Det är bra för mångfalden och effektivitetsutvecklingen. Det är dock inte ok att sälja ut våra gemensamma tillgångar för billigt. Därför är Ms besked att man inte ska gå med på fler dåliga affärer. Det är bra.
http://www.dn.se/sthlm/alliansen-stoppar-utforsaljningarna/
http://www.dn.se/sthlm/alliansen-stoppar-utforsaljningarna/

14 kommentarer:

  1. Bra post om kollektivtrafiken. Dess målsättning borde alltid vara att ge bästa service på enklaste sätt så mycket som möjligt. Olika typer av betalnigsmetoder borde vara en självklarhet. Att se hur andra länder har gjort är ju en utmärkt idé. Helst utan att skicka dit en kader gratisätare för att göra studiebesök.

    "Sälja ut våra gemensamma tillgångar" har jag lite svårt för som påstående rent allmänt. Vad skulle det vara för något? Menar man själva byggnaderna? Är det fastigheterna man säljer? Och priset på offentliga verksamheter påverkas förmodligen i allra högsta grad av den politiska debatten. Om det finns en risk att vissa politiker vill förbjuda verksamheterna eller avsevärt försvåra den, ja då lär det bli svårare att få ut mer ersättning för rörelserna. En stabil politisk uppfattning runt de här frågorna hade underlättat en bättre ersättning förmodligen. Lustigt nog är det väl samma människor som menar att ersättningen är för låg som bidrar till att den svårligen kan bli högre. Speciellt mindre aktörer blir nog väldigt osäkra.

    SvaraRadera
  2. Det är alldeles för krångligt att åka kollektivt. Det är väldigt frustrerande att man ska ha två helt olika system t.ex. i Uppsala och Kristianstad. Du har helt rätt i att det borde vara mer användarvänligt att åka kollektivt. Jag tycker dessutom att det är smidigare att betala stadsbussresan med visa, istället för att registrera ett konto innan jag ska kunna åka. Jag är en sån där typ som gör att bussarna inte kan hålla sina tidtabeller eftersom jag köper biljetter med visa.

    Om man riskerar råka ut för en extra avgift på 1200 kronor så är det väldigt frestande att ta bilen istället. Dessutom så är de olika valalternativen kring resandet fler än vissa restaurangers menyer. Alldeles för krångligt. Ett tecken på detta är att UL har en reseguideapp på sin hemsida. Man behöver en app för att kunna planera sin resa. Det bara skriker krångligt. Och så är det svindyrt att åka tåg till Arlanda men det är en annan sak.

    Det vore väldigt smidigt om man kunde använda Accesskortet i Uppsala. Jag tyckte att det var väldigt smidigt när jag åkte runt i Stockholm.

    Allting är inte nattsvart. Aldrig någonsin under mina 10 år i bussen mellan Uppsala och Enköpinng har det fungerat lika bra som i år! Så på den punkten tycker jag att UL har gjort ett jättebra jobb.

    SvaraRadera
  3. Vi får fortsätta att arbeta för att kollektivtrafiken ska bli ännu bättre och det inkluderar i allra högsta grad användarvänliga betalningslösningar. Det är ju idiotiskt att inte kunna erbjuda enkla betalningslösningar som t ex kan användas av alla besökare från när och fjärran också. Vilken turistande eller konfererande amerikan eller kines kan fylla i sitt personnummer så att det passar våra system....

    Visst är det rörigt med demokrati eftersom majoriteten bestämmer och att det innebär att det som gäller nu kan vara historia efter ett maktskifte. Trots de problemen tycker jag att demokrati är bättre än alternativa samhällsmaktssystem. För mig är t ex de kundbaser, fastigheter och utbildade medarbetare inom t ex apoteken som nyligen såldes tillgångar som skattebetalarna ägde. När de säljs ska de rimligt värderas. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att mina och dina tidigare apotekstillgångar såldes ut allt för billigt när de som köpte bara efter några år mer än fördubblat sina pengar! Jag gillar inte att våra gemensamma tillgångar säljs ut på det sättet. Jag har inget emot att vi klokt skapar en mångfald av leverantörer MEN det måste vara på samma grunder som ett proffs skulle sälja sina tillgångar. Bara för att det är du och jag som äger dem gemensamt tycker jag inte att vi tillsammans ska göra dåliga affärer genom våra politiska ombud!

    SvaraRadera
  4. Att behöva registrera sig först, personligen, innan man åker kommunalt skriker ju vansinne naturligtvis. Speciellt idag när alla hör talas om registreringar och övervakning och kontroller. Nej, det får inte vara krångligare än att ta bilen. Det skall vara enklare. Man skall dessutom gynna spontanåkare. Den som får ett infall och tar kommunal transport skall uppfatta det som ett klokt val direkt.

    I vissa städer utomlands har jag köpt plastkort i någon kiosk eller tobaksaffär. Med en viss laddning på. Kortet drar jag när jag kliver på. Jag kan se kortets innehåll på enkla automater vid hållplatserna. Och ombord på bussarna osv. De kan fyllas på eller laddas ombord eller på ombuden. Ganska smidigt.

    Skulle apoteken sålts ut för billigt? Gör de enorma vinster nu plötsligt? Vad kommer detta ifrån? Hur kommer det sig då att flera kedjor drog sig tillbaka precis när de skulle dra igång. En kedja hade t om startat sina första apotek när de beslöt kasta in handduken efter ett par veckor. En stor och högst seriös aktör.

    Vissa kedjor valde att starta från scratch istället för att köpa något färdigt kluster, då de ansåg villkoren för dåliga. Flera av kedjorna har det nu ekonomiskt knapert, och många har lagt ner flera filialer. Själva hanteringen av receptbelagda läkemedel är extremt styrd av regleringar vilket begränsar kreativ rörlighet och vinster enormt. På målsnöret under processen så beslöt socialdemokraterna att kräva "fri försäljning av receptbefriade läkemedel" i servicebutiker lite överallt. Trots att man tidigare varit hårdnackad motståndare till detta. Den lilla omsvägningen ändrade förutsättningarna för alla parter högst extremt över en natt. För att överleva behöver man nu verkligen slipa alla hjärnceller konstruktivt.

    Men något guld att tälja från någon "utförsåld" jätteost av rikedom, det finns absolut inte. Och hur skattebetalarna kan "äga" utbildad personal förstår jag inte. Just det låter lite extra otäckt. Ur den aspekten är väl flera arbetsgivare att löneförhandla med ett lyft om man vill. Och fastigheterna är väl extremt sällan ägda av den apoteksfilial som verkar där. Det är väl i 99 procent av fallen hyreskontrakt man har för alla filialer. (Även om jag inte vet just hur det ligger till. Men motsatsen vore ytterst märklig).

    Nej, någon "utförsäljning" av allmän egendom låter retoriskt hypereffektivt, erkännes, men samtidigt genuint ihåligt. De vinster vi sett hittills grundar sig oftast på försäljningar och köp av verksamheter, inte på driften av dem. Och den enda reella tillgången som sålts är hyreskontrakt och kundbas. Vad skall skattebetalarna med dem till?

    SvaraRadera
  5. Som sagt, kollektivtrafiken behöver bli användarvänligare.

    Jag delar inte din syn att inte stor av våra gemensamma värden sålts ut allt för billigt. Utifrån mina erfarenheter, som inkluderar förvärvs och integrationsarbeten inom näringslivet, är dina värderingsperspektiv felaktiga. Självklart ska immateriala tillgångar också värderas och en kundstock har alltid en stor och avgörande betydelse för en värdering. Vad avser utförsäljningen av Apoteket anser jag att den låga värderingen bekräftats av Socialdepartementet när de vägrar tala om hur villkoren för utförsäljningarna ser ut.

    Om utbildad och kompetent personal finns i en verksamhet har självklart det ett stort värde för arbetsgivaren. Det är en tillgång om det inte rör sig om outbildad och icke presterande medarbetare. Många gånger har stor kompetens övertagits till låga kostnader.

    SvaraRadera
  6. Ja, men det immateriella värdet uppkommer bara om det blir aktuellt att överhuvudtaget sälja verksamheterna. Det värdet finns inte och kan inte beräknas då verksamheterna ligger under statlig/kommunal/landstings ägd rörelse. (Utan jämförliga objekt som referens).

    Det är bara om verksamheterna bjuds ut på en marknad som det här värdet uppkommer i reda pengar. Bjuds de inte ut så är värdet "virtuellt" eller bara teoretiskt.

    När de sedan bjuds ut så behöver marknaden stadga sig för att man skall veta vad värdet rimligen borde hamna. Att peka på enstaka "stolpskott" som bevis för något känns oseriöst. Att motverka privatisering och mångfald bör trycka ner priserna och gynna de större aktörerna som kan parera olika politiska nycker bättre än små.

    En marknad med olika arbetsgivare kan alltid köpa över kompetent personal. Rimligen är det fördelaktigt för den aktuella personalen. Ett lyft således.

    Att man skall börja betala fotbollspengar för att personal byter arbetsgivare tror jag hör till fantasins område. Vilka extrakostnader som man borde ersätta landsting och kommuner med för att behålla personalen vet jag inte. Vore det bättre att sparka alla medarbetare vid omorganiseringar? Och sedan låta dem söka jobben på nytt. Det kan jag väl inte tro.

    Det finns korn av substans i dina åsikter här, men i stora delar känns det förblindat av politiska hänsyn.

    (Ett kul exempel på immateriellt värde är väl Absolut Vodka som nästan kan tillverkas av vilken händig bonde som helst. Om de skulle vilja. Och där värdet på själva varan egentligen är obetydligt högre än potatis. Men med hjälp av marknadsföring och hårdlanseringar globalt och bra distribution så har man jobbat upp ett värde astronomiskt högre än den egentliga varan.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. ? Jag trodde vi talade om historiska affärer som gjorts på för låg nivå enligt mig! Oavsett om det finns något exakt lika att jämföra med eller ej så använder vi som räknar på förvärvs och avyttringsaffärer utifrån balansräkning och intjäningsförmåga (struntar i strukturella finansiella möjligheter). Då är det att stjäla från mig som skattebetalare att sälja ut för billigt. Jag säger INTE att allt offentligt som sålts ut har gjorts så för billigt.

      Radera
    2. Självklart och riktigt. Men socialdemokraterna hävdar ofta i sin retorik att ALL försäljning av "offentlig verksamhet" är lika med utförsäljning. Då blir det viktigt att inte vara oförsiktig eller alltför generell med formuleringarna. (Eller försöka haka på medietåget och dra populistiska poäng på att antyda samma som S gör).

      Visst måste man göra beräkningar av möjliga värden, men eftersom marknaden är lite svår, lite instabil och bara det faktum att beräkningarna är lite tekniska, det gör hela området rejält infekterat för att korrekt försöka dra politiska vinster på.

      Samtidigt är det ett perfekt retoriskt område för S+V att odla konfliktretorik på. Vilket gör arenan minerad. De lär få retoriken mer effektiv ju mer svepande generaliseringarna tillåts vara.

      Radera
  7. Det är viktigt för oss som inte vill ha en destruktiv vänsterregering att vi erkänner fel och misstag och dessutom åtgärdar brister kopplade till exempelvis privatiseringar och valfrihetssystem. Vi som är skattebetalare och icke vänster uppskattar inte att våra skattepengar eller gemensamma tillgångar används idiotiskt eller säljs för billigt bara av principskäl. Om vi inte korrigerar fel förlorar vi definitivt valen 2014.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är bra tänkt. Börjar man reflexmässigt försvara brister i system, handlande, praktik eller tanke bara för att man känner sig "hotad" så är man ju snabbt illa ute. Och skattebetalarnas pengar får inte experimenteras bort eller liknande. (Därför är jag lite tveksam till olika kommuners understödjande av bredbandsutbyggnad och liknande. Det borde kanske mer ligga hos privata aktörer, eftersom det nästan alltid är de som sedan tjänar pengar på den. Och alltså då knappast de lokala aktörerna utan de stora bolagen som förmedlar tv och musik media etc.).

      Man kan tänka på socialdemokraternas tidiga period, då de också menade att skattebetalarnas pengar skulle hanteras med varsamhet. Nu har man väl givit upp den tanken även mentalt.

      Radera
    2. Basnätet anser jag att det gemensamma ska finansiera. Anslutningarna till basnätet får lösas via byalag. Jag hoppas konkurrensen blir hög men risken finns att privata monopol gör att tjänsterna kan upplevas och vara orimligt dyra.

      I grunden tror jag att S är rätt kloka och ansvarsfulla. En utmaning för dem är att de måste samregera med någon annan ansvarsfull och näringslivsbejakande kraft för att det ska fungera. V, SD och MP är inte sådana alternativ. Hur gör man då?

      Radera
    3. Jag tror att S försöker regera själva så som de brukar, i mesta möjliga mån. Med passivt stöd från andra partier. Devisen kan vara "hellre en stark minoritet än en svag majoritet". Och då syfta på Alliansens beroende av SD ibland i vissa frågor. Eller något annat parti vid enstaka tillfällen.

      S riskerar problem ifall de behöver organisera ett formellt samarbete med V eller MP. Eftersom "rörelsen" innehåller så mycket olika åsikter och förhoppningar. Det är så många som måste strykas medhårs redan. Och på något vis behöver man kunna skylla på något. Det vore då bekvämt ifall man kunde använda någon enstaka minister eller liknande från V eller MP att hänvisa till. (Eller något borgerligt parti). Kanske utan att ha en formellt gemensam regering, utan bara en eller två ministrar. Men en koalitionsregering med konstant beroende av V och eller MP det vore nog svårhanterligt. V och MP driver ju alltid kostnadsökande politik. Och att då ha dem som ständiga påhäng inom varje departement och i varje fråga hela tiden. Det blir man ju nästan nervklen bara att tänka på.

      Radera
    4. Bredbandsutbyggnad och viss hjälp till den med offentliga medel är lite komplicerat. Ingen jättefråga förvisso, men eftersom vissa kommuner vill stödja detta med relativt betydande summor så kan man ändå fundera lite runt det.

      Kabeldragningar är ju ett lite svårkonkurrerat område. Det blir inte lätt att konkurrera kring själva kabeldragningarna. Och billigare än att vissa föreningar gör detta själva ev med visst ekonomiskt offentligt stöd är väl svårt att se. Ur användarperspektiv.

      Men. Det finns andra tekniker än fibernät. Där konkurrensen fungerar bättre. Och som blir allt tekniskt bättre och snabbare. De får väl inte några skattepengar vad jag vet?

      Just fibernäten används till mestadels ren underhållning. TV och radio. Streamande internet. Och där finns redan annan teknik. Varför skall skattebetalare finansiera en alternativ mediaförsörjning?

      Företagare på vissa orter kan vara betjänta av fibernät. Men inte på alla. För många fungerar andra tekniker lika bra.

      När fibernäten är framdragna så händer ingenting. Man måste ha någon form av internetleverantör. Och där finns ofta redan på förhand avtalade aktörer bestämda. Så för individen, användaren, finns knappast någon som helst valmöjlighet. Man blir "inlåst" till en viss leverantör. (Konkurrens kan uppstå efter tid, då nya kontrakt skall skrivas. Eftersom själva näten inte ägs av internetdistributören).

      För vissa områden fungerar mobilt bredband bra, för vissa utmärkt, för somliga rätt dåligt. För andra är det ganska lätt att gräva ner fiberkabel, medan andra ligger glest och risigt till. Väldigt individuellt alltså.

      Det här gör frågan lite småsvår. Framförallt är det utvecklingen på antenn området som ändå måste hålla mycket hög kvalitet då mobiltelefonerna är beroende av det. Och där kan internet levereras allt bättre och till allt lägre kostnader. Skall då verkligen skattepengar läggas på annan teknik, som ändå inte alla använder?

      Lite svårt, och jag blir lagom orolig då vissa kommun politiker med självklarhet vill lägga tämligen stora pengar på detta.

      Radera
  8. Ja, liiite bekymrad blir man över de politiska regeringsalternativen framöver. Våra barn behöver ett bättre läge än det som tycks bjudas för att mer kraftfullt klara av att kryssa framåt i dessa svåra paradigmskiftestider.

    Subventioner är aldrig lätt att förhålla sig till. Ofta görs de felaktigt kopplade till särskilda tekniker när de istället borde dissa vissa tekniker och i övrigt låta de som inte är på svarta listan ha liknande upplägg. Ingen vet vilken teknik som är bäst och som vinner i framtiden. Allra minst politiker. Starka lobbyister får ofta som de vill. Med den utgångspunkten hur tycker du att vi ska stötta IT infrastrukturutbyggnaden så att så stora dela av Sverige som möjligt får denna idag nödvändiga infrastruktur för konkurrenskraft?

    SvaraRadera