Vad betyder ”alla människors lika värde” i ett samhälle som det svenska? Att alla människor har rätt till samma levnadsutfall? Nej. Att alla människor ska få lika mycket, eller lite av allt? Nej. Att alla människor ska få en så likvärdig och bra start i livet som möjligt? Ja. Att alla medborgares röster är demokratiskt lika mycket värda? Ja. Att alla likvärdigt omfattas av lagarna? Ja. Att alla som en del av ”en så likvärdig och bra start i livet som möjligt” ska få en individuell matchning mot självförsörjning? Ja. Det senaste gäller tyvärr inte i dagens Sverige. Skolan är i huvudsak uppbyggd för att alla ska genomgå samma läroplan och allt för många partier ser en högskolegrundande undervisning för alla barn som ett måste. Och de som inte vill, eller klarar, en högre utbildning definieras indirekt som mindre värda. Det är en korkad i en värld full av olika människor och i ett samhälle i stort behov av många praktiska tjänster.
Efter den senaste EU-överenskommelsen pekar allt mer mot att EU snart blir en federation. En federation full av olikheter och mångfald. En federation utan ett gemensamt språk. En federation där sannolikt Sverige och Danmark snart tvingas in i Euron. En federation där svenskt tänkande har en mycket svag kraft. Kanske är det bra för det svenska folket jämfört med hur Sverige styrts de senaste åren... Hur jämlika blir människorna runt om i ett federalt Europa. Kommer jag få rätt till tolk överallt om jag bosätter mig i till exempel Tyskland? Ska det gemensamma försvaret vara en yrkesarmé styrd av federationen eller en till stor del värnpliktsarmé som minimerar riskerna för pervers toppstyrning? Geopolitiskt behöver Europas länder samarbeta effektivare. Om vi nu är helt fast i federationsspåret måste Sveriges demokratiska system snabbt anpassas. Avveckla regionerna, maximera antalet kommuner till 100 (med krav på geografisk representation) och om fortsatt 349 riksdagsledamöter får de hantera alla EU anpassningar samt axla regionala roller. Då får äntligen samtliga riksdagsledamöter göra rätt för sina arvoden. Vad blir viktigast för att det svenska samhället ska blomstra? Mycket bättre skolresultat och ett starkare näringsliv. Bara så kan vår del av världen klara ett fortsatt välstånd om vi nu inom kort tvingas ersätta kronan med euron. Glöm inte hur många gånger Sveriges ledning devalverat den svenska kronan. Jag kan bara hoppas att EUs ledningar börjar inse att Europas kommersiella framgång bygger på mångfald och inte enfald.
Ett exempel på en person som gav uttryck för att han inte var skolsugen men som motiverades att ta en mer praktisk inriktning mot självförsörjning är Sveriges överbefälhavare för Försvaret. När han väl hittat en yrkesinriktning som passade honom var han också motiverad att lära sig det som krävdes för att utvecklas framgångsrikt. Att identifiera olika barns motivation behöver få mer plats när de matchas mot individuell utveckling och framtida självförsörjning.
Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare för Försvaret, var en av årets sommarpratare. Två saker som jag tycker var värdefulla budskap från honom, enligt mina tolkningar, var:
1) Det är viktigt att människor som inte direkt ser studier som intressanta att fånga upp dem i praktiska verksamheter där de kan börja hitta energi och kraft.
2) Tillit kräver vissa grundläggande spelregler för att fungera även i de mest kärleksfulla relationer. Det är till exempel den goda ordningen att barn och unga alltid fostras att tala om för sina föräldrar att de blir sena och när de kan förväntas vara hemma. Nedan bifogar jag hans sommarprat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar