Under mer än hundra år har systemtänkande varit en förmåga inom det svenska samhället som gjort oss till ett av världens mest framgångsrika länder. Av något skäl har det inom politiken, och inom offentlig verksamhet, havererat de senaste trettio åren. Vad har hänt? Politiskt är det stora som hänt att Socialdemokratins dominans kraftigt försvagats och att MP efter inträde i i Sveriges riksdag tillåtits politiskt inflytande. MP aktivister som starkt tillåtits driva en skadlig politik inom till exempel energiområdet och migrationsområdet. MP driver en aktivistisk politik utan systemtänkande som inkluderar social- ekonomisk- och ekologisk hållbarhet. MP har till exempel en tydlig vision om att vi måste sluta med tillväxttänkandet. Vem behöver mer energi när vi ska stoppa tillväxtambitioner.... En konsekvens av MPs oansvariga migrationspolitik, som av övriga partier tilläts få stort inflytande, är att SD växte sig starka. Tills nyligen kan SD dock inte lastas för några missgrepp i Sveriges riksdag eftersom de inte tillåtits vara med vid borden där de riktiga besluten fattas. En uteslutning som gjort svenskarna så förbannade att de är Sveriges tredje eller näst största parti idag. Uselt jobbat av partier som S, M, L, C och KD.
Göran Wärmby, GP, skriver läsvärt om hur illa det är när inte energiförsörjningen fungerar. Som vanligt lyckas inte Sveriges riksdag ta i och ansvarsfullt hitta politiska lösningar inom de viktigaste välfärdsområdena.
"Att Sverige, mitt på sommaren, kan lida av elbrist visar hur ogenomtänkt svensk energipolitik är."
Jag är för ambitionen om ekonomisk tillväxt. Jag förstår vad det innebär för ett folk som lever i en stagnerad eller krympande ekonomi. Det är ett mycket konfliktfyllt och negativt samhällsklimat. Det är bara naivister och miljöaktivister som längtar dit. All ekonomi är skapad av oss människor, det är inte naturvetenskap. Därför är det också möjligt för oss att skruva på de ekonomiska systemen och hitta nya smartare sätt att driva på tillväxten. I min värld skulle det till exempel vara hög tid att på allvar gynna tjänstesektorn före prylsektorn. Vi behöver konsumera betydligt färre prylar men samtidigt kan vi må mycket bättre av mycket mer regelbudet inköpta tjänster. Om skatten på arbete skulle vara betydligt lägre i Sverige skulle jag personligen till exempel lägga mer tid på att vårda min kropp genom massage. Om alla människor med stressiga jobb skulle kunna gå på massage två gånger per vecka skulle sjukvårdskostnaderna garanterat sjunka kraftigt samtidigt som enkla jobb skulle skapas i stor utsträckning. Enkla jobb som vi desperat behöver i bakvattnet av MPs ansvarslösa migrationspolitik. Tillväxtens viktiga baskraft är billig energi. Vi måste ha tillgång till billig energi för att kunna försvara en plats bland världens rikaste samhällen.
Peter Santesson skriver också intressant om hur illa det gått med energiförsörjningen, i Dagens Samhälle, nedan.
"Jag kan redan nu se framför mig de kolumner som ännu inte skrivits. Det är inte alls unikt eller ens ovanligt med strömavbrott, kommer det förnumstigt att förklaras. Att strömmen går då och då är sådant som inträffar. Det får man faktiskt leva med. Det är inget unikt för Sverige. Strömavbrott förekommer i andra länder också. Att dimensionera elnätet så att strömavbrott aldrig inträffar skulle vara helt orimligt dyrt. Tänk på det, va. Ha!"
"Sedan kommer det vara dags för de uppdaterade livsstilskommentatorerna att börja fundera över elströmmen i det moderna livet. Hur illa är det ens att strömmen kopplades bort? Varför denna fixering vid perfekt leveranssäkerhet för elström? Jamen halledosingen då. Vad var det som var så förskräckligt med några timmars strömlöshet? Lite krångel med wifin? Svårt att uppdatera Instagram just då? Mobilen som laddade ur?"
"Efter den uppmjukningen blir det sedan oundvikligt att kritiken mot elbrist politiseras, såsom sker med allting annat. Är det inte haveristiskt och suspekt att härja på så mycket om lite elransonering? Så upprörda de låter. Det låter inget vidare jämfört med alla festliga och skönt avslappnade ironier om att det är löjligt att bråka om ett litet välgörande strömavbrott. Vettigt folk och offentliga förebilder kommer att verka vara helt med på att lamporna slocknar ibland. Så vem vill du vara? Hur vill du framstå? Vilket gäng vill du vara med i? Är du säker, helt säker på att du verkligen vill vara en sån som bråkar om elransonering?"
En sak vet jag, jag vill alltid tillhöra det framtidspositiva gänget som tidigt tar i problem och som snabbt försöker hjälpa till att förstärka möjligheter. Jag vill inte vara del av ansvarslösa och naiva gäng som lämnar ett kraftigt försvagat samhälle efter sig. Naivister och de ansvarslösas gäng de säljer till exempel ut billig grön el till några av världens rikaste företag och bidrar därigenom till att kraftigt försämra svenska kraftnätets kapacitet. Det är en mycket dålig tillväxtpolitik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar