torsdag 2 juli 2020

Granskning med integritet

Lära av våra misstag
Det är värdefullt med en ordning där vi ser det positiva i att lära av våra misstag. Och att försöka göra vårt yttersta för att inte göra om liknande kostsamma misstag. Därför är det värdefullt med revisioner av verksamheter. Därför är det också viktigt med revisioner som är trovärdiga, som inte bryr sig om att ta hänsyn till enskilda personer eller organisationers vilja att försköna bilden av sig själva. Av en av mina bästa professorer på Uppsala universitet fick jag ett mycket värdefullt tips. "Om du vill få veta så många sanningar som möjligt inom en verksamhet ska du prata med dem som är nära att gå i pension, eller dem som precis gått i pension. De har inget att personligen förlora på att säga vad de upplever som sanningen." Det är kloka ord som fler borde förstå värdet av. Det är inte nog med att äldre personer självklart bär på mycket erfarenhet de tenderar också att fyllas av betydligt mer personlig integritet jämfört med när vi är yngre och strävar "uppåt" i en karriär. Av detta skäl borde kommissioner som ska utvärdera till exempel en Coronakris bemannas med äldre och fristående personer. Allt annat blir inte tillräckligt bra om syftet är att lära av det som hänt. Inom politiken får man då tåla att ett dåligt ledarskap får ett politiskt pris. 

Regeringens val av ordförande för kommissionen är bra. Mats Melin har både en meriterande meritförteckning för uppdraget samt en ålder som förhoppningsvis borgar för stor personlig integritet. Men, vet någon där ute i cyberrymden hur övriga deltagare i kommissionen väljs ut? Är de redan utsedda?

Gunnar Wetterberg skriver klokt om att den utvärdering, kommission, kopplat till Coronakrisen, som planeras inte bör innehålla politiskt kopplade utvärderare. Frågar du mig borde ingen av dem som ingår heller vara yngre än 60 år. Då blir den rapport de lämnar den mest användbara för oss att bygga vidare på.

"Coronavårens onödigaste diskussion är äntligen över. Efter påtryckningar från oppositionen förklarade statsministern för partiledarna att granskningskommissionen ska lägga fram sina slutsatser under första kvartalet 2022. I det längsta har regeringen dragit ut med tillsättandet. I början av maj hette det att den skulle tillsättas efter krisen. Sedan blev budet att jo, den skulle tillsättas snart, men rapportera först två månader efter valet 2022. Och häromveckan menade Aftonbladets Anders Lindberg i Godmorgon världen, att den självklart måste bestå av politiker – det var det säkraste sättet att få alla frågor ställda. Det är bisarrt. Antagligen kommer coronakrisen att vara det viktigaste som hänt under den här valperioden. Den kommer att vara dubbelt viktig. Dels har en rad olika strukturer prövats i skarpt läge, och några av dem har inte bestått rycken. Dels har hanteringen varit regeringens tyngsta ansvar under de gångna åren – och då ska väljarna självklart få underlag för att säga sitt."


"Lika självklart är det att kommissionen ska bestå av skarp och analytisk sakkunskap från olika områden. En politiskt framförhandlad rapport vore en styggelse (men naturligtvis kan en parlamentarisk referensgrupp bidra med frågor). Det behövs medicinare för att hålla isär vad som är slump och vad som beror på regeringens och myndigheternas göranden och låtanden. Det behövs statsvetare för att bedöma hur de offentliga strukturerna fungerat, inklusive de grundläggande frågorna om statsapparatens dualism och det kommunala självstyret. Filosofer och nationalekonomer kan bidra till granskningen av avvägningarna mot etik och ekonomi. Det behövs förvaltningsrevisorer för att granska hur de professionella systemen svarat mot kraven. 

Ytterst måste svaren vägas samman till en fråga om hur mycket beredskapen för kriser ska få kosta, och vilka nödfallsventiler det ska finnas i beslutsfattandet." 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar