Jag tror att du är en klok person. Därför tror jag att du inser att meritokrati är bästa modell för att vår gemensamma framtid ska bli så bra som möjligt. I en värld där "ingen kedja är starkare än sin svagaste länk" fattar man hur viktigt det är med kompetenta och erfarna människor på ledande roller. Redan innan Coronakrisen hade kommuner och regioner stora problem att klara de kommande +10 årens verksamheter med kvalitet. Efter Coronakrisen är kommuner, regioner och staten i ännu sämre form än innan krisen att klara de demografiska utmaningar vi väl känner till. Jag räknar in migrations- och integrationsproblemen i de demografiska utmaningarna. Politiker som ger löften om dyra reformer framöver har 0 täckning för de löftena. Tomtetiden är slut. Nu är det kreativitetens, fokuseringens, effektiviseringens och smarthetens tid som krävs. Det är saneringsdräkt istället för tomtedräkt.
Eftersom ny teknologi möjliggör många förbättringar, och helt nya arbetssätt, kan vi politiker bjuda på en möjlig väg mot en positiv framtid. En framtidsväg som inte kostar ännu mer skattepengar för allt färre skattetyngda bland det totala antalet invånare. Det är ohållbart att allt färre ska betala allt mer för allt flera rättigheter. Vi måste helt enkelt klara av att erbjuda välfärdens kärnverksamheter med hög kvalitet på mycket smartare sätt än idag. Tro mig, den typen av politiskt pragmatiskt arbete är det enda som kan försvara ett svenskt samhälle som kan erbjuda ett visst generellt högt välstånd. Så länge vi väntar med att fokusera det politiska arbetet på ”sanerings” och kvalitetsarbete går vi allt snabbare mot att 1/3 av vår befolkning på riktigt kommer att klassas som fattiga. Det Sverige vill inte jag uppleva. Det Sverige har vi haft. Klok och ansvarsfull politik med fokus på huvudfrågor kan rädda det generella svenska välståndet. Rösta klokt 2022! Vad är en bra politiker? En ”smörtalande” ”tomte” eller en ärligt och rakt kommunicerande problemlösare samt möjlighetsstöttare? Du väljer. Din röst är viktig.
Torbjörn Nilsson, Expressen, skriver läsvärt nedan. Han avslutar artikeln med "Det som kommer efteråt kommer vara en hemsk tid att vara politiker i. En svår tid att vara en bra politiker i."
"Historikern Anne Goldgar ägnade år åt att studera arkiven och kom till en annan slutsats. Pesten hade spelat roll, men inte på det sättet många tänkt sig. Handeln med lökar, skriver hon i boken ”Tulipmania”, var inte så omfattande som myten gjort gällande. Det var en liten grupp människor som fick tulpanmani. Och den gruppen hade råkat komma över pengar, bland annat kapital som frigjorts av pesten. Föräldrar och släktingar hade dött i ovanlig omfattning. Efterlämnat arv. Som investerats i lökar. Ett onaturligt kapitalflöde blåste upp bubblan. Det var Anne Goldgars slutsats. Sjukdomar påverkar ekonomin, och ekonomi påverkar människor."
"Hessius hade tajming. Många journalister ville ställa samma fråga. De lyfte fram den studie publicerad i The Lancet 2016 som visade att finanskrisen 2008 genererat en halv miljon extra dödsfall i cancer världen över. Med ekonomiska kriser kommer arbetslöshet, försämrat välstånd, ohälsa, självmord. Det fanns motröster. Gamla och nya studier, refererade i tidskriften Nature, som snarast indikerade att färre människor dör efter stora ekonomiska kriser."
"Framför allt ett politiskt ögonblick. I alla uppräkningar av utmaningarna noterade Löfven det fulla spektrumet. Det handlar om ”liv, hälsa och jobb”, sa han. Han signalerade en vilja att balansera målkonflikterna, att göra politik. Inte polemiserande partipolitik, men omisskännligen politik. När han ville inskärpa allvaret använde han ordet ”plikt”, som i det gamla socialdemokratiska slagordet ”gör din plikt, kräv din rätt”. När han vädjade till var och ens förmåga att frivilligt underkasta sig social distansering talade han om ”solidaritet”, arbetarrörelsens mest centrala begrepp."
"Debatten före corona kommer inte vara som den efter corona, men den kommer heller inte helt försvinna. Eftersattheten, underinvesteringarna, ojämlikheten mellan rika och fattiga områden, mellan land och stad, har i nära koppling till migrationspolitiken dominerat politiken. Tecken på konsensus fanns. Få drev längre sänkt skattekvot. Få drev längre generösare invandringspolitik. Högern hade delvis andra prioriteringar än vänstern. Men investeringarna skulle komma. Nu är allt nytt. Höghastighetståg för klimatet? Fler poliser och kriminalvårdsplatser för tryggheten? Fler lärare och miljarder ner till välfärden i kommunerna? Glöm det. Reformutrymmet för tio år eller mer riskerar att försvinna på bara några månader. Pengar skyfflas ur lador, inte till investeringar, men till att hålla samhällsekonomin från avgrunden några veckor till."
https://www.expressen.se/nyheter/torbjorn-nilsson/lofvens-ord-forebud-om-en-hemsk-tid-for-politiker/
De som ansvarar för sjukvården. ”Just-in-time” lager inom sjukvården är inte klokt. Självklart borde det redan ha funnits större beredskapslager, inte minst efter att kommuner och regioner för några år sedan åter fått viktiga civilförsvarsuppdrag. Dessutom är det oansvarigt att montera ner antalet vårdplatser på sjukhus innan den nya primärvårdsreformen är rimligt genomförd.
https://www.expressen.se/ledare/vi-har-inte-rad-att-lita-pa-regionerna-igen/
https://www.relean.se/just-in-time
Dagens stjärna
Olov Carlsson och Dagens Samhälle. Det är utmärkt att de byggt upp en användbar samling data kopplade till offentlig upphandling. Genom att utnyttja deras tjänster kan säkerligen korruption bekämpas bättre samtidigt som skattebetalarna kan få mer för mindre pengar.
”Bland orsakerna till den försämrade placeringen nämns en rad korruptionsskandaler under 2017 som omfattar såväl kommuner och landsting som myndigheter. Organisationen oroas också över hur det offentliga Sverige hanterar sina upphandlingar.”
”Dagens Samhälle har under en rad år granskat och kartlagt de största aktörerna på den offentliga marknaden. Vi har samlad data sedan 2012 över alla offentliga affärer i Sverige, och kan från och med i dag erbjuda färsk affärsdata även för 2017. För den intresserade är vår data en guldgruva.”
”Ett exempel är den kartläggning vår erfarne ekonomireporter Torbjörn Carlbom i dag presenterar över vilka kommuner som är mest beroende av privata leverantörer inom skola och omsorg.”
”På vår sajt dsinsikt.se, som öppnar i dag, kan du köpa kartläggningar som bygger på de 879 miljarderna för just din kommun, ditt landsting eller din myndighet. Några rapporter har vi redan standardiserat, men Dagens Samhälle Insikts researchers kan också hjälpa dig med att skräddarsy rapporter. Det här är vårt sätt att bidra till en mer transparent och frisk offentlig marknad. Inga affärer ska ske i mörkret. Det vinner alla på.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar