Inom alla verksamheter ska man prioritera vad som är viktigast. Att ständigt påminnas om vad som är viktigast med ett uppdrag är av avgörande betydelse för att lösa det på ett bra sätt. Mitt uppdrag som politiker i Uppsala är till exempel att tydligt stå på Uppsalabornas sida. Därefter kan jag vurma för andra samhällen på vår jord. Inom en kommun måste man prioritera som alla andra. Även i rika länder måste man prioritera bland begränsade resurser. Även inom lagstadgat myndighetsutövande måste man prioritera utifrån begränsade resurser. I ett högskatteland som Sverige gäller det i tuffa tider för kloka politiker att prioritera kärnverksamheter och säkerställa dess funktionalitet. Prioriteringar i linje med vad skattebetalarna ska kunna förvänta sig för ett av världens högsta skattetryck på medelklassen. När allt fler svenskar ställer sig frågan "Vad fan får jag för pengarna" är vi ordentligt på väg ner i ”diket”.
Till exempel Socialtjänsten och psykiatrin måste fungera mycket bättre än idag. Och Socialtjänsten måste få mer befogenheter än vad de har idag. Bland annat att tvångsomhänderta unga när inte föräldrarna är kapabla att ta sitt föräldraansvar. Det borde också bli självklart att grovt kriminella ungdomar ska hanteras av kriminalvården. Mot just denna grupp kanske "vården" i Kriminalvården kan göra långsiktig nytta. Och det är bedrövligt att höra alla berättelser från förtvivlade föräldrar till psykiskt sjuka barn och unga om att de inte skyndsamt kan få hjälp av Barn och ungdomspsykiatrin, BUP. Det är helt sjukt att barn och unga i akut behov av professionell hjälp kan få vänta i månader för att få hjälp. Brister i samhällskontraktet som kostar liv och brist på tillit till våra offentliga system. Som så ofta påminner jag om att volymvariationer alltid får praktiska konsekvenser som ledande politiker bättre måste fatta. Personalen inom Socialtjänsten och inom BUP ”går på knäna”. Det är absolut inte de professionernas fel att vi hamnat i alla dagens problem. Och de kan inte snabbt lösa problem som framförallt politikens misslyckade migrations- och integrationspolitik starkt bidragit till.
"Socialtjänsten är den stora frälsaren, enligt politiker som talar gängbrottslighet och barnrån. Men frälsaren är stressad, svulten och förvirrad."
”Under många decennier var det populärt bland politiker att lägga ansvaret för brännande samhällsproblem på skolan. I dag är det en annan institution som ofta pekas ut som den magiska räddaren i nöden: socialtjänsten. Politiker förklarar strängt i tv-nyheterna att kommunernas socialtjänster måste förebygga gängkriminalitet och ungdomsrån, få fason på de barn och unga som redan är kriminella - och, om nödvändigt, lyfta ut barn ur deras destruktiva miljö. Socialtjänsten ska dessutom, förstås, se till att alla barn som far illa hemma får skydd och stöd i det offentligas famn. Men hur ser det ut i verkligheten, om man lyfter på stenen?”
”Enligt rapporten "Vad vi sett 2019", av Inspektionen för vård och omsorg, ser det inte lysande ut. Socialtjänsten får mycket kritik: de utreder inte orosanmälningar fort nog och sölar med skyddsbedömningar. Insatserna följs heller inte upp som de ska.
Konsekvenserna kan bli att barn inte får det skydd de behöver eller att de hamnar på fel sorts boende.””Sammantaget är detta ett stressat, svultet system där varken kompetent personal eller lämpliga institutionsplatser räcker till. Volymerna är så stora, klientelet så brokigt - och i vissa fall farligt. Det finns inga snabba lösningar, men om Kriminalvården tog över ansvaret för tungt kriminella ynglingar skulle socialtjänsten rimligen ha mer tid och resurser att lägga på barn som behöver skydd och trygghet.
När resurserna tryter måste man prioritera.”
https://www.expressen.se/ledare/socialtjansten-kan-inte-losa-politikernas-skulder/
Människor som hatar så mycket att de tar sig rätten att döda andra människor. Är den ökande upplevda, och oönskade ensamheten bland allt fler män i Sverige något vi får acceptera? Mansöverskott i vissa åldersgrupper, möjligheter för kvinnor att självbefruktas och allt fler välutbildade och framgångsrika kvinnor får enligt bifogade artikel inte bara positiva konsekvenser. Att socialt utsatta personer idag lätt kan hitta varandra och stimulera varandra till hemska handlingar är också en ny del av vår verklighet.
”Lagom till den internationella kvinnodagen varnar forskare för att svenska kvinnohatare radikaliseras.”
https://www.expressen.se/ledare/ratade-och-rasande-incelmannen-ar-farliga/
Inom politiken är inte Sveriges kultur lika imponerande som många av våra företagskulturers förmåga att vara välgrundade och snabba med att genomföra kloka förändringar. Hur många år senare än våra nordiska grannar införde Sverige kvinnlig rösträtt?
https://matadornetwork.com/read/year-women-became-eligible-vote-country/?fbclid=IwAR2XqqDlQ49MGKW9nM1jO4h_tdVVZFORyqVoi1dbop4lE-3t0a1BfF2dBlI
Dagens stjärna
Susanna Birgersson. Det är rätt att ställa krav på alla föräldrar. Om man satt barn till världen har man ett livslångt föräldraansvar. Kan man inte leva upp till minimikraven som det innebär bör man själv ha vettet att låta barnet övergå till annans omhändertagande. I den bästa av världar någon som är kärleksfull och som tar föräldrar ansvaret som inte alltid är kärleksfullt och kul.
"Var fanns kraven på föräldrarna: att se älska, uppfostra, vägleda, kontrollera och så vidare?Nej. Pratar vi om föräldrar i den här kontexten är de antingen maktlösa eller själva upphov till problemet: kanske kriminella, missbrukare, trasiga, traumatiserade eller hedersanfrätta, vad vet jag, det antyds bara. L-ledaren Nyamko Sabuni förklarade att många kriminella ungdomar skulle behöva flyttas från sin hemmiljö. Och det stämmer säkert. Men det är inte svar på min fråga som, lite annorlunda formulerad, lyder: Varför ser vi inte ungdomskriminaliteten i första hand som ett gigantiskt föräldramisslyckande?"
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/det-ar-visst-ratt-att-stalla-krav-pa-utsatta-foraldrar/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar