Du vet väl att våra folkvalda som har ledande politiska uppdrag ska vara bra beställare och kompetenta uppföljare av att beställda uppdrag genomförs? Om du förstår det förstår du också hur viktigt det är att våra folkvalda på mäktiga poster är kompetenta för sina uppdrag. Och att de ägnar mindre tid åt en massa bisaker och istället fokuserar på huvudsaker. Självklart behövs ett meritokratitänkande och ett lagtänkande även inom politiken. Adam Cwejman sätter bra ord på konsekvenserna för oss invånare när inkompetensen leder till fel fokus och stort slöseri med våra gemensamma pengar. ”De gör så gott de kan” duger inte! Vi invånare måste bli bättre på att rösta på partier som kan erbjuda kunniga och erfarna politiker som klarar av att vara dugliga beställare och uppföljare av uppdrag i offentliga nämnder och styrelser.
”I maj månad kom en nyhet som rätt snabbt glömdes bort. Byggandet av ett nytt barnsjukhus jämte det befintliga Drottnings Silvias barnsjukhus vid Östra sjukhuset i Göteborg hade ökat i pris från 1,1 miljard till 1,9 miljarder. Dålig framförhållning och planering resulterade i att regionen dessutom rundade lagen om offentlig upphandling, för att snabbt låta det redan anlitade byggbolaget NCC bygga för sjukhuset nödvändiga servicebyggnader och kulvertar.”
”Experter på offentlig upphandling kommenterade förfarandet med att det sannolikt rörde sig om lagbrott om det var så att behovet av byggnaderna redan i planeringsskedet kunde förutses. "Det kan vara så att vi varit ute i tassemarkerna", svarade förvaltningschefen lite försynt på frågan om regionen brutit mot lagen.”
”Hela den här historien låter bekant: Det görs en uppskattning och projekt börjar planeras. Sedan drar kostnaderna iväg. Eller så kommer man på, vilket är fallet med barnsjukhuset, att man missat något som måste hastas fram på ett sätt som kringgår lagar och regler. I sjukhusets fall ligger kostnadsökningen, för tillfället, på 100 procent. I den göteborgska linbanans fall var den beräknade ökningen 300 procent. Lyckligtvis har den senare inte påbörjats. Och lär väl inte göra det heller.”
”Hela Västsverige står inför två stora utmaningar: Befolkningen blir äldre och behöver därmed mer vård och omsorg. Den så kallade försörjningskvoten i regionen är fortfarande hygglig. Varje person i arbetsför ålder försörjer 0,73 personer. Rikssnittet är något högre, 0,75 personer. Men i takt med att västsvenskarna blir äldre kommer färre behöva försörja fler. Varje fördyrning, undermålig upphandling eller ogenomtänkt projekt i miljardklassen blir direkt en belastning på de, i proportion till de som ska försörjas, allt färre skattebetalarna. Det handlar inte om smaskiga skandaler på några tusenlappar, vilket varit fallet när politiker och tjänstemän åkt på resor med tveksam koppling till arbetet. Det här är belopp som direkt får konsekvenser på den lokala och regionala ekonomin.”
”Men det är i sammanhanget invecklade och rätt "tråkiga" frågor. Planering, upphandling, riskbuffert. Det är ord som får de flesta att somna. Men när politiker och tjänstemän i allmänhetens tjänst slarvar med dessa ting så står det oss alla dyrt. Några miljarder "hit eller dit" är kanske vad som står emellan kris och att precis komma fram till målsnöret i en lågkonjunktur. Den offentliga ekonomin har inte marginaler för dessa misstag. Men så länge tjänstemän och ansvariga politiker kan rycka på axlarna och gå vidare så kommer misstagen att fortsätta. Köp in sprit till en kommunal middag och huvuden rullar. Men slarva bort några miljarder på undermålig planering och allt fortsätter som vanligt.”
”Vi rör oss nu in i ett nytt decennium då det kommer bli aktuellt med skattehöjningar - om det inte är så att regeringen har något ej ännu utspelat kort som vänder tillväxtsiffrorna. Svensk ekonomi går tyvärr inte, oavsett vad finansministern vill få oss att tro, som tåget. Andra kvartalets sammanställning av den ekonomiska utvecklingen visar att Sverige har den tredje lägsta tillväxten i Europa. Framväxten av en alltmer ansträngande försörjningskvot och behovet av akuta besparingar, vilket Göteborgs stad nu lever med, äger rum i en högkonjunktur. Det är inte svårt att föreställa sig en liknande situation fast i en lågkonjunktur. De där miljarderna som tillkommer sent i byggprocesserna blir då plötsligt betydligt mer besvärande.”
https://www.gp.se/ledare/miljardslarvet-som-så-lätt-glöms-bort-1.17867451Känner du till hur illa det gått med byggandet av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm? Känner du till hur illa det går med kommunens förvärv av mark i Ulleråker från Region Uppsala? Känner du till hur mycket dyrare än plan nybyggena på Akademiska sjukhuset blivit? Hur mycket dyrare än plan tror du det blir om Uppsala börjar bygga en spårväg i södra staden? Slöseriet med våra skattepengar är mycket stort. Det är bedrövligt att inte denna kraftiga misshushållning av begränsade resurser straffar ansvariga politiker och partier mer. Dessa gigantiska ekonomiska misstag lyckas ofta gömmas undan från dem som betalar notan, skattebetalarna i kommun och region. Vare sig Uppsala eller övriga Sverige har råd med liknande slöseri.
Svensk utrikespolitik har under många år skadat svensk konkurrenskraft och svenska intressen i världen. Det är allvarligt för ett land mycket beroende av exportframgångar. Ann Linde ger dock intrycket av att kunna bli en utrikesminister med värdefull fingertoppskänsla. Det är bland annat viktigt med goda relationer med Kina. Och självklart kan man ha goda relationer med Kina parallellt med att man ogillar att de är en enpartistat. Det är dock det kinesiska folket som ska avgöra hur de vill organisera sig. Och tro mig, varje plats gör klokt i att utvecklas i lagom snabba cykler för att stora blodsutgjutelser ska undvikas. Och tro mig, det finns många former av hur en demokrati kan byggas. Den svenska är tydligt i behov av reparation. Ann Linde kan sannolikt reparera en del av den skada UD skapat under Wallströms idealistiska ledarskap. Världen är komplex och behöver vårdas utifrån den verkligheten. Idealism saknar pragmatism. Framgångar bygger på praktiska förmågor.
https://www.expressen.se/nyheter/svenska-regeringen-vill-bygga-kinacenter/
Ylva Johansson är säkert en trevlig samtalspartner. Resultaten kopplade till hennes ansvar genom åren imponerar dock inte. Att hon med sin vänsterbakgrund ska klara av att föra en betydligt mer ansvarsfull och pragmatisk migrationspolitik än V, MP och C inom EU känns mycket osannolikt. Utan den pragmatismen kommer hon och hennes EU-team bara kosta oss invånare en massa pengar.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7296566
Dagens stjärna
PM. Nilsson, Di. Bra. I flera år har jag argumenterat för en liknande väg framåt. Bra att allt fler kloka personer vågar tala i klartext om vilken politik som krävs för att vända en negativ svensk utveckling.
”Det principiellt intressanta med förslaget är dels den uttalade kopplingen mellan migration och integration, dels den tydliga viljan att skaffa sig politisk kontroll över volymen. Om man för några år sedan hade sagt att Sverige 2019 skulle ha en skjutning om dagen, två sprängningar i veckan och stark ökning av våldsbrott hos unga tonåringar skulle man avfärdas som apokalypsens riddare. I dag erkänner de flesta att det finns ett klart samband mellan volymen på flyktinginvandringen och Sveriges förmåga att hantera migrationen. Det är en välkommen insikt.”
”Migrationens storlek har inverkan på skola, vård, boende, säkerhet och kommunala och statliga budgetar. Det är inte bara en fråga om den enskildes rätt till asyl utan också en politisk fråga.
”Fram till 2006 hade Sverige politisk kontroll av volymen på migrationen med den så kallade utlänningsnämnden. Den kom till på tidigt 1990-tal för att avlasta regeringen från överklagade utlänningsärenden och var politiskt tillsatt. Poängen var att den politiska ledningen med beslut i olika enskilda ärenden kunde sätta prejudikat för vilka som skulle få avslag. Baksidan var att systemet inte var rättsäkert och att nämnden svajade hit och dit beroende på opinionens skiftningar.”
”Man kan säga att svensk migrationspolitik liksom tidigare den ekonomiska politiken, blev normstyrd. Oavsett omvärldsläge skulle Sverige hålla fast och inte ändra sig, framför allt inte av politiska skäl.”Förtjänsten med M:s förslag är att det lämnar de moraliska låsningarna, vänder på resonemanget och definierar ett volymmål först och därefter letar efter politiska verktyg för att uppnå det. Man bör också välkomna att M vill avsluta den svenska exceptionalismen. Globaliseringen och europeiseringen minskar det politiska utrymmet på en rad områden. Vi kan inte avvika så mycket från andra EU-länder i den ekonomiska politiken och inte heller i den säkerhetspolitiska, kriminalpolitiska och migrationspolitiska.”
https://www.di.se/ledare/aterta-politisk-kontroll-over-volymen-pa-migrationen/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar