Polarisering
Många av oss upplever att vi får ett allt mer polariserat politiskt klimat. Det vill säga "typ" att vi ställer oss i var sin ringhörna, skriker ut våra egna uppfattningar, lyssnar inte aktivt på den andre, lär inte av forskning, och är helt ointresserad av framåtfokuserade kompromisser. I USA finns nu forskning som visar att det främst är den äldre befolkningen som kraftigt polariserats. Varför är det så? Tror du att det är lika i Sverige? Oavsett vilka generella delar av befolkningen som bidrar till polarisering, mer eller mindre,så är det oklokt. Vi lever tillsammans i till exempel Uppsala och Sverige, det är bättre att försöka leva fredligt tillsammans än att genom kraftiga konflikter skapa mycket hopplöshet och otrygghet. Det förstår de allra flesta. Ändå växer polariseringen. Jag tror det främst beror på bristande politiskt ledarskap. Var är alla nödvändiga reformer som inkluderar fler mot självförsörjning och som därigenom bland annat kan garantera pensioner och rimlig äldreomsorg?
Tiggerirädsla
Tiggeriet är ett lysande exempel på vår oförmåga som samhälle att skyndsamt ta i känsliga frågor. Att undvika jobbiga ställningstaganden är i min värld oklokt.
Min främsta politiska utgångspunkt är att säkra det svenska samhällskontraktet, säkra en bra framtid för våra barn och att på riktigt försöka förstå enskilda människors situation. Hur har tiggarnas situation förbättrats de senaste tio åren? Om alls så väldigt marginellt. Nu har den tidigare nationella samordnaren/utredaren kopplat till tiggeri tydligt tagit ställning för förbud. Precis som Göran Persson, tidigare Statsminister, konstaterar han att nuläget inte hjälper tiggande människor från andra EU länder till ett bättre liv. Särskilt drabbas barn när livsstilen som tiggare lever inte bryts. Det medmänskliga sociala ansvarstagandet är 0 om man inte bryr sig om att hitta förhållningssätt som kan bryta livsstilen. Och svenskt generellt välstånd klarar inte att vara EUs socialförvaltning. Det förstår nog de allra flesta om de vågar att tänka efter ordentligt.
Min främsta politiska utgångspunkt är att säkra det svenska samhällskontraktet, säkra en bra framtid för våra barn och att på riktigt försöka förstå enskilda människors situation. Hur har tiggarnas situation förbättrats de senaste tio åren? Om alls så väldigt marginellt. Nu har den tidigare nationella samordnaren/utredaren kopplat till tiggeri tydligt tagit ställning för förbud. Precis som Göran Persson, tidigare Statsminister, konstaterar han att nuläget inte hjälper tiggande människor från andra EU länder till ett bättre liv. Särskilt drabbas barn när livsstilen som tiggare lever inte bryts. Det medmänskliga sociala ansvarstagandet är 0 om man inte bryr sig om att hitta förhållningssätt som kan bryta livsstilen. Och svenskt generellt välstånd klarar inte att vara EUs socialförvaltning. Det förstår nog de allra flesta om de vågar att tänka efter ordentligt.
Jag säger som i SVT Debatten i mars 2013, hjälp tiggare genom stöd till hjälporganisationer som har en positiv historik kopplat till att stötta fattiga människor i till exempel Rumänien och Bulgarien. I mars 2013! Senfärdigheten i att ta i känsliga frågor måste få ett slut! Då får vi säkerligen mindre polarisering i samhället på köpet.
Migrationspolitiken
Den senaste SOM-undersökningen är intressant. Jag ska läsa den i sin helhet. Gör gärna det du oxå och reflektera. Migrationspolitiken och utanförskapsfrågor kommer att vara väldigt viktiga frågor i nästa val. Varför skulle det ändras när integrationen fortsätter att vara misslyckad? Var är Ylva Johansson...? Var det inte hon och Ibrahim Bayland som skulle vara superministrar och lösa ut integrationsutmaningarnas knutar....
Den stora frågan är om Allianspartierna kommer att enas om en gemensam trovärdig övergripande politik inom migrations- och integrationsområdet på riksnivå? Debattören Thomas Gür tycker att M, L och KD ska gå samman med ett gemensamt budgetförslag och se vad det leder till. Vi får se vad som händer. Jag hoppas hela Alliansen snart hittar en tydlig gemensam, och särskiljande, politisk grund som trovärdigt adresserar de huvudfrågor som bekymrar svenskarna mest. Hur går det annars i nästa riksdagsval?...
Den stora frågan är om Allianspartierna kommer att enas om en gemensam trovärdig övergripande politik inom migrations- och integrationsområdet på riksnivå? Debattören Thomas Gür tycker att M, L och KD ska gå samman med ett gemensamt budgetförslag och se vad det leder till. Vi får se vad som händer. Jag hoppas hela Alliansen snart hittar en tydlig gemensam, och särskiljande, politisk grund som trovärdigt adresserar de huvudfrågor som bekymrar svenskarna mest. Hur går det annars i nästa riksdagsval?...
Och Miljöpartiet fortsätter att inte leverera. MP kommer inte med några förslag som förbättrar integrationen. Det kan väl inte bara vara Ylva Johanssons, S, fel att handlingsförlamningen är total? De sitter i regeringen för Sverige. På vilken planet lever de? Var är alla nödvändiga reformer som inkluderar många fler mot självförsörjning och hoppfullhet? Idag kan vi se att de framförallt är våra äldre som får betala allt mer för den misslyckade integrationspolitiken. Då är det kanske inte så konstigt att det främst är bland dem som polariseringen blivit tydlig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar