måndag 10 april 2017

Massivt våld

Skuldpolitik
Tänk om rikspolitikerna kunde ta skuldproblemen bland storstadsbor och kommuner på större allvar. Det skulle vara konstuktivt och klokt för att hitta sätt att bättre dämpa kraften i nästa lågkonjunktur. Men, men så tycks det inte bli. Om det blir som vanligt får vi snart ett fall på börserna som cirka 1 1/2 till 2 år senare efterföljs av en lågkonjunktur i berört samhälle. Varför ska det inte bli som vanligt? Den skuld som rikspolitiken nu kommer att handla om är om terrorattacken hade kunnat stoppas. I ljuset av debatten i gårdagens Agenda på SVT är det tydligt att "blame game" nu blir en effekt av det fruktansvärda dådet i centrala Stockholm i fredags. På ena sidan, i Agenda, stod S och C och på den andra M och SD. En inrikesminister och tre partiledare. Två som tyckte att det inte var läge för hetska debatter om vilken politik som bär skuld för det som inträffat. Till att börja med en intressant ingång i frågan med tanke på att skulden för terrorbrott enbart kan läggas på de onda människor som begår terror och grova brott. Men, men nu kommer det att handla om migrationspolitik igen. Kinberg-Batra var tydlig med att det krävs ordentlig uppföljning av vad som hänt och fler säkerhetsåtgärder. Åkesson anklagade alla övriga för oansvarig migrationspolitik och främst för att inte människor som får avslag på sina asylansökningar oxå skyndsamt utvisas. Och den retoriska frågan om varför de "slumpmässiga" ID-kontrollerna togs bort kommer säkerligen plåga de partier som stöttade den vägen framåt. Löfvén har helt rätt när han säger att en stats främsta uppgift är att garantera invånarnas säkerhet och trygghet.
https://www.svtplay.se/video/13213043/agenda/agenda-special-9-apr-20-00?start=auto&tab=senaste

Hur "botas" ojämlikhet?
Även om allt fler människor i världen klassas som medelklass så ökar de ekonomiska klyftorna när de relativt få rika bara blir ännu rikare. Historikern Walter Scheidel hävdar att det bara är massivt våld och ödeläggelse som kan tämja ojämlikhet. Krig, revolutioner, samhällskollaps eller pandemier är de "lösningar" som rått på eliten genom vår mänskliga historia. Eliten har helt enkelt inte viljan eller förmågan att inse det orättvisa i en stor ekonomisk skillnad mellan människors livsvillkor. I synnerhet orättvisan av att många av elitens människor fötts in i den elitistiska gräddfilen. Scheidel är professor på det mycket ansedda Stanford university i USA. Hans huvudspår är att den ekonomiska ojämlikheten konstant tenderar att öka i alla samhällen. Enligt hans bok beskrivs att dessa mönster varit rådande ända sedan stenåldern! "Det är inte en naturlag, men näst intill", säger Scheidel.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Walter_Scheidel
http://press.princeton.edu/titles/10921.html

Oftast genom vår historia har inte utjämningen gått särskilt långt, men vid tre tillfällen under århundradenas lopp har det rådande systemet mer eller mindre raserats med konsekvensen att de ekonomiska klyftorna minskat dramatiskt. Romarrikets fall på 400-talet, digerdöden på 1300-talet och 1900-talets två världskrig gjorde stor nytta ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Den ekonomiska ojämlikheten har kraftigt ökat på jorden de senaste decennierna. Den rikaste procenten av befolkningen äger över hälften av den globala privata nettoförmögenheten. Och du tror väl inte att en hög skuldsättningsgrad gör det stora flertalet människor friare? "Den som är satt i skuld är icke fri", Göran Persson när Sverige var nere för räkning i början av 90-talet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Den_som_är_satt_i_skuld_är_icke_fri

Trump vann över Sanders i presidentvalet i USA. Det borde nog ha varit de två presidentkandidaterna i slutronden om inte den 1% rika har så stor makt. Båda påstod att de skulle se till så att de ekonomiska orättvisorna för "vanliga människor" skulle minskas. Om du studerar vad valet i USA verkligen handlade om, och inkluderar Sanders popularitet, så inser man att obalansen återigen kommer att hanteras av "naturlagar". Blir det krig, revolutioner, samhällskollaps eller pandemier som korrigerar obalansen? Det beror självklart på inom vilket samhälle man lever! Samhällskollaps brukar ofta följas av väpnade konflikter. Därför måste också olika samhällen få skapa sina egna system och också ha makten att upprätthålla de systemen. Den som vill ha rimlig stabilitet i ett samhälle säkerställer självklart att deras värdegrund kan försvaras och att de som inte har asylskäl, eller andra grunder för att få stanna, också utvisas. Framgång, trygghet och stabilitet skapas genom tydligt och värdegrundsbaserat ledarskap och inte genom "laissez-Faire". Stabilitet uppnås bara om ett samhälle klarar av att säkra rimlig jämlikhet. Ja, ja det är alltid intressant att få historiska perspektiv på vår nutid.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bernie_Sanders
https://www.google.se/amp/s/ekonomistas.se/2015/01/22/den-globala-formogenhetskoncentrationen-och-dess-svenska-motsvarighet/amp/
https://fr.m.wikipedia.org/wiki/Commerce_équitable



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar