Demokratins själ
Individer är centrala inom all verksamhet. Så även inom politiken. Men om en verksamhet tappar hela sin grundidé, då har man inte längre någon legitimitet. Demokrati bygger på grundidén att statens och andra "samhällskroppars" makt utgår ifrån folket. Och att demokratins företrädare, politiker, just företräder dem man representerar och inga andra. Särskilt inte enbart sig själva. De politiker som glömt bort detta, eller de partier som inte vårdar detta demokratins basuppdrag, kommer snabbt förbruka sitt förtroende. Det långsiktigt trovärdiga politiska partiet hämtar ständigt kraften och idéerna från invånare och medlemmar. Det partiet lägger mycket energi på att "sälja" in till invånarna hur den egna politiken hänger ihop och varför den bär mot en positiv morgondag. I opposition är det lätt att klara av detta uppdrag, om man vill. Det är vid makten, i regeringsställning, som trovärdigheten på allvar testas.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/
Miljöpartiet är nu ett utmärkt exempel på vad som händer när man inte förstår denna demokratins logik. Om makten är så intressant att man är beredd att svika politisk inriktning efter inriktning har man inte längre någon politisk roll att fylla. När det blivit viktigare att ha några ministrar än att driva utvecklingen maximalt åt det håll partiet önskar, då tappar tidigare väljare förtroendet. Det här tror jag några utbrytare inom MPs riksdagsgrupp förstår. Men de var och är inga ministrar....
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/
Miljöpartiet är nu ett utmärkt exempel på vad som händer när man inte förstår denna demokratins logik. Om makten är så intressant att man är beredd att svika politisk inriktning efter inriktning har man inte längre någon politisk roll att fylla. När det blivit viktigare att ha några ministrar än att driva utvecklingen maximalt åt det håll partiet önskar, då tappar tidigare väljare förtroendet. Det här tror jag några utbrytare inom MPs riksdagsgrupp förstår. Men de var och är inga ministrar....
Jag är helt övertygade om att SD vid makten skulle gå samma öde till mötes som MP, om de hamnar i regeringsställning. Som det missnöjesparti de representerar skulle sannolikt 75% av dagens sympatisörer lämna dem. Deras operativa förmåga att ha verklig makt skulle visa sig usel. Deras förmåga att praktiskt visa den handlingskraft de påstår möjlig i opposition skulle bli obefintlig, eller leda landet mot i värsta fall inbördeskrig. I Danmark har SDs systerparti förstått det och valde trots möjlighet till regeringsställning att stå vid sidan och tycka istället. Även tyckare kan påverka mycket om man förstår sitt huvuduppdrag och vill undvika att visa att "kejsaren är naken". Att man kan påverka mycket utan att ingå i en regering har MP bevisat förr och tyvärr gör V det i dagens Sverige. Och alla välbetalda lobbyister tror du väl inte får betalt om de inte lyckas påverka beslutsfattare?
Förtroendebransch
Ja, det sägs ju att politik är en förtroendebransch. Inte ens det tycks MP ha lärt sig som parti. För första gången klarar nu inte MP riksdaggsspärren. Snart kanske den lärdomen sätter sig i partiets "väggar".
Ledarskap
Alice Teodorescu, AT, väcker känslor. Genom sin oängsliga attityd och sitt förakt för Jantetänkande, eller respekt för meritokrati, tar hon plats i samhällsdebatten. Hennes personlighet gör henne till en ledare inom sitt yrkesområde. Och AT symboliserar själv det nya Sverige med många nya fantastiska krafter, från alla delar av världen, som bryr sig mycket om det gemensamma samhället Sverige.
"Kära politiker, ni har inte varit naiva. Ni har varit fega, inkompetenta och ansvarslösa."
Ledarskap handlar om att med mod gå före och visa vägen! Och att leda den förändring man önskar. Många politiska företrädare är inte ledare, de är följare som ängsligt försöker leda i en komplex värld som de inte greppar. ATs lekar med scenarier ska tas på allvar. Långt ifrån alla blundade för länge för de problem som växte i styrka. Alla dessa folkets företrädare som vägrade att konstruktivt lyssna på jobbiga verklighetsbeskrivningar är sannolikt inte korkade. Varför tilläts ändå utanförskapsproblematiken bara att växa och växa? Du tror väl inte att den negativa trenden är bruten? Det är den inte! För det krävs modigt och ansvarsfullt ledarskap.
Ge S en match!
Om inte Alliansen nationellt får ihop sitt samarbete inom kort blir nog Magdalena Andersson Sveriges första kvinnliga statsminister. Det kanske är det naturliga eftersom drottning Kristina, den enda kvinnliga regent vi haft i "modern" tid, abdikerade i Uppsala. Då ska väl den första kvinnliga statsministern vara bördig från Uppsala. Vi får se hur det går.... Just nu stärks S möjligheter att fortsätta vara det största regeringsbärande partiet. Vi behöver trovärdiga alternativ!
Individens betydelse inom partipolitiken
Personligen försöker jag genom mitt bloggande, min närvaro på Facebook och twitter samt ständiga invånarmöten ge intresserade en chans att förstå vem jag är och hur jag tänker. Jag vill att marknaden av röstberättigade ska få en god chans att bedöma om jag är värd deras röst eller inte. Om det är sannolikt att jag förstår vilka jag företräder, vilken människosyn jag har, vilka egenskaper jag har och så vidare. Jag vill vara tydlig med att om de väljer mig som sin demokratiska företrädare så vet de vad de får. Jag, som alla politiker, vill ha din röst. Du bestämmer vem och vilka som får den.
Positivt ledarskap
"Sent ska syndaren vakna"... Årsskiftet 2010/2011 framställdes jag som en galen människa, i all svensk media, som jagade överviktiga människor. Upplevelsen av den hetsjakt som jag utsattes för var inte positiv och drabbade också min familj negativt. I Uppsala var det UNTs ledarredaktion som ledde hetsjakten och spred alternativa fakta. Drygt sex år, sex år, senare tycks UNTs ledare ha insett att det jag föreslog inte var så galet... Bättre sent än aldrig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar