Massivt våld

Skuldpolitik
Tänk om rikspolitikerna kunde ta skuldproblemen bland storstadsbor och kommuner på större allvar. Det skulle vara konstuktivt och klokt för att hitta sätt att bättre dämpa kraften i nästa lågkonjunktur. Men, men så tycks det inte bli. Om det blir som vanligt får vi snart ett fall på börserna som cirka 1 1/2 till 2 år senare efterföljs av en lågkonjunktur i berört samhälle. Varför ska det inte bli som vanligt? Den skuld som rikspolitiken nu kommer att handla om är om terrorattacken hade kunnat stoppas. I ljuset av debatten i gårdagens Agenda på SVT är det tydligt att "blame game" nu blir en effekt av det fruktansvärda dådet i centrala Stockholm i fredags. På ena sidan, i Agenda, stod S och C och på den andra M och SD. En inrikesminister och tre partiledare. Två som tyckte att det inte var läge för hetska debatter om vilken politik som bär skuld för det som inträffat. Till att börja med en intressant ingång i frågan med tanke på att skulden för terrorbrott enbart kan läggas på de onda människor som begår terror och grova brott. Men, men nu kommer det att handla om migrationspolitik igen. Kinberg-Batra var tydlig med att det krävs ordentlig uppföljning av vad som hänt och fler säkerhetsåtgärder. Åkesson anklagade alla övriga för oansvarig migrationspolitik och främst för att inte människor som får avslag på sina asylansökningar oxå skyndsamt utvisas. Och den retoriska frågan om varför de "slumpmässiga" ID-kontrollerna togs bort kommer säkerligen plåga de partier som stöttade den vägen framåt. Löfvén har helt rätt när han säger att en stats främsta uppgift är att garantera invånarnas säkerhet och trygghet.
https://www.svtplay.se/video/13213043/agenda/agenda-special-9-apr-20-00?start=auto&tab=senaste

Hur "botas" ojämlikhet?
Även om allt fler människor i världen klassas som medelklass så ökar de ekonomiska klyftorna när de relativt få rika bara blir ännu rikare. Historikern Walter Scheidel hävdar att det bara är massivt våld och ödeläggelse som kan tämja ojämlikhet. Krig, revolutioner, samhällskollaps eller pandemier är de "lösningar" som rått på eliten genom vår mänskliga historia. Eliten har helt enkelt inte viljan eller förmågan att inse det orättvisa i en stor ekonomisk skillnad mellan människors livsvillkor. I synnerhet orättvisan av att många av elitens människor fötts in i den elitistiska gräddfilen. Scheidel är professor på det mycket ansedda Stanford university i USA. Hans huvudspår är att den ekonomiska ojämlikheten konstant tenderar att öka i alla samhällen. Enligt hans bok beskrivs att dessa mönster varit rådande ända sedan stenåldern! "Det är inte en naturlag, men näst intill", säger Scheidel.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Walter_Scheidel
http://press.princeton.edu/titles/10921.html

Oftast genom vår historia har inte utjämningen gått särskilt långt, men vid tre tillfällen under århundradenas lopp har det rådande systemet mer eller mindre raserats med konsekvensen att de ekonomiska klyftorna minskat dramatiskt. Romarrikets fall på 400-talet, digerdöden på 1300-talet och 1900-talets två världskrig gjorde stor nytta ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Den ekonomiska ojämlikheten har kraftigt ökat på jorden de senaste decennierna. Den rikaste procenten av befolkningen äger över hälften av den globala privata nettoförmögenheten. Och du tror väl inte att en hög skuldsättningsgrad gör det stora flertalet människor friare? "Den som är satt i skuld är icke fri", Göran Persson när Sverige var nere för räkning i början av 90-talet.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Den_som_är_satt_i_skuld_är_icke_fri

Trump vann över Sanders i presidentvalet i USA. Det borde nog ha varit de två presidentkandidaterna i slutronden om inte den 1% rika har så stor makt. Båda påstod att de skulle se till så att de ekonomiska orättvisorna för "vanliga människor" skulle minskas. Om du studerar vad valet i USA verkligen handlade om, och inkluderar Sanders popularitet, så inser man att obalansen återigen kommer att hanteras av "naturlagar". Blir det krig, revolutioner, samhällskollaps eller pandemier som korrigerar obalansen? Det beror självklart på inom vilket samhälle man lever! Samhällskollaps brukar ofta följas av väpnade konflikter. Därför måste också olika samhällen få skapa sina egna system och också ha makten att upprätthålla de systemen. Den som vill ha rimlig stabilitet i ett samhälle säkerställer självklart att deras värdegrund kan försvaras och att de som inte har asylskäl, eller andra grunder för att få stanna, också utvisas. Framgång, trygghet och stabilitet skapas genom tydligt och värdegrundsbaserat ledarskap och inte genom "laissez-Faire". Stabilitet uppnås bara om ett samhälle klarar av att säkra rimlig jämlikhet. Ja, ja det är alltid intressant att få historiska perspektiv på vår nutid.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bernie_Sanders
https://www.google.se/amp/s/ekonomistas.se/2015/01/22/den-globala-formogenhetskoncentrationen-och-dess-svenska-motsvarighet/amp/
https://fr.m.wikipedia.org/wiki/Commerce_équitable

Don´t wreck the boat

Vad blir katalysatorn?
Obalanserna i världsekonomin är stora. Paradigmskiften brukar innebära stora samhällsutmaningar när man går från ett samhällssystem till ett annat. Maktbalanser ändras. Nya människor och grupper, "uppkomlingar" brukar vara duktiga på att ta för sig av makten i samband med skiften. Oftast lyckas de relativt enkelt på grund av att den som sitter på mest makt inte klarar av att ställa om då det kortsiktigt anses kosta för mycket. Så i vår resa in i det nya informations och tjänstesamhället rasar kampen om mest inflytande i framtiden. Och det är inte bara grekerna som lever långt över sin värdeskaparförmåga. I snart sju år har bl a USA (Federal reserve) och EU  (ECB) pumpat ut billiga pengar på marknaden som aldrig förr. Massor av enskilda människor, kommuner, regioner och stater är tokbelånade. Och ingen vill att luftslottet ska falla då konsekvenserna av det kortsiktigt blir omfattande. När krisernas kris var på gång senast var 2008 när Lehmann Brothers gick i konkurs. Massivt sedelpressande gjorde att världen inte kraschade den gången. Men det var konkursen i Lehman Brotehers som startade det som var otänkbart. Eftersom de allra flesta är livrädda för konsekvenserna av en ordentlig korrigering av världsekonomierna vill ingen mäktig aktör bli katalysatorn. Vad tror du blir katalysatorn för den korrigering av obalanserna som självklart kommer? Pengar och guld kanske inte längre har något reellt värde....? Idag finns det ju en mängd elektroniska finansiella åtaganden som saknar materiell täckning. Eller har t ex Bitcoins en guldreserv eller liknande som garanterar de "pengar" som systemet snurrar? Blir katalysatorn busväder i NY?
http://www.nytimes.com/2015/01/27/nyregion/new-york-city-commuters-hurry-home-to-beat-the-storm.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&module=b-lede-package-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0


När blir roligt oroligt och olämpligt? 
Såg en kort del av en intervju där en dansk journalist intervjuade den överlevande chefsredaktören och tecknaren för tidningen som nyligen utsattes för ett terrordåd i Paris. Han tyckte att man måste få skriva och tycka vad man vill utan att frukta för sitt liv, annars är man inte fri. Jag tycker absolut att man ska få tycka vad man vill och få stå för det man tycker så länge som man själv har tolkningsföreträde om vad man tycker i ett djupare samtal. Jag anser självklart att det är helt oacceptabelt att någon blir mördad på grund av att man skriver eller ritar något. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över hur olika måttstockar som tycks ska användas för att bedöma hur hemska olika påhopp är. Jag gillar inte fördomsfulla och generella påhopp på någon/några. Själv har jag en kristen bakgrund. Jag tycker inte illa om judar, buddister eller muslimer för det. Men är det mer rätt att få driva med muslimer och muslimers tro än att t ex driva med judar och judars tro? Det tycks vara så.....
http://www.dn.se/nyheter/sverige/judehatet-som-drar-storpublik/
http://www.aftonbladet.se/kultur/article20154130.ab