Ordningsfrågor istället för sakfrågor
Det finns ett talesätt att "det gäller att kunna skilja mellan sak och person". Logiskt stämmer det. Visst kan vi vara överens om att bara för att du och din bästa vän inte håller med varandra i en för dig viktig sakfråga så kan du fortsatt gilla din vän, eller? Jag tror att det är så. Samtidigt tror jag både många partners, familjemedlemmar och vänner undviker att tala om politiskt känsliga frågor för att inte hamna i konfliktlägen. Lätt att förstå den strategin bland människor som är konflikträdda, och som inte kan skilja mellan sak och person. Det tycks finnas gott om konflikträdda personer i Sverige. Är det därför som problem allt för länge sopas under mattan? Det var möjligen en framgångsrik väg förr, men inte idag. Den tjänade oss väl under hundratalsår då vi lyckats undvika krig.
Min uppfattning är att vi nu lever i en tid och i ett sammanhang där senfärdigheten och oviljan att se och skyndsamt åtgärda problem leder mot orimligt stora negativa konsekvenser. Visst kan vi även vara överens om att små problem är lättare att lösa än stora problem. Och att det är svårt att lösa komplexa problem om man inte öppet, respektfullt och med högt i tak kan samtala/debattera runt olika lösningsförslag. En god vän brukar regelbundet säga att huvudproblemet i svenskt problemlösande är att vi kollektivt har fokus på form istället för på sakfrågor. Vem som helst får inte tycka till i sakfrågor. Man måste "formalistiskt" vara rätt person. Helst ska man vara en del av ett problem för att det ska vara PK att tala om problemet. Annars klistras snabbt olika negativa etiketter på den som vågar tycka något. Vi i Sverige har inte råd med sådan inskränkthet och vi måste snabbare lösa problem som identifieras. Det tjänar alla på.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sakfråga
http://www.synonymer.se/?query=sakfr%E5gor
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ordningsfråga
Är en del av oförmågan att snabbt lösa ut problem att vi även i Sverige har mycket politisk vänskapskorruption? Eller är det i nutid så enkelt att den svenska korruptionen främst är mellan politiker och lobbyingföretag samt bankägare? Lobbyister vill ju sätta agendor och mäkla lösningar. Om politikerna själva skulle lösa problemen fortare skulle lobbyföretagen förlora inflytande och intäkter med höga marginaler. Kan det finnas ett samband mellan politikens direkta oförmåga med att många ledande politiker när de av egen eller andras krafter lämnar politiken börjar jobba som PR konsulter? Och hur korrupt kan det vara att bankernas utlåningshunger inte mötts av rimliga åtstramningar långt tidigare än nu? Det är naivt att tro att det svenska samhället är fritt från korruption. Vi har sannolikt andra former för den. Som vanligt är det enklaste sättet att identifiera korruption i olika former att följa pengar samt att analysera varför människor som saknar tillräckliga meriter, i förhållande till andra mer meriterande, får lönsamma uppdrag. Finns gott om utrymme för spännande grävande journalistik inom detta område. Även i Sverige.
http://www.gp.se/ledare/lyft-tabut-kring-korruption-1.2125986
Sverige är fantastiskt
Jag är en stolt svensk! Jag förknippas gärna med den svenska flaggan och de värderingar som det svenska samhället representerar. Idag är vår nationaldag. För mig är det en stor dag som vi inte utnyttjar tillräckligt mycket för att tydligare fira vår demokratiska, jämlikhetsorienterade, nyfikna och frihetsambitiösa värdegrund som utgör fundamentala grundbultar i det som kallas svensk kultur. Sverige och dess delar måste bättre inkludera nysvenskar i dessa fundamenta i vår generiska kultur. När vi till och med har svenskar som är födda på Karolinska sjukhuset, och helt vuxit upp i till exempel Stockholmsstadsdelen Husby, men inte kallar sig svensk exemplifierar det att vi har ett svårt integrationsarbete framför oss. För att det ska lyckas bra är det min övertygelse att vi behöver politiska ledare med direkt praktisk erfarenhet av att leda människor från mycket olika kulturell bakgrund. Det finns gott om "gör om, gör rätt" sakperspektiv i Sverige. Låt oss prata om våra ständiga problemen, skyndsamt löser dem och kollektivt dissar alla PK människor som är snabba att peka finger och säga typ "du har ingen rätt att tycka i den här frågan". Vi måste få stopp på det destruktiva vänster och naivistsättet inom det svenska debattklimatet. Det skulle vara en fantastisk gåva till moder Svea idag! Nu kör vi! Ett nytt konstruktivt debattklimat utan att vi tillåter formpoliserna fördumma och försena viktiga debatter! Senfärdigheten kopplad till svenskt förhållningssätt till hedersbrott är ett utmärkt exempel på att dagens PK form är sjuk! Gör om! Gör rätt!
http://www.gp.se/ledare/unga-i-förorten-måste-känna-sig-som-svenskar-1.2125847
http://www.dn.se/kultur-noje/nar-bilden-av-sverige-faller-sonder/
http://www.unt.se/uppland/uppsala/carin-gotblad-hedersfortrycket-okar-4252345.aspx
måndag 6 juni 2016
Senfärdighet
Etiketter:
demokrati,
form,
frihet,
hedersbrott,
jämlikhet,
Konflikträdsla,
kultur,
lösningar,
ordningsfrågor,
problem,
sakfrågor,
senfärdighet,
stolthet,
Sverige
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar