tisdag 21 juni 2016

Oduglig ägare

Tydliga rollfördelningar
Tror du att det är bra eller dåligt med tydliga rollfördelningar inom ett fotbollslag, på en arbetsplats eller mellan olika offentliga verksamheter? Naivistiska flumpellar de tycker säkerligen att det inte behövs och de tycker dessutom att "alla är ju ansvariga för allt", det är ju kollektivet som är ansvarigt så slipper enskilda ta ett stort personligt ansvar för sin oförmåga eller okloka beslut... Tyvärr är det många som gillar flummighet i allt för många viktiga sammanhang. Det är en dum väg framåt. I Uppsala införs nu en ordning där rollerna mellan beställare och kvalitetsuppföljare blandas ihop med rollen som utförare. Det kan förefalla smart men är det inte när man har och behöver alternativa leverantörer av olika skattefinansierade tjänster. Staten är också dålig på att sköta sina roller. Tycker du att staten sköter Arbetsförmedlingen framgångsrikt? Tycker du de sköter Försvaret framgångsrikt? Tycker du att de sköter Socialtjänstens centrala organ framgångsrikt? Tycker du att de sköter Polisen framgångsrikt? Tycker du att de sköter sin ägarroll av statliga bolag framgångsrikt? Precis som inom EU är ett av huvudproblemen att staten ägnar sig åt allt för mycket istället för att fokusera på sina kärnuppgifter! Det är naturligt i en demokrati att kärnuppgifterna styrs av politiker men varför ska staten driva bolag på konkurrensutsatta marknader? Hur bra kan politiker vara på att klara den viktiga ägarrollen på en hårt konkurrensutsatt marknad? Och dessutom ha rollen som kvalitetsuppföljare och ordningsmakt?


Varför äger staten bolag inom konkurrensutsatta branscher?
Du kanske kan förklara för mig varför staten äger företag i mycket konkurrensutsatta branscher? Jag förstår att skattekollektivet kan få bolag i knät när företagsledare och marknadens ägare misslyckats och till exempel en bank förstatligats kortsiktigt, men varför säljer man inte ut så fort som möjligt? När visade sig staten vara en bra huvudman för företagsverksamhet i konkurrens? Håll med om att man blir förbannad över att höra att Nordea, staten är en stor ägare, återigen utsätter skattekollektivet för stora ekonomiska risker. De ger medarbetare höga bonusar och ägare rikliga utdelningar men spekulerar kraftigt på marknaden och utsätter skattekollektivet för orimliga risker. Staten ska inte äga liknande företag!
http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/80-miljarder-saknas-i-nordea/
http://www.svd.se/telia-riskerar-over-en-miljard-i-skadestand
http://www.svd.se/ssab-lever-inte-upp-till-forvantningarna


Vasakronan och Akademiska hus är kanske undantagen... Hur svårt kan det vara att förvalta fastigheter? I synnerhet om man alltid är garanterad intäkter från en annan del av statens imperium! Och tro det eller ej, med jämna mellanrum går fastighetsbolag omkull på grund av för dyra köp. Stora delar av Vasakronans fastighetsbestånd är väl fortfarande spillrorna från 90-talets fastighetskollaps där flera större fastighetsbolag gick i konkurs och landade i statens städbolag Securum. Ett städbolag som gjorde ett bra arbete under ledning av min mentor. Men staten har ju obegränsade resurser eftersom du och jag alltid anses kunna betala mer skatt och vara kudde för oklokt ledarskap...
http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/debatt-statsskulden-ar-for-hog/


Och hur går det med regeringens arbete att hitta bättre vägar framåt för att möta den stora bristen på bostäder, särskilt i våra storstadsområden.
http://artikel.di.se/artiklar/2016/6/20/byggsubventioner-fallde-bostadssamtalen/









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar