onsdag 29 juni 2016

Fler ingenjörer och naturvetare

Välståndsbygge

I alla tider har det varit filosofer och varianter av ingenjörer som utgjort basen för vår välståndsutveckling. En av mänsklighetens stora var Leonardo Da Vinci som inte ”bara” var en enastående konstnär och filosof utan också en självlärd ingenjör i unik världsklass. På många sätt har det visat sig att han var minst 250 år före sin tid. På ett metodiskt och vetgirigt sätt ville han förstå hur saker och ting fungerade och använde bland annat metodiken ”Så här fungerar det, varför då?” för att metodiskt klura ut varför olika naturfenomen fungerar som de gör. Lärdomar som omsattes i ingenjörskonst och ritningar som i mänsklighetens framtid kom att förverkligas av andra mänskliga storheter. Lärdomar som också gjorde honom till en enastående konstnär. Da Vinci var ett original. Det påstås att han också hånades av dåtidens elit för att han saknade akademisk skolning. Om någon så exemplifierar han att en människa med ett personligt uppdrag och starka ambitioner kan komma mycket långt genom att studera verkligheten och lära av den för att också förändra den verklighet inom vilken vi verkar. Stor respekt för filosofi, vetenskap och konst är sannolikt en klok väg framåt för det samhälle som vill bygga ett starkt välståndsbygge.


Konkurrenskraft

Idag är en mycket mer komplex värld än under Leonardo Da Vincis tid. Dagens samhälle är också väldigt konkurrensutsatt. Människor och samhällen tävlar i realtid om att komma på nya spännande sätt att lösa problem på. Lösningar som till exempel förenklar och förlänger våra liv. Samtidigt görs flera av de nya stora vetenskapliga upptäckterna idag genom tvärvetenskapliga samarbeten. Även ur ett tvärvetenskapligt perspektiv var Da Vinci före sin tid då hans vetgirighet gjorde att han förkovrade sig inom många vetenskapliga områden för att bättre förstå helheter. Alltid med naturen och dess beteenden som självklar inspirationskälla. 

De samhällen som är bäst på att stimulera och uppmuntra sina invånare att lära sig så mycket som möjligt har också störst möjlighet att utveckla ett generellt högt välstånd för sitt folk. Sverige lever farligt när vi slarvar allt mer med hur vi satsar på våra mycket viktiga lärosäten och vår förmåga att erbjuda praktiska lärlingsplatser. Särskilt allvarligt är det när vi slarvar med våra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. Den som tar en snabb titt på vad vår handelsbalans består av inser fort att svenskt välstånd står och faller på god teknisk förmåga. Det är därför självklart mycket viktigt att Sverige har utbildningar av högsta klass inom teknik och naturvetenskap för att säkra vår konkurrenskraft. Även om jag i de flesta fall är väldigt övertygad om att decentralisering är den smartaste vägen mot framgång är högre studier ett undantag. Hur mycket decentralisering tål vår begränsade ekonomi för att säkerställa universitet med tillräcklig förmåga?


Volym har alltid betydelse
Precis som inom all verksamhet har volym betydelse för vilken kvalitet man klarar av att erbjuda inom givna ekonomiska och kompetensramar. Modern teknologi som verktyg för E-lärande och nya metoder för inlärning är utmärkt för att öka konkurrenskraften och bättre individanpassa våra utbildningar. Samtidigt är det centralt med skickliga lärare och även praktiska inslag under en utbildning som kan göra våra ingenjörer och naturvetare till de bästa i världen. Det är mycket oroande att våra lärosäten allt oftare höjer rösten och skriker ”varg”. Varningsklockorna ljuder allt oftare och det handlar inte bara om gnäll för egen vinning skull. Vi måste ta dessa rop om bot och bättring på större allvar! Att urvattna de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna kommer garanterat leda mot att snabb försämrad internationell konkurrenskraft. Administrationen måste minska, lärarkapaciteten öka, samarbeten med relevanta arbetsplatser öka och anslagen till de senaste tekniska hjälpmedlen säkerställas. Den akademiska forskningens frihet måste också bättre säkras än idag. Våra barn och barnbarns välstånd står på spel. Visst bryr vi oss om mer än vår kortsiktiga tillfredställelse? Det gör i varje fall jag. Ta bifogad artikel på största allvar! 



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar