I alla tider har det varit filosofer och varianter av ingenjörer
som utgjort basen för vår välståndsutveckling. En av mänsklighetens stora var
Leonardo Da Vinci som inte ”bara” var en enastående konstnär och filosof utan
också en självlärd ingenjör i unik världsklass. På många sätt har det visat sig att
han var minst 250 år före sin tid. På ett metodiskt och vetgirigt sätt ville
han förstå hur saker och ting fungerade och använde bland annat metodiken ”Så
här fungerar det, varför då?” för att metodiskt klura ut varför olika
naturfenomen fungerar som de gör. Lärdomar som omsattes i ingenjörskonst och
ritningar som i mänsklighetens framtid kom att förverkligas av andra mänskliga
storheter. Lärdomar som också gjorde honom till en enastående konstnär. Da Vinci var ett original. Det påstås att han också hånades av
dåtidens elit för att han saknade akademisk skolning. Om någon så exemplifierar
han att en människa med ett personligt uppdrag och starka ambitioner kan komma
mycket långt genom att studera verkligheten och lära av den för att också
förändra den verklighet inom vilken vi verkar. Stor respekt för filosofi, vetenskap
och konst är sannolikt en klok väg framåt för det samhälle som vill bygga ett
starkt välståndsbygge.
Konkurrenskraft
Idag är en mycket mer komplex värld än under Leonardo Da Vincis
tid. Dagens samhälle är också väldigt konkurrensutsatt. Människor och samhällen
tävlar i realtid om att komma på nya spännande sätt att lösa problem på.
Lösningar som till exempel förenklar och förlänger våra liv. Samtidigt görs flera av de nya stora vetenskapliga upptäckterna idag genom tvärvetenskapliga samarbeten. Även ur ett tvärvetenskapligt perspektiv var Da Vinci före sin tid då hans vetgirighet gjorde att han förkovrade sig inom många vetenskapliga områden för att bättre förstå helheter. Alltid med naturen och dess beteenden som självklar inspirationskälla.
De samhällen som
är bäst på att stimulera och uppmuntra sina invånare att lära sig så mycket som
möjligt har också störst möjlighet att utveckla ett generellt högt välstånd för sitt folk. Sverige lever farligt när vi slarvar allt mer med hur vi satsar
på våra mycket viktiga lärosäten och vår förmåga att erbjuda praktiska
lärlingsplatser. Särskilt allvarligt är det när vi slarvar med våra tekniska
och naturvetenskapliga utbildningar. Den som tar en snabb titt på vad vår handelsbalans består av
inser fort att svenskt välstånd står och faller på god teknisk förmåga. Det är
därför självklart mycket viktigt att Sverige har utbildningar av högsta klass
inom teknik och naturvetenskap för att säkra vår konkurrenskraft. Även om jag i de flesta fall är väldigt övertygad om att decentralisering är den smartaste vägen mot framgång är högre studier ett undantag. Hur mycket decentralisering tål vår begränsade ekonomi för att säkerställa universitet med tillräcklig förmåga?
Volym har alltid betydelse
Precis som inom all verksamhet har volym betydelse för vilken
kvalitet man klarar av att erbjuda inom givna ekonomiska och kompetensramar.
Modern teknologi som verktyg för E-lärande och nya metoder för inlärning är
utmärkt för att öka konkurrenskraften och bättre individanpassa våra
utbildningar. Samtidigt är det centralt med skickliga lärare och även praktiska
inslag under en utbildning som kan göra våra ingenjörer och naturvetare till de
bästa i världen. Det är mycket oroande att våra lärosäten allt oftare höjer rösten och
skriker ”varg”. Varningsklockorna ljuder allt oftare och det handlar inte bara om gnäll för egen vinning skull. Vi måste ta dessa rop om bot och bättring på större
allvar! Att urvattna de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna kommer garanterat leda mot att snabb försämrad internationell konkurrenskraft. Administrationen måste minska, lärarkapaciteten öka, samarbeten med relevanta arbetsplatser öka och anslagen till de senaste tekniska hjälpmedlen säkerställas. Den akademiska forskningens frihet måste också bättre säkras än idag. Våra barn och barnbarns välstånd står på spel. Visst bryr vi oss om mer än vår kortsiktiga tillfredställelse? Det gör i varje fall jag. Ta bifogad artikel på största allvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar