Agenda, ett SVT program om aktuell politik, igår var en sorglig föreställning. EU gungar i sina grunder och Sveriges förmåga att reformera landets system snabbt känns obefintlig. Regeringens lösning på integrationsutmaningarna tycks endast vara att pröva mer av det som inte lyckats tidigare. De nödvändiga reformer som kan göra att det svenska samhället klarar av att vända folkvandringsutmaningarna till något lokalt positivt uteblir. Regeringens förmåga att tänka i nya banor är minimal och det är mycket alarmerande. Inom migrationspolitiken har regeringen vidtagit kraftiga åtgärder, var är de kraftiga åtgärderna inom integrationspolitiken? Även om reformerna inte lanseras är det hög tid att riksdagen offentligt börjar debattera runt förslag på reformer. Många fler förslag behövs och det krävs gott om kreativitet nu för att hitta de positiva vägar framåt som givitvis är möjliga att hitta.
http://www.unt.se/asikt/ledare/modellen-galler-inte-alla-4140024.aspx
En professor från Göteborgs universitet beskrev på Agenda sin syn på huvudskälen till misstron mot det politiska etablissemanget. Det första var att broilerpolitikerna bara förvaltar, det saknas visioner och trovärdiga politiska reformer som leder oss dit. Det andra var att många invånare känner sig som förlorare i de kraftiga samhällsförändringar som sker. Hennes analys tror jag är korrekt. Om man dessutom lägger till den politiska oförmågan att spåna idéer och kompromissa fram nödvändiga reformer så beskrivs läget rätt bra för AB Sverige. Om vi dessutom lägger till att Ygeman, inrikesministern, som normalt brukar vara avslappad och bekväm i TV, var besvärad när reportern gång efter gång frågade vad som får honom att tro att övriga Europa ska ta sitt ansvar i folkvandringsutmaningen. Sverige står rätt ensamt i nuläget och det måste man ännu tydligare förhålla sig till.
Särskiljande
Vissa ser folkvandrarna som självklara räddare av Sveriges samhällssystem då vi nu har många människor som blir och är pensionärer. Andra ser både det och en självklar skyldighet för oss att ge alla som söker asyl en prövning av den ansökan. Vissa ser bara en självklarhet att vi ska öppna våra hjärtan för alla som vill ha hjälp. Det finns också de som inte alls vill att Sverige ska ta emot fler folkvandrare. Inget konstigt med att många tycker olika men polariseringen har varit och är fortsatt mycket stor. Ett stort misstag som görs kopplat till folkvandringsutmaningarna är att många talar om utmaningarna som om de är homogena. Det är en stor skillnad mellan alla de människor som folkvandrat och folkvandrar till Sverige. Vi måste sluta att se dem som en homogen grupp. De har olika utbildningsbakgrund, olika arbetslivserfarenhet, olika språk, olika etniska ursprung, olika psykisk och fysisk hälsa, olika trosuppfattningar och så vidare. Det är ett stort misstag att "dra alla över en kam". Genom att erkänna särskillnaderna är det lättare för oss att tillsammans inkludera dem bättre in i vårt gemensamma samhälle. Vi måste lyckas inkludera de flesta mycket bättre än nu. Annars kommer de av oss som har en positiv grundinställning till att Sverige befolkas av nya människor bli lika besvikna som de som kommer hit och som hamnar i vårt migrationsträsk. Istället för att alla som kan börja bidra här hos oss förknippar svenskarna med Goodwill är risken att vår oförmåga leder till Badwill. Vissa kan tro att det räcker med att erbjuda tak och mat. Det är en bra början men väldigt fort vill de företagsamma göra nytta. Både för att de vill bidra men också för den egna intellektuella stimulansens skull. Visst kan vi vara överens om att en ingenjör från Damaskus, Syrien, som vi inte lyckas inkludera och som blir bitter, garanterat lämnar Sverige så fort hon kan? Var är reformerna? Visst vill vi väl att allt stöd vi nu ger till flyende ska ge Goodwill och inte badwill?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Goodwill
http://www.synonymer.se/?query=badwill
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar