Ett bra liv efter pension
I år har jag arbetat på heltid under 36 år. Dessförinnan, sedan 14 års ålder, på kvällar, helger och lov. Jag har sålt jultidningar, etiopisk peppar, lotter, arbetat i kiosk, på bageri, på elektronikverkstad, i journalarkiv, som avdelningssekreterare, på restaurang, som vårdbiträde, som tillförordnad undersköterska, egenföretagare, säljare och olika chefsuppdrag inom IT och Telecom företag. På toppen av det har jag tjänat Uppsalaborna som förtroendevald. Tre av åren arbetade jag gratis i två egna företagsprojekt. Det gav dålig ekonomisk utdelning men var en fantastisk livserfarenhet. Även åren med bostadsbas utomlands var fantastiska ur alla perspektiv. Tack vare många års arbete kommer jag att kunna åldras utan en svår ekonomi om min hälsa håller i sig.
För de flesta som jobbat hårt i över 30 år blir pensionen inte ett bekymmer när den tiden inträffar. "Inte ett bekymmer" beror självklart på hur dyra vanor man har. Nedan studie vittnar om det. Om inte alla pensionärer lämnar Sverige innebär det runt om i landet en stark skattebas även efter pension. När politiken fokuserar på pensionärers ekonomiska villkor är det ett mycket mindre problem än vad det är för unga som inte kommer in på arbetsmarknaden.
”När tjänstepensionsföretaget Alecta för första gången mäter pensionärernas totala ekonomi framträder en ny och ännu ljusare bild än tidigare. Den nya studien visar att en typisk 67-åring har 90 procent av den inkomst han eller hon hade som 60-åring sett till vad som faktiskt landar i plånboken. Det är uppseendeväckande höga siffror som tar död på myten att den typiska pensionären har det dåligt ställt, enligt Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.”
Den största risken för framtida invånares pensioner är att vi nu har det lägsta barnafödandet på väldigt länge. Det i kombination med stora misslyckanden i invandringspolitiken kan vara en tickande bomb i pensionssystemet eftersom bland annat garantipensionerna kraftigt urholkas om vi har för många som aldrig bidragit till finansieringen av pensionssystemet. Vad gör vi? Går det i Sverige att stimulera familjer till att skaffa fler barn? Det är fortfarande väldigt förmånliga stödfunktioner i Sverige för att kombinera båda föräldrarnas yrkesliv med barn. Integrationsarbetet är lättare, det är bara att förbättra. Mycket kan läras av hur snabbt många ukrainare blir självförsörjande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar