Störst av allt är kärleken
Kan man få utan att ge? I mycket liten utsträckning. Vad är viktigt i livet? Ren miljö är avgörande för att vi ska få en bra stund på jorden. Särskilt viktig är tillgången på rent dricksvatten. Om vi struntar i Maslows behovspyramids bas är det känslorna som styr om vi mår bra eller dåligt. Och känslor som hat, avundsjuka, svartsjuka, otillräcklighet och rädsla är destruktiva. Känslor som kärlek, givmildhet, inkludering, skapande och trygghet är underbara för de flesta av oss. Tyvärr inte alla. Och tyvärr saknar allt för många av dem som tar sig till toppar den empati som på allvar gör våra liv värdefulla och meningsfulla. Med det sagt innebär inte det att dugliga ledare kan avstå ifrån att fatta svåra och jobbiga beslut. Vi är alltid tvingade att förhålla oss till varandra och till olika kamper mellan en massa varianter av lag. En sak är säker, de som på allvar når högst upp i Maslows behovspyramid styrs inte av materiella värden utan når en mental harmoni och en frid med dem de väljer att ha i sin omgivning.
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/
Världen är full av människor som aldrig känt äkta kärlek eller klarat av att sprida kärlek runt sig. Inte minst träffade jag nyligen en beundransvärd man som fötts in i misär och ändå hittat fast mark under fötterna och ett syfte med sitt liv. Men kärlek tror jag aldrig han känt eller vågat riskera att bjuda på. Kärleken är störst. Jag är evigt tacksam över att jag har mycket kärlek omkring mig. Inte minst kärleksfulla vänner. Till och med kärleksfulla vänner som skriver vackra låtar fyllda av kärleksbudskap. Störst av allt är kärleken. Eftersom vi bara har ett hjärta gäller det att vårda det ordentligt. Och utan att ibland känna sig sviken och sårad genom livets vandring kan man inte förstå hur bra det är när det är bra.
Det finns massor skrivet om kärleken. Min farmor pratade om Korinthierbrevet när jag träffade henne första gången i Jerusalem. Jag fattade inget men förstod att det var stort för hon grät hejdlöst och länge när hon kramade mig kraftfullt. Nedan lite ur Korinthierbrevet.
Kärleken är störst av allt
Om jag talar alla språk, både i himlen och på jorden, men inte har kärlek till andra människor, så är jag med mina tomma ord bara en pratmakare som för oväsen.
Om jag kan profetera och känner till alla Guds hemligheter och allt som ska hända i framtiden, men inte älskar mina medmänniskor, vad gör jag då för nytta med all min kunskap? Om jag har trons gåva, så att jag kan flytta på berg bara genom att säga ett ord, men inte har tillräckligt med kärlek till andra så är jag ingenting värd.
Om jag ger allt jag äger till fattiga människor, och är villig att dö i min tjänst, men inte älskar dem jag är kallad att tjäna, så kommer mitt arbete inte att ha något som helst värde.
Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt,
och aldrig överlägsen, självisk eller fräck. Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram. Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.
Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.
Det materiella är otillräckligt för att finna harmoni. Det är till och med så att mer och mer prylar motverkar chansen till harmoni. Men visst, alla eftersträvar inte den. Särskilt inte farliga maktmänniskor.
Många kramar till er alla runt om på vår jord. Vi behöver kramas mer och sluta kriga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar