Utan stabil grund ingen trovärdighet

Utan värderingar inga tydliga förväntningar
Det finns många skäl till varför värderingar alltid har stor betydelse. I enskilda människors liv, i företags verksamhet och i samhället i stort. Värderingar är inriktningskompass i hur vi tänker och hur vi vill förhålla oss till varandra och vår övriga omgivning. För väljarna borde värderingarna vara viktiga när man ska välja vilket parti man ska rösta på. Värderingarna ska garantera att ett parti arbetar med varje sakfråga med en tydlig värderingsgrund. Det innebär att man som väljare ska kunna förvänta sig att den värdegrunden finns med i alla beslut som politiska partier, och enskilda politiker, hela tiden måste ta ställning till. Värderingar är en form av ”varudeklaration”.

Karin Pihl, GP, är mycket ofta läsvärd.

"Idéer förändrar världen. Det är en vanlig föreställning, och en vanlig slogan från företag, intresseorganisationer och tankesmedjor. Till stor del är det sant. Idén att spruta in en liten, liten mängd av ett virus eller en bakterie för att få immunsystemet att reagera och på så vis skapa immunitet är en sådan revolutionerande idé. En annan är att låta små metallföremål symbolisera värde så att handeln sker smidigare än när varorna byts mot varandra. En tredje riktigt bra idé var att börja odla och äta potatis i Sverige. Även politiska idéer har gjort det bättre för oss människor. Som mänskliga rättigheter och idén att det är bäst att besluta om viktiga saker gemensamt i form av demokratiska omröstningar. Dessa idéers positiva effekter kan egentligen inte underskattas. På samma sätt har dåliga idéer, som kommunism, orsakat lidande för miljontals människor."

"Men det finns också en övertro på idéers påverkan, att världens utveckling hänger på att de goda idéerna får maximalt inflytande. Många liberaler fastnar i den fällan och tänker sig att bara man genom sina genomtänkta argument övertygar tillräckligt många, så kommer världen att foga sig efter idéerna och därmed bli bättre. Nutidens vänster tänker sig ofta också en strid mellan bra idéer, som jämlikhet och antirasism, och dåliga idéer, som kvinnohat och främlingsfientlighet. Genom enträget arbete för de goda idéerna kommer världen till slut att bli som den borde vara. Men allt låter sig inte fogas i en sådan här värderingsskala."

"Ju mindre konkreta, materiella problem man har, desto mer kan man bry sig om striderna i idéernas värld. Ju rikare ett samhälle blir, desto mindre blir hoten från sådant som svält, sjukdomar och fattigdom. De flesta i Sverige gick fram till nyligen inte runt och oroade sig över att det skulle vara slut på mat i affärerna eller att de skulle bli allvarligt sjuka. Då kunde vi bråka om genusdagis i stället. I ett välmående och relativt problemfritt samhälle kan man lägga all kraft på att bekämpa fiender på idéplanet, som kapitalismen, patriarkatet, vithetsnormen, det vänsterliberala etablissemanget eller vad man nu föredrar."
https://www.gp.se/ledare/allt-handlar-inte-om-v%C3%A4rderingar-1.26515768

Dagens besvikelse
Människor och grupper av människor som inte förstår att det inte finns ”gratispengar”. Varje enskild krona har en alternativanvändning. Och den som är satt i skuld är icke fri. Det gäller även gemensamma skulder i en kommun, ett land eller i ett samarbete som EU. Jag är glad över att svensk kultur inte präglas av till exempel vänstertänkande. Självklart ska inte Sverige gå med på massiv ytterligare upplåning i EU, som vi ska ha kollektivt ansvar för, utan rimliga villkor på hur länder måste sköta sina ekonomier. Varför ska vissa länders folk betala priset för att andra länders ledare inte kan styra och utveckla sina länder klokt? Ta till exempel Bill och Melinda Gates enorma stiftelse. Den hjälper bara goda initiativ om tydlig medfinansiering finns, om professionella projektplaner för att uppnå önskade mål finns och säkerställer att projektens delmål uppnås. ”Fri bar” skapar inga framgångar. Jag har alltid varit skeptisk till hur EU utformats. Europeiska samarbeten skulle vara framgångsrikare om mer liknande kulturer strukturellt samarbetar. Samtidigt kan till exempel två Europeiska unioner samarbeta nära. Kanske har vi snart ett EU Nord och ett EU Syd.
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/ekonomi/krismote-i-pask-om-eu-s-coronaplan

Dagens stjärna
Karin Pihl, GP. Hon är en av mina nya favoriter bland ledarskribenter. Du som läst min bok ”En stund på jorden” vet att jag har tydliga åsikter om hur kulturella olikheter påverkar oss. Du vet också att jag anser att det är viktigt för en bättre integration att vi svenskar inser våra särdrag i förhållande till andra länders kulturella särdrag. Vi behöver också inse hur andra betraktar oss, oavsett om det är en rättvisande bild eller ej. Vi har många kulturella drag att vara stolta över, och som starkt bidragit till att Sveriges folk ”reste sig ifrån askan” i slutet av 1800-talet och skapade ett av världens mest välmående samhälle. Våra särskilda generella kulturella drag har haft stor betydelse. Bland annat det särskiljande att vi inte imponeras särskilt mycket av namn och titlar. Många av oss svenskar dömer varandra utifrån hur vi beter oss. Många av de kulturella särdrag Pihl beskriver nedan är viktiga att bättre arbeta med för att inkludera invandrare i vårt sätt att leva våra liv för att maximera den egna friheten samtidigt som vi bygger ett starkt gemensamt samhälle. Ett starkt gemensamt samhälle med uppgiften att stärka den enskildes frihet och trygghet.

”Trots att Sverige setts som ett kollektivistiskt land med en stark stat är vi i själva verket individualister som inte vill vara ekonomiskt beroende av familjen, vilket har gjort oss beroende av staten. Syftet med statsindividualism är frigörelse.”

”Statliga policydokument kan trots allt inte ta knäcken på utpräglade kulturella drag. Som den där fallenheten att ta tag i saker tillsammans.”

”Bland äldre är ensamhet vanligare – tio procent av de över 75 år är socialt isolerade. Här finns mycket att fundera över. Men att svenskar som folk skulle vara plågat av ensamhet och olycka är en myt.”

”Svenskar litar på myndigheter av samma skäl som de litar på varandra. Tillit och gemenskap är en förutsättning för en fungerande demokrati med låg korruption i statsapparaten. Den starka tilltron till staten och upplevelsen av samhällelig gemenskap är två sidor av samma mynt. Det förra kommer ur det senare.”

I Sverige finns det trots allt en hel del idrottsföreningar, körer, studiecirklar, Friskis & Svettis-instruktörer, scoutorganisationer, välgörenhetsprojekt, koloniträdgårdsföreningar, hembygdsföreningar, religiösa samfund och ideella stiftelser. I ”The Swedish Theory of Love” får civilsamhället endast representeras av skallgångsorganisationen Missing People, som framställs som lite märklig, och tre kvinnor på en vävningskurs, som framställs som främlingsfientliga eftersom de oroar sig över kommunens välfärdskapacitet i spåren av ett stort flyktingmottagande.

”Men uppskattningsvis 600 000 svenskar sjunger i kör. Över tre miljoner människor är engagerade i en idrottsförening. Det finns 270 000 studiecirklar i Sverige, och ungefär 200 000 ideella föreningar, som engagerar minst 500 miljoner arbetstimmar varje år. Den här formen av gemenskap kanske inte ser likadan ut som gemenskapen i Etiopien eller ens i Italien, men vad gör det? Att kulturer är olika betyder nödvändigtvis inte att någon måste vara sämre.”

” Det är inte bara organisationsvanan i Sverige som gör att folk drar igång projekt nu under coronakrisen. Det finns också en organisationsvilja. Alla kulturer har sina negativa sidor, så även den svenska. Men att vi skulle vara så ensamma och olyckliga att vi förlorat förmågan att kommunicera med varandra är helt enkelt inte sant.”

https://www.gp.se/ledare/svensken-är-visst-människa-1.26517410