Tankesmedja på riktigt

"The big picture"
Det finns en hel del så kallade "Think tanks", tankesmedjor, där ideologier ska vridas och vändas på och politiska ställningstaganden mejslas fram genom djupa och kreativa samtal och debatter. Problemet är bara att de flesta "Think tanks" i stort enbart kan betraktas som lobbyorganisationer för en fastställd politisk inriktning. Eller inte mer än en lobbyorganisation för ett särintresse. ”The big picture” handlar bland annat om förmågan att tänka i systemtermer. Något självklart inte människor som föraktar systemtänkande klarar av. Med hjälp av systemtänkande kan man bättre förutse konsekvenser av de beslut som planeras. Framförallt kan man förstå att optimera helhetsresultat istället för att sub-optimera delar. Viktigast av allt är att respektfullt kunna bryta idéer med oliktänkande. Hur kan man annars utvecklas? Hur kan man annars försöka förändra dem man tycker tänker fel?

Läs gärna den judiska rabbinen Dan Korns argumentation om varför han med glädje och engagemang gärna ingår i den Tankesmedja som startats av en av SDs så kallade ideologer.

"Om man vill skapa ett bättre samhälle, en värld där så många som möjligt får ett så bra liv som möjligt, då finns det två vägar att gå. Den ena är att så snabbt som möjligt förändra samhället. Den andra vägen är att skynda långsamt, för att noga övervägt pröva sig fram. Den första vägen lockar, för det är coolt och sexigt att vara radikal."

"Men nu sitter jag i Karlssons nystartade tankesmedja Oikos förtroenderåd, vilket jag tycker ska bli riktigt roligt. I sakfrågorna har jag inte ändrat mig alls. Jag har fortfarande invändningar mot saker i SD:s program och är inte enig med Mattias i alla frågor. Men – och det är viktigare – vi kan tala med varandra och vi kan vara överens om gemensamma mål."

"Men för dem som fortfarande ser SD som pestsmittat har vi som låtit oss värvas givetvis gjort en dödssynd. SD är ulvar i fårakläder, heter det. De låtsas vara konservativa, för att lura oss andra."
https://www.expressen.se/kultur/darfor-vill-jag-vara-en-del-av-tankesmedjan-oikos/

Dagens besvikelse
Att det fortfarande finns ledande politiker som inte hanterar alla riksdagsledamöter och riksdagspartier som företrädare för många väljare. Det är vad representativ demokrati innebär. Det går att göra det respektfullt även om man tycker att ett parti och dess företrädare tycker korkade saker i olika sakfrågor. Redan den 11/6 2015 skrev jag en debattartikel i Dagens Industri med industriledarna Lars V Kylberg och Sören Gyll som talade i klartext om idiotin med att agera korkat mot SD och dess företrädare. Som vi har fått rätt. Decemberöverenskommelsen föll, jag hoppas att även Januariöverenskommelsen faller.
https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

Dagens stjärna
Håkan Boström. Ja, det är hög tid för politiska moderna krafter som jobbar för det stora flertalet invånares bästa. Det tjänar alla på. Även de rika. Förlorarna blir de oseriösa. Och dem vill vi gärna se som ”förlorare”. Rösta på Utvecklingspartiet Demokraterna.

”Kan inte allt bara vara som förr”. Så kan man sammanfatta grundstämningen hos delar av det borgerliga etablissemanget i Stockholm. På marknadsliberala tankesmedjor som Timbro och Fores, på Dagens Nyheters ledarsida, ja till och med på delar av Svenska Dagbladets motsvarighet, verkar man inte trivas i samtiden.”

”Mycket av vantrivseln hos de som vant sig vid att kontrollera dagordningen handlar just om kontroll, makt och klass. För 10-15 år sedan hade den politiska tyckareliten fortfarande monopol på det offentliga samtalet. När näringslivets tankesmedja Timbro och den vänsterliberala tankesmedjan Arena ordnade debatt var det en stor händelse som alla talade om. Eller alla och alla. I praktiken rörde det sig om en liten grupp politiska tjänstemän och opinionsbildare med tillgång till medieplattformar, inte sällan hämtade ur samma sociala kretsar som debattörerna själva – unga karriärakademiker och politiska broilers, oftast statsvetare och ekonomer, med siktet inställt på lukrativa uppdrag inom politiken och Public Affairs-branschen.”

”Eliterna har börjat tappa kontrollen. Nu går det inte längre att ignorera breda opinioner. Det är inte överraskande för den som kan sin historia. Ny teknik har alltid utmanat sittande eliter, speciellt när de suttit länge. Tidigare fördes den offentliga debatten ofta över huvudet på det stora flertalet. Väljarna uppfattade den, ofta med rätta, som tråkig eller irrelevant skenfäktning. Syftet var nämligen sällan att primärt lyfta frågor medborgarna ansåg angelägna, utan sådant som de organiserade särintressena och de lejda PR-konsulterna ville ha upp på agendan. Teknokraterna kunde sköta sitt i fred. Sedan vi börjat tala politik på riktigt har många fler vaknat och samhällsintresset hos den vanlige svensken skjutit i höjden. Det är knappast någon tillfällighet.”

”Men även det byggde på en breddning av perspektiven. Statsminister Fredrik Reinfeldt var knappast någon folktribun, i grunden var han en teknokrat. Han har fått mycket och berättigad kritik för att han försummade polisen, rättsväsendet, försvaret och migrationspolitiken. Han gjorde sig även skyldig till en del mindre genomtänkta privatiseringar. Underlåtelser och misstag som dock inte enbart ska läggas på Reinfeldts eller Moderaternas skuldkonto. Det var trots allt en koalitionsregering.”

”Den brittiske premiärministern har visat att man inte behöver vara högerpopulist för att främja hela nationen. Att man inte behöver vara köpt som borgerlig politiker. Att det går att stå emot de privilegierade särintressena. Att ordning och frihet inte står i motsats till varandra. Utan att de tvärtom är varandras förutsättning.”
https://www.gp.se/ledare/borgerligheten-bör-göra-slut-med-särintressena-1.23521278