Är det ett svaghetstecken att be om förlåtelse när man gjort något dumt och själv kommit till insikt om det? Nej, enligt mig är det ett styrketecken. Vad är det för dig? Karl Hellström skriver nedan en hel del kloka perspektiv på detta tema. Kan det vara så att det är de allt fler PR-konsulterna, eller kommunala kommunikatörerna, som ligger bakom hur enskilda som trampat snett beter sig? Kan det vara så att många i ledande ställningar slutat tänka själva? Ja, skulle nog en och annan svara.
"Oavsett om det rör sig om bostadsfifflande politiker eller tafsande kändisar så återkommer ofta liknande avböner när offentliga personer gjort bort sig. Givetvis kan man förstå det. Drevet från kvällstidningar och sociala medier skulle få vem som helst att vilja släta över situationen. Sättet de formulerar sig på är dock inte lika förståeligt. Dels är det villkorat, ånger uttrycks endast ”om” någon tog illa upp. Dels tror jag inte att personen verkligen ber om förlåtelse. Vad han snarare vill är att vi ska ursäkta hans handlande. Det verkar som att vissa har missat skillnaden mellan att ursäkta sig och att be om förlåtelse."
"Att be om förlåtelse är att erkänna sig skyldig. Att be om ursäkt är att förklara varför man inte är skyldig."
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/lar-er-att-saga-forlat-pa-riktigt-politiker-27494
Personligen fick jag en fostrande träning i att regelbundet be om ursäkt på ett väldigt tydligt sätt i Japan. Varje gång det blev större strul med kundinstallationen av världens första 3G system fick jag och medföljare be om ursäkt för företagets usla förmåga. Tro mig, i Japan räcker det inte med ord för att be om ursäkt. I början upplevde jag förlåtelsekulturen som förnedrande. Efter ett tag accepterade jag formen som en del av den kultur jag då levde i.
Dagens besvikelser
Politiker som driver skattehöjningar när det finns gott om ineffektivitet inom offentligt styrda verksamheter. 550 personer varslas från KI och kvaliteten inom våren ska inte förändras enligt sjukhusdirektören som har ett personligt ansvar för vården. 550 personer! Snacka om exempel på att det finns enorma effektivitetsmöjligheter inom offentlig sektor. Tills mycket av effektivitetsförbättringarna är genomförda är det oacceptabelt att höja redan höga skatter. Det skulle vara klädsamt om till exempel Filippa Reinfeldt kunde be om förlåtelse till alla sargade skattebetalare , på japanskt sätt, för sin inkompetens att upphandla nya KI. I en komplex värld som idag krävs även relevanta kunskaper och erfarenheter bland ledande politiker. Jag tror att väljarna har börjat förstå att det inte alltid är så.
Gunnar Wetterberg. Europa kommissionens ordförande ska väljas i direktval av folket. Ett viktningssystem får utjämna styrkeförhållandena mellan folkrika länder och folktomma länder. Varje land kan ha en nationell kamp om vem som blir vår kandidat.
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/europa-ska-inte-ha-nagot-presidentval/
Dagens stjärna
Aleksandra Boscanin. Ja, det finns stoooor förbättringspotential inom svensk sjukvård.
”Ekonomiska resurser är en grundläggande förutsättning för en fungerande välfärd, men att sätta likhetstecken mellan mer pengar och bättre välfärd riskerar att leda till en fördummande diskussion.”
”Ökad effektivitet behöver inte betyda att färre läkare ska vårda fler patienter. Snarare handlar det om att samordna och följa upp ekonomiska satsningar på ett genomtänkt sätt, annars riskerar nya problem att uppstå även inom de verksamheter som uppenbart är i behov av utökade resurser.”
”Ska man utvärdera vårdens kvalitet – vilket torde vara det som har störst betydelse – är det bättre att titta på andra faktorer, som hur länge sjuka människor måste vänta för att få rätt vård. De växande vårdköerna säger mer om regeringens faktiska förmåga att prioritera välfärden än vad siffror i ett budgetark gör.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar