Hur tydlig får man vara om de kulturella utmaningarna med att försöka skapa ett sammanhållet och framgångsrikt samhälle om stora delar av befolkningen tycker olika? I min bok ”En stund på jorden” är jag tydlig. Jag beskriver också varför just kristendomen och islam blivit de mest framgångsrika trosuppfattningarna på vår jord. Det har med ”försäljning” att göra. Bortsett från Indonesien, Pakistan och Malaysia så är enbart små delar av övriga Asien styrda av de två största trosuppfattningarna. Det är inte en ovesäntlig insikt om man vill försöka förstå vad som händer bland människor på vår jord. Bland annat har Asien egna stora filosofer som format deras tankemönster, inte de stora ”västerländska” som på många sätt format utvecklingen i Europa och USA. Även detta försöker jag beskriva i min bok ”En stund på jorden”. Kulturella skillnader och volymer är huvudsaker när samhällen ska byggas och utvecklas. Tycker du att den svenska samhällsdebatten är bra på att konstruktivt ta i frågor som handlar om kulturella skillnader eller om volymer kopplade till oss människor? Nej. Vi klarar vare sig av att i det lilla konstruktivt tala om kroppsvolymers betydelse för enskildas välmående eller olika volymer av gruppers betydelse i ett enskilt samhälle. I de ”rättyckandes” värld är samtalsklimatet minerat till fullo med anklagelser om att man ”fiskar i grumligt vatten” när man vågar ta i huvudsaker och försöker få till konstruktiva debatter.
Det var inte länge sedan som jag förde ett volymresonemang på denna blogg kopplat till den misslyckade migrationspolitiken. Jag gjorde en stark analogi (jämförande berättelser) med cancer för att spetsa till resonemanget att det inte går bra om man inte i tid tar i allvarliga problem. Nyligen publicerade Anna Dahlberg en ledarartikel i Expressen som handlar om samma resonemang som jag då förde. Den är bifogad nedan och läsvärd. Vi som på allvar vill bidra till rätten att forma egna attraktiva samhällen får inte acceptera dumheten att inte självklart tala om dessa målkonflikter och svårigheter att skapa attraktion om inte volymresonemanget alltid finns med. Visst är varje enskild människa unik, visst får hen ta ansvar för eget beteende, visst ska vi låta bli att döma liknande grupper för dåliga beteenden bland några i en särskilt definierad grupp. Det innebär ändå inte att vi ska acceptera att ducka för volymers betydelse. Både för små och för stora volymer skapar problem att konstruktivt förhålla sig till.
”Om inte greppet hade varit så slitet skulle man kunna parafrasera Bill Clinton och säga ”Det är demografin, dumbom!” Befolkningsutvecklingen kommer nämligen i hög grad att definiera den politiska uppgiften framöver.”
”Det är med andra ord invandringen som ligger bakom den rekordsnabba befolkningsökningen under 2000-talet. År 2000 uppgick antalet utrikes födda till ganska exakt en miljon (11,3 procent av befolkningen). I slutet av 2018 hade antalet nästan fördubblats till 1 955 569 personer (19,1 procent av befolkningen). Största ursprungsland är Syrien följt av Finland och Irak. Det är en väldigt stor förändring på kort tid. Var fjärde invånare i Sverige har numera utländsk bakgrund (det vill säga är själv utrikes född eller har två utlandsfödda föräldrar).”
”Det reser en mängd frågor av politisk natur: Hur ska den akuta bostadsbristen lösas? Redan i dag är många resurssvaga hushåll hänvisade till provisoriska boendelösningar i utanförskapsområden.”
”Det råder också stor brist på legitimerad personal av olika slag. Kommunerna kommer exempelvis att behöva rekrytera 77 000 behöriga lärare de närmaste fem åren och bygga 398 nya grundskolor fram till år 2026. Hur ska problemen med segregation, otrygghet, hedersnormer och fallerande skolresultat lösas när utanförskapsområdena hela tiden fylls på med nya invånare?”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/kris-i-befolkningsfragan-lyft-blicken-politiker/Igår träffade jag bland annat Vietnamns ambassadör i Sverige. Återigen påmindes jag om vilken kraftkälla Asien återigen blivit. Främst de länder som inte är starkt påverkade av vare sig kristendom eller islam. Bara i Vietnamn lever 100 miljoner människor. 10 gånger fler än i Sverige. Och de är både flitiga och väldigt många vill få det materiellt bättre. Det får de också. De har haft en enorm ekonomisk tillväxt de senaste 20 åren. Minst 50 miljoner människor i Vietnamn kan idag definieras som medelklass. Det är nästan dubbelt så många som lever i hels Norden. Det är över haven i öst som det händer, vare sig västvärlden gillar det eller ej.
Dagens besvikelser
De som är så ideologiskt förblindade att de inte vill se hur snabbt Sverige allt mer blir ett segregerat samhälle. Och ett samhälle där det blir extremt komplext/svårt att säkerställa social hållbarhet då de sociala skillnaderna inte enbart handlar om socioekonomiska förhållanden. De handlar också om mycket olika normer och värderingar som lever sida vid sida. Och det handlar om parallellsamhällen som söndrar. Söndrandets krafter inkluderar ”vit makt” rörelser. Människor med kunskap, erfarenhet och ett respektfullt bemötande av andra människor ska få makt, inga andra. Dessa lämpliga människor finns i alla former av mänskliga ”förpackningar”. Idag saknar Uppsala och Sverige ett politiskt ledarskap som kan leda oss alla mot en attraktiv framtid. Nu väljer allt fler som har det ekonomiskt bra, som inte emigrerar från Sverige, att bosätta sig i mer eller mindre bevakade områden. Är det konstigt när allt fler bär på starka berättelser om otrygghet i Sverige år 2019?
https://www.expressen.se/ledare/gated-communities-ar-en-reaktion-pa-brottsvagen/
Dagens stjärna
Thomas Gür. En mycket klarsynt och på många sätt klok person.
”Oaktat moderaternas bevekelsegrunder (och de är inte utan fog), är det mycket sannolikt att Sveriges politiska elit ännu en gång inte förmår att ta tag i den fråga som så i grunden både förändrat det svenska samhället, och likt en höststorm även rumsterat om i deras egen verklighet, liksom det svenska partisystemet.”
”Ty ända sedan SD, framburna av ett tilltagande missnöje med migrations- och integrationspolitikens tillkortakommanden, började ta plats i svensk politik för cirka tio år sedan, har de andra partierna, frambragt den ena politiska missbildningen till överenskommelse efter den andra. Migrationspolitiska överenskommelsen, MÖK, i mars 2011, Decemberöverenskommelsen, DÖ, 2014, Gymnasieamnestin i maj 2018 och Januariöverenskommelsen, JÖK, 2019. Och däremellan fullständiga omkastningar från ”isolera det åttonde partiet”, ”öppna era hjärtan” och ”mitt Europa bygger inga murar” till ”EU:s miniminivå” och vidare nu till ”ny humanitär skyddsgrund” och vidgad familjeåterförening, igen.”
”Dessa tilltag av politisk inkompetens förenade med impotens, har inte bara ständigt fött SD så att det har gått från att vara ett marginellt parti till att bli ett av de tre stora. De har också kontinuerligt skjutit upp hanteringen av de en gång allvarliga problem som vårt land och samhälle gick till mötes, till att dessa i dag måste uppgraderas till mycket allvarliga problem.”
”Ett exempel från skolans område visar magnituden på så kallade ”utmaningar” vi står inför. Antalet barn i skolåldern, alltså mellan 6 och 16 år totalt 11 årskullar, var 2017 dryg 1 miljon 288 tusen. Av dessa utgjorde drygt 316 tusen, alltså 25 procent, barn som var utrikesfödda (drygt 161 tusen) och barn som var födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar (drygt 154 tusen). Det innebär att med undantag för några få utlandsfödda svenska barn har vart fjärde barn i den svenska skolan inte svenska som sitt modersmål och sannolikt inte heller som föräldrarnas ursprungliga hemspråk. Oaktat vilket, är förmodligen dessa barns möjlighet att hemma bibringas en god förståelse för det svenska språket, betydligt sämre än för övriga barn.”
”Och vi står inför lika allvarliga och stora problem inom ett antal viktiga politikområden: arbetsmarknaden, kriminalpolitiken, sjukvården, socialförsäkringarna, kommunernas ekonomi, bostadsmarknaden, för att nämna några.”
”Men det är symptomatiskt för den politiska diskussionens oförmåga att greppa helheten att JÖK och dess regeringsunderlag samtidigt, utan ens någon utredning, vill vidga principen om anhöriginvandring utan försörjningskrav (familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande – punkt 65) och driva frågan om ”ny humanitär skyddsgrund” i den parlamentariska kommitté som ska tillsättas (punkt 67).”
”Vidare saknas såväl i JÖK:en som i den politiska arenan överlag någon diskussion, givet läget med hur det ser ut med proportionerna med utlandsfödda(s) barn, om migrationspolitikens utformning relativt dessa (och andra problem).”
”Sverige har sedan mycket länge överskridit sin så kallade integrationspotential – alltså samhällets förmåga att inlemma de nyanlända i de system och funktioner som ger den dess förmåga att fortlöpande återskapa just dessa system och funktioner. Vi ser det sedan flera decennier i just att barn födda i Sverige kan gå ut grundskolan utan att lära sig fullgod svenska. Vi ser det i det stora sysselsättningsgapet mellan invandrare och infödda (när det tidigare mönstret var precis motsatsen, att invandrare hade högre sysselsättning än infödda). Och i många andra, tidigare uppräknade, politikområden.”
”Och det är just vad politiken visavi nyanlända och de utlandsföddas barn måste handla om. Anpassning för att lättare och bättre passa in för att vidmakthålla det Sverige som har varit så generöst mot så många av oss som fötts utomlands och välkomnats här.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar