I slutet av 1800-talet var Sverige ett land där de allra flesta invånare var fattiga. Det är inte länge sedan. Det är nästan så att min fantastiska morfar var född redan i slutet av 1800-talet. Det är en makalös förändring sedan dess. Främst har förändringen varit kopplat till demokratisering och välståndsfördelning. Men lika fort som ett samhälle kan bli rikt kan det bli fattigt. Som alltid handlar framtidsutvecklingen om hur klokt en enskild person eller en grupp, till exempel en kommun, sköter om sitt territorium. I Asien har vi de senaste 30 åren bevittnat hur fort det kan gå att få det mycket bättre för miljarder människor. I till exempel Venezuela, Syrien, Irak och Libyen har vi sett hur fort ett folk kan få det mycket sämre. Visst har yttre krafters inblandning stor betydelse för hur det går, så har det alltid varit. Att vårda sitt territorium inkluderar att hantera sin omvärld klok. Mer eller mindre hänger vi alla ihop på EN jord och med en jord med begränsade resurser. En jord där de flesta inser att till exempel ett av prisen för att miljarder fler människor blir medelklass sliter hårt på miljö- och klimat. Det är inte deras fel att de vill ha det minst lika materiellt bra som en medelsvensson. Det är ett gemensamt ansvar att se till så att vi inte förstör vår gemensamma planet. Det finns inga garantier för att en familj eller ett land som varit rikt alltid förblir rikt. Framgång och rikedom måste försvaras och utvecklas varje dag om den ska bestå. Genom människans historia finns massor av exempel på familjeklaner, framgångsföretag och riken som fallit samman. Det är korkat att tro att Uppsala och Sverige har en given positiv framtid.
För att undvika ett nytt fattig-Sverige är kampen mot utanförskapssamhällets tillväxt och förmågan att trygga ett tryggt åldrande central. Rika människor har funnits i alla tider. Många av de få klarar sig nästan alltid på ett eller annat sätt. Bortsett ifrån till exempel den franska- , den ryska- och den kinesiska revolutionen. Då rullade de tidigare rikas och mäktigas huvuden i blod. Antalet socioekonomiska svaga i Sverige ökar kraftigt. Främst finns dessa individer bland människor som nyligen invandrat och bland våra äldsta invånare. Jag vill inte leva i ett samhälle som kräver att de som har det ok eller bra måste mura in sig för att känna sig trygga. Därför är kampen mot utanförskapet och för ett tryggt åldrande central. Jag är less på allt fokus som läggs på bisaker inom politiken.
Visst är det positivt att många av våra yngsta invånare tar strid för en mer hållbar konsumtion på vår jord. För en betydligt mer ekologiskt hållbar miljö- och klimatpolitik. Det är dock dags för många fler av våra unga att sätta på sig "boxningshandskarna" och hjälpa till att bryta utanförskapet som snabbt växer och parallellt bidra till ett tryggt åldrande i just vår del av världen. Det går! De allra flesta av oss vill leva i ett sådant samhälle. Det samhället växer inte fram av sig själv. Nyligen var jag på ett möte med Uppsala kommuns ledning som inkluderade flera framtidsscenarier. Alla var alarmistiska och tillväxtovänliga. Det är av många skäl en oklok väg framåt. Ett av skälen till Sveriges allt sämre ekonomi per person är på grund av att tillväxten per person är obefintlig. Tillväxt är viktigt. Lika viktigt är det att inse att ekonomi är av människor skapat. Vi är fria att omdefiniera våra ekonomier och ersätta BNP med till exempel HDI. Vi kan börja värdesätta ren luft och rent vatten mer än guld. Tror du det kan bidra till tillväxt på nya sätt? Är det ett sätt att kombinera tillväxttänkande med bättre miljö- och klimatpolitik?
https://www.globalis.se/Statistik/HDI-maensklig-utveckling
http://varldskoll.se/fokus/ekonomisk-tillvaxt
Och vet du vad, min kära morfar, som jag nyss besökte på sjukhus, och jag är överens om att det av många skäl är klokt att sträva efter ett samhälle utan fattigdom. Det är både bra för tillväxten och tryggheten.
Oavsett vilka positiva reformer man tror på så behövs framtidsbilder att ”slåss” om. Jag delar många av Jan Larssons problemformuleringar kopplat till svensk samhällsutveckling. Var vill partierna ta det svenska samhället? Och om de har någon sammanfattande beskrivning av det, har de en trovärdig politik för att nå dit? Nej.
”Tydligheten försvinner när partierna ger upp för mycket av sina egna profiler för att hålla ihop olika samarbeten. Trovärdigheten försvinner när partierna flippfloppar mellan olika positioner i sakfrågor, och då inte bara i olika ståndpunkter till invandring och flyktingmottagning.”
”De etablerade partierna lider i dag inte av Erlanders stora, utan av de små förväntningarnas missnöje. Folk förstår allt mindre vad de stora partierna finns till för, vad de vill och hur de ska kunna nå dit. De förväntar sig inte längre att partierna ska kunna lösa deras problem eller bana vägen mot ett bättre samhälle.”
”Exakt så explicit formulerar sig inte partierna, men oron finns där – i båda analysgrupperna. Och den bekräftas av de stora opinionstrenderna.”
”För det är inte väljarna det är fel på. Deras intresse för politik ökar. I den senaste SOM-undersökningen säger nästan två av tre svenskar att de är mycket eller ganska intresserade av politik. En tredjedel säger sig ha diskuterat politik någon gång under senaste veckan. För trettio år sedan var det betydligt färre.”
”Samtidigt ökar människors oro. Fler än hälften av svenskarna är mycket oroade över klimatförändringar, terrorism, antibiotikaresistens, organiserad brottslighet och ökad främlingsfientlighet. De blir snabbt fler – de oroliga ökade med 10 procentenheter från 2015 till 2017.”
”Andelen som är medlemmar i ett politiskt parti har mer än halverats på 30 år och de som har tappat förtroendet för samhällsinstitutionerna blir allt fler. Och de har definitivt gett upp om att de etablerade partierna ska kunna lösa deras problem.”
https://www.affarsvarlden.se/kronikor/jan-larsson/missnojet-gods-av-passiviteten-6954509?fbclid=IwAR2cold9_Poi5YuJhm4bE48-AzS3Ys9wg0xMbKp20cYJJqMq2Xyv24mGTvk
Januariöverenskommelsen visar allt mer sitt fula tryne. Hur ska ansvarsutkrävandet gå till i nästa val? Men, men allt handlar om strategiskt maktspel från sossarna. Och C gick i fällan. Demokratiskt illa!
https://www.expressen.se/ledare/det-ar-for-manga-kockar-till-januarisoppan/
Dagens stjärna
Jenny Medestam. Ja, det nystartade partiet Vändpunkt kan mycket väl skrälla i EP valet. Naiva miljö- och klimataktivister har gjort tillräcklig påtryckarnytta för lång tid i Sverige. Däremot kan de göra viktig miljö- och klimatnytta inom EU-byråkratin som behöver växla upp det mycket viktiga gröna arbetet. Gårdagens EU debatt arrangerad av Expressen var inte upplyftande. Alla borde kunna vara tydliga med vad EU ska fokusera på och vad de anser att EU inte ska lägga sig i. Så är det inte....
https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/jenny-madestam-om-mojliga-skrallen-i-eu-valet/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar