fredag 16 november 2018

Gråzonskrig

Handlingsberedskap
Jag har varit på den årliga krisberedskap- och totalförsvarskonferens i Gimo. En mycket givande konferens med ett omfattande program under kort tid, med mycket kunniga föredragshållare. Särskilt intressanta pass handlade om matförsörjningsperspektiv och ”gråzonen” mellan fred och krig. Mycket handlar idag om informationshantering och informationsteknologin som på många sätt blivit ett av de största hoten parallellt med att modern informationsteknologi representerar stora möjligheter för människans utveckling. En del av gråzonskrigandet handlar om kompromettering. Det vill säga insatser för att sprida falsk eller missvisande information för att nå önskade resultat. Resultat som till exempel att ett företag förlorar kunder eller en person förlorar förtroende. Föredragningarna var generellt mycket intressanta men det blev också personligt intressant eftersom några verkar ha denna taktik i sin maktkamp mot mig. Som alltid finns moteld mot alla varianter av krigföring. I detta fall är den viktigaste att fostra befolkningen i sunt kritiskt tänkande. I en värld där ”gråzonskrig” blir allt vanligare mellan ”stridande” grupper är det viktigt att ha handlingsberedskap för när man märker att attacker av komprometterande information sprids. När falsk och extremt subjektiv information sprids måste den bemötas snabbt och faktabaserat klokt. En övergripande sammanfattning av konferensen är att vi i Sverige och övriga världen befinner oss i en ny global kristid där bland annat organiserad brottslighet till delar ingår i fientliga ”gråzonsaktiviteter”.
https://www.synonymer.se/sv-syn/kompromettera

Annie Lööf har nu fått sonderingsuppdraget för hur Sverige kan få en ny regering. Det är fortsatt häpnadsväckande att inte riksdagens partier haft mer handlingsberedskap innan valet. Det har länge varit känt att sannolikheten för att valresultatet skulle bli liknande det det också blev var hög. Att många svenskar är besvikna över oförmågan att hitta lösningar är därför förståelig. När Lööf dessutom säger att hon nu ska tala sakpolitik och reformbehov som utgångspunkt för förhandlingarna. Hur är det möjligt att inte det varit självklart från början? Du som regelbundet läser min blogg vet att jag sett det som självklart att talmannen haft sakpolitik och reformperspektiv som bärande ingångar i försöken att bilda regering. Oavsett om det blir extraval eller ej hoppas jag att demokrati 2.0 betydligt bättre kan hantera liknande parlamentariska situationer.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vagen-till-framgang-for-annie-loof-stangd-redan-fran-borjan
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-extraval-kan-bli-spiken-i-kisten-for-l-1
Dagens kalkoner
HVB-hem som missköts av oansvariga huvudmän.
https://www.expressen.se/ledare/hur-kommer-historien-att-doma-dagens-hvb-hem/

De som inte anstränger sig maximalt för att hålla ihop borgerligheten. Om det blir extraval blir det sannolikt något parti som får betala ett högt pris för sitt agerande.
https://www.expressen.se/nyheter/krisen-for-bjorklund-historiskt-lagt-stod/
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-extraval-kan-bli-spiken-i-kisten-for-l-1

Dagens stjärna
Karin Pihl. Ja, orimliga fasta avgiftshöjningar från elbolagen. Regeringen borde ha ingripit för länge sedan.

”På fem år har elnätspriserna ökat med en fjärdedel. Höjningarna har varit värst utanför storstäderna. På orter som Stenungsund, Mellerud och Svenljunga har Vattenfall höjt priset med hutlösa 45 procent. Elnätsbolagen motiverar sina prishöjningar med att det finns ett stort investeringsbehov. Och det stämmer förvisso. Elnäten behöver moderniseras. Men förklaringen är ändå usel.”

”Eftersom elnätsmarknaden inte fungerar som en vanlig marknad finns det speciella regleringar kring hur elnätsleverantörerna får bedriva sin verksamhet. Ellagen och myndigheten Energimarknadsinspektionen sätter ramar för hur höga avgifter bolagen kan ta ut. Tanken är att avgifterna ska vara rimliga. Men nuvarande regler fungerar inte i praktiken. Elnätsbolagen har i flera fall vunnit mot Energimarknadsinspektionen i domstol och har därför kunnat höja de så kallade intäktsramarna. För perioden 2016-2019 handlar det om 8 miljarder kronor (SvD 2/11).”
http://www.gp.se/ledare/pihl-sätt-stopp-för-elnätsbolagens-överpriser-1.10831522

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar