onsdag 23 oktober 2019

Trovärdighet och kulturella förändringar

Seriösa alternativ
Uppsala och övriga Sverige behöver seriösa politiska alternativ som kan leda sina lokalsamhällen och riket i stort mot en attraktiv och konkurrenskraftig framtid. Även om Karin Pihl i GP beskriver Moderaternas dilemman i nedan artikel är inte Socialdemokratin vitalare för att klara det som krävs. Är det nödvändigtvis ledningarnas fel? Den som har omfattande erfarenhet av dagens politiska system vet att det är extremt svårt att förändra ett politiskt parti. Precis som i vilken annan organisation som helst har ett parti en egen kultur som du inte lätt ställer om. Management gurun Peter Drucker uttryckte det som ”culture eats strategy”. Det är därför kulturkrockar alltid ska tas på största allvar och det är därför som imperier faller och nya krafter växer fram. Krafter som stelnar och ängsligt slits sönder av inre strider faller. Förr eller senare. Och att ställa om kulturer som utvecklats under lång tid tar enormt mycket kraft och tid. Jag skriver bland annat om detta i min bok ”En stund på jorden”. Några reflektioner på Moderaternas utmaningar nedan av Karin Pihl:

-”Vi är just nu Sveriges viktigaste kraft för politisk förändring”, sa Moderatledaren Ulf Kristersson när han inledningstalade på partiets stämma i Västerås i helgen. En snäll tolkning av uttalandet är att det är Kristerssons ambition. För Moderaterna är inte Sveriges viktigaste politiska kraft."

"Problem nummer två är att Moderaterna är ett passivt parti. Ulf Kristersson har krönt sig själv till den vuxna i rummet och framhåller ofta vikten av att vara resonerande. Inget fel med det. Men som oppositionsledare kan man inte möta regeringsföreträdarna som om riksdagsdebatten vore ett seminarium i politisk teori. Prata gärna om att ”upprätta samhällskontraktet”, men fyll det med konkret politiskt innehåll."


"Utöver detta handlar integration om mer än jobb. Moderaterna känner sig mer bekväma med att prata om ekonomi än om rena kulturfrågor. Och när de väl gör det blir det ofta svajigt, som förslaget att utreda ett förbud mot huvudsjal i skolan. Samhällelig sammanhållning byggs inte genom sådan symbolpolitik. Det sista problemet för Moderaterna är kanske det svåraste. Partiet har varit med och skapat många av de problem som de nu försöker ta strid emot: omorganiseringen av polisen, nedmonteringen av försvaret och den havererade migrationspolitiken. De som styr Moderaterna i dag är Fredrik Reinfeldts gamla gäng. Både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson var statsråd under Reinfeldt-tiden."
https://www.gp.se/ledare/h%C3%A4r-%C3%A4r-moderaternas-fyra-problem-1.19294318
https://www.cordial.se/affarsmodellbloggen/culture-beats-strategy-every-time/
https://www.google.se/amp/s/quoteinvestigator.com/2017/05/23/culture-eats/amp/
Dagens besvikelse
De riksdagsledamöter som inte stöttar legalisering av aktiv dödshjälp under mycket ordnade former. Allvarligt sjuka utan hopp och till exempel oerhörda regelbundna smärtor måste kunna få humanitär hjälp att dö på ett värdigt sätt! Bland svenska folket är en stor majoritet för denna rättighet. Men en majoritet av Sveriges riksdag tycker sig veta bättre...
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/1n8LOB/avslutade-sitt-liv-med-aktiv-dodshjalp

Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Ja, självklart ska kreativa nya former för trevliga och trygga äldreboenden möjliggöras i Sverige. Jag har länge drivit behovet av det i Uppsala. Under lång tid motarbetades det av Socialdemokrater, Miljöpartister och vänsterpartister i Äldrenämnden och i Uppsalas kommunfullmäktige. När den S-märkta nationella regeringen insåg värdet ändrade de sig lokalt... Alternativa äldreboendeformer behövs även för människor som inte kan få biståndsbeslut! Och den paradox Wetterberg lyfter är viktig att förstå.

”Mellanboendet borde vara en del av svaret på många människors önskan att få leva ett normalt, verksamt liv så länge som möjligt, även när man blir skröpligare och får lite svårare att röra sig. Men mellanboendet kan också bidra till att lösa den offentliga ekonomins besvärliga paradox. Den ökade produktiviteten fördubblar våra realinkomster ungefär vart trettionde år, men staten och kommunerna får det ekonomiskt allt svårare. Det beror på att våra ökade inkomster visserligen ökar skatten, men i kommuner och landsting är löner den överlägset största utgiften – och den ökar i samma takt. Eller kanske ännu mer, när det blir ont om vårdpersonal och lärare.”

”Om inte pengarna kommer till behoven, så måste behoven komma till pengarna. Om kommunerna och landstingen får det svårare att möta alla behov, då måste fler vara beredda att betala mer ur egen ficka. Och det är där mellanboendet kommer in. Mellanboendet skulle vara vanliga hyres- eller bostadsrätter. Många äldre som flyttar in skulle antagligen ha rätt till kommunalt bostadstillägg, men en stor del av hyran eller avgiften skulle de själva stå för.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/byrakratiska-fanerier-far-inte-falla-en-klok-reform/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar