Ett framgångsrikt samhälle kan klara av sociala skillnader som är relativt stora. Om man klarar samhällsbygget, utan att det blir stor social oro och otrygghet, är kopplat till jämlika upplevelser av att kunna göra "klassresor". Även om de priviligierade är födda med ”räkmacka” jämfört med övriga befolkningen är det viktigt att ett meritokratiskt samhälle säkerställer att alla våra barn och unga får en konkurrenskraftig utbildning. Att alla i vårt samhälle känner att meriter är den främsta urvalsmetoden när arbetskraft efterfrågas. PJ Anders Linder skriver nedan läsvärt i Access om att vår svenska skola ”spårat ur”. För att uttrycka det milt är det både socialt och ekonomiskt farligt.
”I stället för att lära sig saker ska eleverna lära sig att prata om dem och tycka till om dem. Att kalla detta att lära sig "ett kritiskt förhållningssätt" är rena löjan. Hur kan man vara kritisk på ett meningsfullt sätt om det som man knappt vet någonting om? Vi rör oss från vad som är kvar av kunskapsskolan i riktning mot den utpräglade bullshitskolan”
”Likafullt är det inte kunskapsfientligheten utan traditionsfientligheten som är det allra mest slående kännetecknet för förändringen av kursplanerna. Det är som om författarna målmedvetet gått in för att ta bort formuleringar om just sådant som binder generationerna samman: sångerna, berättelserna, de historiska höjdpunkterna och gestalterna, namnen på de centrala geografiska platserna, det som har varit gångbart även i föräldra- och farföräldragenerationerna. Eleverna ska bibringas uppfattningen att allt viktigt och gott finns i dag och att det som funnits förut är irrelevant eller osunt. I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit.”
”Efter minst 15 års intensiv samhällsdebatt om vikten av ökat fokus på ämneskunskaper i skolan levererar Skolverket ett förslag som pekar i rakt motsatt riktning. Det hela tyder på enastående arrogans eller tondövhet eller både och.”
https://axess.se/blog/2019/10/23/med-skolverket-fran-kunskapsskola-till-bullshitskola
Skolpolitiker, Skolvverket, Skolinspektionen och andra som bär ett särskilt stort ansvar för att skolan idag är dysfunktionell för väldigt många elever. Och redan för länge sedan borde de som haft och har ansvaret för skolan insett att kraftigt laterala insatser borde ha satts in för att lyfta väldigt många människors kunskaper i svenska.
https://www.gp.se/ledare/tragiskt-att-så-många-unga-inte-kan-skriva-på-svenska-1.19684692
Dagens stjärna
Ann-Charlotte Marteus. Ja, våra barn och unga är bedragna av en naiv och flummig vuxenvärld som allt för länge har fått styra svensk migrations-, integrations- och skolpolitik.
"Så - vad är det för oseriösa och grymma skolor och gymnasier som släpper igenom elever med glädjebetyg - humbugbetyg - och låter dem kraschlanda när de tar sina första steg i vuxenvärlden? The usual suspects är oseriösa, vinstjagande friskolor som vill ha gott rykte bland niorna. Men även kommunala skolor kan säkert ge snällbetyg. Vad gör man åt det? Petra Garberding och hennes kolleger ser tydliga nivåskillnader mellan elever, beroende på vilket gymnasium de har gått. Det borde, tänker man, finnas en funktion, ett nummer eller en sajt, som högskollärare kan larma till när gymnasieskolor sticker ut. Och sedan borde en kontrollmyndighet - Skolinspektionen - ta itu med saken och ställa skolledningen i fråga mot väggen. Med visst eftertryck. Dessvärre är det svenska utbildningssystemet alldeles för dysfunktionellt för att klara en sådan sak. Skolinspektionen vet, liksom alla andra, att skolor ger glädjebetyg - det leder ju ingen vart. Usla skolor får fortsätta. Barn kan således surfa igenom skolsystemet, från grundskola till gymnasium och sedan in på högskolan. Garberding berättar om förtvivlade studenter som gråter när de blir underkända. De är chockade - de vet inte själva hur lite de kan. De har blivit bedragna av vuxenvärlden."
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/man-maste-kunna-skriva-for-att-ga-pa-universitetet/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar