Grunden måste byggas först
Regeringsduglighet, vad innebär det? Det innebär att ett eller flera partier har förmågan att utifrån en tydlig plan för samhällsutvecklingen leda en kommun eller ett land att gå mot den framtiden planen beskriver. Regeringsdugliga måste också ha förmågan att hantera kriser som alltid dyker upp. Framförallt måste en regeringsduglig samling partier klara av att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Den politiska röra vi nu har är djupt oroande för att inte samhällsekonomin helt ska spåra ur. Det kan gå fort om många partiers "godsaker" ska levereras till olika partiers fokuserade väljarstöd. Tror du att Magdalena Andersson viker ner sig och kraftigt försämrar Sveriges ekonomi för att få Vänsterpartiets stöd? Det tror inte jag. Och om hon inte gör det utan öppnar upp för nyval visar hon tydligt att hon har grundförutsättningarna att trots för mycket vänstertänk kunna säkra rimligt god ekonomisk hushållning.
Anna Dahlberg, Expressen, skriver mycket läsvärt om hur illa skött svensk energipolitik är. När man bedömer regeringsdugligheten hos ett parti måste man inkludera vad deras energipolitik innebär. En illa skött energipolitik slår stenhårt mot ett lands invånare och landets företagande. När man studerar Miljöpartiets, Vänsterpartiets och Centerpartiets energipolitik hittar man besvärande många likheter. Om Socialdemokraternas huvudsakliga fokus hade varit svenskarnas bästa skulle de aldrig välja politiska samarbetspartners för kortsiktiga maktintressen. Vänsterblocket V, MP, S och C leder stora delar av det svenska folket mot fattigdom.
”Under de senaste åren har ett tiotal nyckelpersoner valt att sluta på Svenska kraftnät. Flera av dessa experter upplever att varningssignalerna inte tas på tillräckligt stort allvar inom myndigheten. Ledningen har i stället ägnat sig åt önsketänkande och tas gång på gång på sängen av den negativa utvecklingen. Per Wikström, numera på Energiföretagen, är en av nyckelpersonerna som har lämnat Svenska kraftnät. Under nästan två decennier jobbade han i olika positioner på driftavdelningen med ansvar för kontroll och säkerhet. Han vill inte recensera sin förra arbetsgivare, men ser med oro på framtiden för det svenska elsystemet.
– Vi befinner oss på ett sluttande plan sedan tre-fyra år tillbaka både när det gäller överföringen och effektbalansen.”
”Även effektbalansen – alltså tillgången till el när man behöver den – befinner sig på ett sluttande plan, inskärper Wikström.
– Värsta scenariot är att det blir kallt överallt samtidigt. Hur många länder i norra Europa har en positiv kraftbalans under årets kallaste dag? Vi kan absolut inte vara säkra på att vi kan importera i det läget. Det är alltså ett fullt tänkbart scenario redan i vinter att ett antal kunder måste kopplas bort från elnätet. Om situationen skulle bli utdragen övergår man till roterande bortkoppling från elnätet enligt en prioriteringslista. Att marginalerna är små märktes redan förra vintern. Trots pandemi och en förhållandevis mild vinter behövde oljekraftverket i Karlshamn dras i gång för att säkra elförsörjningen.”
”Samtidigt som Sverige siktar på en grön omställning, som kräver ett fördubblat elbehov om 20 år, har vi alltså en elförsörjning med ständigt minskade marginaler. Trenderna går inte ihop, konstaterar experterna som jag talar med.”
”Sverige hade ett av världens bästa elsystem – stabilt och fossilfritt – med vattenkraften i norr och kärnkraften i söder på väl uttänkta geografiska platser. Nu håller vi på att spela bort denna nationella tillgång och konkurrensfördel i kampen om framtidens investeringar. Det är ingen liten sak. Elen är lika fundamental för samhällskroppen som luften är för människan. Om tillgången på el börjar svikta kan det få mängder av följdverkningar: fabriker som flyttar någon annanstans, bristande tillit till staten, samhällsoro och en känsla av att man måste ta saken i egna händer och säkra upp med dieselaggregat, som i tredje världen eller i Kalifornien och Texas.”
”Länge var regeringsdugligheten det som väljarna främst förknippade med Socialdemokraterna. Men efter sju år med de rödgröna vid makten är det tvärtom det mest grundläggande som regeringen har misslyckats med, som att ha kontroll över gränsen och vilka som vistas i landet, upprätthålla våldsmonopolet på gatan och att säkerställa en trygg elförsörjning.”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/elbristen-kan-bli-x-faktorn-i-valet-som-faller-s/
Sabuni har det extremt svårt att lyckas rädda kvar L i riksdagen. Som jag skrivit förr behövs inga fiender när man har hennes ”partivänner”. Ls chans har länge varit att vara tydligt borgerliga och att inte ständigt sända ut starka signaler om att de inte går att lita på. Även om deras stämma nu sagt sig vara eniga om att Sveriges lycka inte ligger i att vänstern får styra är deras trovärdighet låg. Deras enda chans att överleva i riksdagen är att nu vinna många av dem som anser sig vara liberala och som sagt sig vilja rösta på Centerpartiet. Det är sannerligen inte svårt att få väljare idag att förstå att ett parti som stöttar V, MP och S inte har någon liberal trovärdighet kvar. Och L erbjuder en energiförsörjningspolitik som även unga kvinnor i städerna har mer att vinna på än den som vänstern erbjuder.
https://www.gp.se/ledare/vem-vågar-rösta-på-liberalerna-1.59352768
Det är förvånande att Centerpartiet blivit en så destruktiv politisk kraft i Sverige. Aldrig hade jag kunnat tro att det partiet skulle vara i samma lag som S, V och MP. För mig är det förvånande att de ens har några väljare kvar. Hur är det möjligt att i grunden icke vänsterorienterade personer väljer att rösta på ett tydligt vänsterkramande alternativ? Om människor vågade lita på Liberalerna borde de kunna ersätta sitt opinionsläge med Centerpartiets. Är det möjligen så att Centerpartiets övergripande mål är en tro på ett matriarkat? Det finns säkert de som tror att Magdalena Andersson, Nooshi Dadgostar, Annie Lööf och Märta Stenevi kan leda Sverige bra. Jag struntar i vilket kön en ledare har. Ledare jag påverkas av anser jag dock ska vara tillräckligt kvalificerade för den uppgift de har. Magdalena Andersson är kvalificerad. De övriga är långt ifrån tillräckligt kvalificerade för ansvarsfulla ministerroller. Henrik Jönsson ger i GP en bra beskrivning av vilket farligt vänstergäng S, V, C och MP är.
”Centerpartiet har genomgått den största transformationen. Utöver enstaka kvarvarande vanföreställningar inom partiledningen har partiet under sina år som socialdemokratiskt stödparti utvecklats till ett renodlat vänsterparti. 80 procent av Centerväljarna vill hellre ha en socialdemokratisk statsminister än en moderat, och partiet positionerar därför nu om sig i fråga efter fråga för att leva upp till sin nya roll. (Expressen 22/9 2021)”
”Sammantaget står Sverige nu inför ett ideologiskt koordinerat vänsterblock, med ambitionen att i alla avseenden öka statens makt på den individuella frihetens bekostnad.”
https://www.gp.se/ledare/sveriges-vänsterblock-tar-form-1.59611763
Magdalena Andersson, låt Centerpartiet och Vänsterpartiet ta ansvar för att du imorgon säger att du saknar stöd för en statsministeromröstning. Låt Vänsterpartiet och Centerpartiet ta ansvar för att vi då kanske får ett extraval bara några månader innan den sista ordinarie valdagen 11 september 2022. Centerpartiet har pengarna för två valrörelser inom några månader. Lööf kanske tror att det är hennes sista chans att under några månader få bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Det kommer aldrig att hända. Om inte fler svenska väljare nyktrar till är risken stor att ödesdagen 11 september 2022 blir ett tragiskt datum för Sveriges utveckling. I detta dåliga läge är det trist att Anna Dahlbergs önskan om att Socialdemokraterna och Moderaterna gemensamt ska städa upp Sverige inte är möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar