Svenskarna förlorare
Det sägs att man brukar få det man förtjänar. Förtjänar vi svenskar att efter valet 2014 få en mycket svag regering i en utmanande tid? Finns några vinnare i årets val om man ska tro de opinionsmätningar vi ser på riksnivån? Inte om du frågar mig. Klart att SD och V får mer pengar till sina verksamheter men de kommer inte att bestämma något. Och de kommer aldrig få tillräckligt stöd för att få vara med och bestämma i något lag. Deras grundläggande människosyn och förslag på hur utmaningar ska lösas är för främmande för en majoritet av vår befolkning och för övriga partier som säger sig företräda desamma. Sverige har en komplex minoritetsregering redan idag. Att det finns gott om slitningar inom den vittnar Maud Olofsson om i sin nyutgivna bok. Inget konstigt med det, det är ju fyra helt olika partier. Om dagens opinionssiffror står sig får Sverige en ännu svagare regering och vi tappar en riksröst som ständigt står upp för hela landet och ett icke vänsterparti som tar miljö och klimatutmaningarna på allvar.
Olika val och olika partiföreträdare
Idag har jag förutom att delta på Centerpartiets kommundagar jagats av reportrar i Uppsala som undrar hur jag ser på Cs katastrofala opinionssiffror på riksnivå. Vad kan man svara på den frågan? "Konstigt, vi har det bästa partiprogrammet för ett fortsatt starkt Sverige" eller "väljarna bestämmer, vi lyckas uppenbarligen inte förmedla våra suveräna problemlösningsförslag, inom de viktigaste områdena, på ett sätt som de uppskattar." eller "ja, ja, ja det är långt till valet. Mycket kommer att hända tills den dag röstsedlarna läggs". Vad tycker du?
http://www.dn.se/nyheter/politik/c-och-kd-under-sparren-1/
http://www.dn.se/nyheter/politik/ewa-stenberg-annie-loof-soker-sig-mot-rotterna/
Centerpartiet är det parti som mer än andra partier värnar och fokuserar utvecklingen av närsamhället. Det gör att det inte är konstigt att Centerpartiet nästan överallt är starkare lokalt än nationellt. Svenskt välstånd byggs genom hårt arbete och kloka lokala beslut. I många kommuner inser allt fler invånare att det lokala valet är något annat än riksvalet. Invånarna i kommunen värderar vad partierna vill lokalt och de värderar de politiska företrädarna lokalt. Det innebär att allt fler väljer att rösta på olika partier i våra tre val. Jag är glad över att vi har en sådan utveckling. En kommuns utveckling är väldigt kopplad till de lokala politikernas förmåga och vilja. Lokala partier, som t ex Centerpartiet i Uppsala, har konkreta och olika partiprogram. Vissa, som C i Uppsala, har också en tydlig vision som beskriver hur vi vill att Uppsala är år 2030. Jag tror många Uppsalabor kommer att rösta på de duktiga och hårt arbetande centerpartister som ställer upp för att hålla deras fana högt.
fredag 31 januari 2014
torsdag 30 januari 2014
Vad vill de & peak
Tydliga visioner
Vad vill de svenska partierna bygga för samhälle? Lokalt, regionalt, nationellt och globalt? Varför klarar så få eller inga partier av att enkelt visualisera hur deras samhälle ser ut om trettio år om de får över 50% av väljarna bakom sig under minst 20 av de kommande 30 åren? Den framtidsbilden och eventuellt någon form av ideologisk plattform skulle betydligt bättre vägleda väljarna och sakpolitiken kan hela tiden kopplas både till en lokal praktisk önskebild och ett ideologiskt kompass. Det är svårt att tänka långsiktigt. Det är omöjligt att ha rätt om hur framtiden blir. Inget parti kan få över 50% av väljarstödet. Jag tycker ändå att politiken och samhällsutvecklingen skulle tjäna mycket på om partier visade tydliga visioner och vågar beskriva vilken ideologi de tycker sig ligga närmast. Om vi har en sådan politisk miljö blir populistiska svängningar lättare att avslöja. Om ett parti inte tycker att staten ska äga bolag så blir det tydligare. Om ett parti tycker att all verksamhet ska ägas i kooperativ eller liknande så blir också det tydligare. Om ett parti tycker att Sverige ska bli Europas socialkontor blir även det sannolikt tydligare. Vad tycker du? Varför tror du att partierna är dåliga på att enkelt men samtidigt konkret beskriva vilket samhälle de vill bidra till om typ 20 år? Det går att beskriva tydligt. Tydlighet är sannolikt ansett som farligt.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/annu-en-artikel-som-ingen-vill-lasa_8881180.svd
http://www.dn.se/debatt/foretagen-vill-ha-hallbarhet-politikerna-levererar-inte/
http://www.dn.se/debatt/lat-rumanien-betala-notan/
Trängseltider
Vill du bli rik? Du kanske hör till de få som genom rikedom med automatik blir lyckligare. Så varför inte försöka. Särskilt om din affärsidé kan förbättra för många människor. Om du t ex kan komma på ett revolutionerande sätt att hantera "peak" problematiken skulle du garanterat kunna tjäna massor. Med "peak" menar jag t ex morgon och kväll inom kollektivtrafiken. Under några timmar finns en stor efterfrågan på transporter. Ett behov som ett välfärdssamhälle måste kunna möta. Samtidigt står eller går stor kollektivtrafikkapacitet outnyttjad resten av dygnet. Samma logik ser man inom IT och Telekomvärlden som jag kommer ifrån. Om du kommer på något smart sätt på hur det fasta kapitalet kan användas bättre när det inte är "peak" blir du rik. Niklas Zennström, bl a Skype, använde sig av detta tänk för att utnyttja människors privata datakraft när den inte utnyttjas.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_8851236.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tusen-malmobarn-utan-forskoleplats_8882350.svd
Vad vill de svenska partierna bygga för samhälle? Lokalt, regionalt, nationellt och globalt? Varför klarar så få eller inga partier av att enkelt visualisera hur deras samhälle ser ut om trettio år om de får över 50% av väljarna bakom sig under minst 20 av de kommande 30 åren? Den framtidsbilden och eventuellt någon form av ideologisk plattform skulle betydligt bättre vägleda väljarna och sakpolitiken kan hela tiden kopplas både till en lokal praktisk önskebild och ett ideologiskt kompass. Det är svårt att tänka långsiktigt. Det är omöjligt att ha rätt om hur framtiden blir. Inget parti kan få över 50% av väljarstödet. Jag tycker ändå att politiken och samhällsutvecklingen skulle tjäna mycket på om partier visade tydliga visioner och vågar beskriva vilken ideologi de tycker sig ligga närmast. Om vi har en sådan politisk miljö blir populistiska svängningar lättare att avslöja. Om ett parti inte tycker att staten ska äga bolag så blir det tydligare. Om ett parti tycker att all verksamhet ska ägas i kooperativ eller liknande så blir också det tydligare. Om ett parti tycker att Sverige ska bli Europas socialkontor blir även det sannolikt tydligare. Vad tycker du? Varför tror du att partierna är dåliga på att enkelt men samtidigt konkret beskriva vilket samhälle de vill bidra till om typ 20 år? Det går att beskriva tydligt. Tydlighet är sannolikt ansett som farligt.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/annu-en-artikel-som-ingen-vill-lasa_8881180.svd
http://www.dn.se/debatt/foretagen-vill-ha-hallbarhet-politikerna-levererar-inte/
http://www.dn.se/debatt/lat-rumanien-betala-notan/
Trängseltider
Vill du bli rik? Du kanske hör till de få som genom rikedom med automatik blir lyckligare. Så varför inte försöka. Särskilt om din affärsidé kan förbättra för många människor. Om du t ex kan komma på ett revolutionerande sätt att hantera "peak" problematiken skulle du garanterat kunna tjäna massor. Med "peak" menar jag t ex morgon och kväll inom kollektivtrafiken. Under några timmar finns en stor efterfrågan på transporter. Ett behov som ett välfärdssamhälle måste kunna möta. Samtidigt står eller går stor kollektivtrafikkapacitet outnyttjad resten av dygnet. Samma logik ser man inom IT och Telekomvärlden som jag kommer ifrån. Om du kommer på något smart sätt på hur det fasta kapitalet kan användas bättre när det inte är "peak" blir du rik. Niklas Zennström, bl a Skype, använde sig av detta tänk för att utnyttja människors privata datakraft när den inte utnyttjas.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_8851236.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tusen-malmobarn-utan-forskoleplats_8882350.svd
onsdag 29 januari 2014
Feghet
Politisk kultur
Varför fungerar politiken som den gör i Sverige? Varför syns inte konflikterna mellan de flesta partier bättre, trots att de finns? Kan ett skäl vara att de politiskt skolade fått lära sig att det är farligt att vara tydlig för då kan man få stå till svars för det man sagt men också riskera att tydligheten kostar marginalväljare som man till varje pris vill undvika att förlora? För den politiska debattens positiva bidrag till samhällsutvecklingen är det bedrövligt. Det leder till att politiken kan uppfattas som irrelevant och helt olik det folket tycker. Om skillnaden mellan vad folk tycker i olika upplevt stora sakfrågor och vad politikerna säger så ges stort utrymme till dem som kommunicerar extrema vägval. Personligen tycker jag det är dumt och fegt. Då ges SDs destruktiva enfald att alla problem är kopplade till invandrare och flyktingar stort stöd. Då ges Vs destruktiva perspektiv att alla tillgångar är folkets gemensamma och att vinster är något destruktivt stort stöd. Då ges MPs allt för extrema miljöpolitik ett orimligt stöd för oss som vill framåt.
Vad tror du är många politikers största problem? Är det att de driver frågor som inte har stöd bland folket, att de har så stor kunskap om problemet men inte lyckas förklara sitt ställningstagande för folket, att engagerande ämnen ofta är känsliga och medias förenklingar lätt försätter politiker i problem? Visst kan vi vara överens om att det är en kombination av dessa som gör att det blir som det blir inom politiken eller?
Varför fungerar politiken som den gör i Sverige? Varför syns inte konflikterna mellan de flesta partier bättre, trots att de finns? Kan ett skäl vara att de politiskt skolade fått lära sig att det är farligt att vara tydlig för då kan man få stå till svars för det man sagt men också riskera att tydligheten kostar marginalväljare som man till varje pris vill undvika att förlora? För den politiska debattens positiva bidrag till samhällsutvecklingen är det bedrövligt. Det leder till att politiken kan uppfattas som irrelevant och helt olik det folket tycker. Om skillnaden mellan vad folk tycker i olika upplevt stora sakfrågor och vad politikerna säger så ges stort utrymme till dem som kommunicerar extrema vägval. Personligen tycker jag det är dumt och fegt. Då ges SDs destruktiva enfald att alla problem är kopplade till invandrare och flyktingar stort stöd. Då ges Vs destruktiva perspektiv att alla tillgångar är folkets gemensamma och att vinster är något destruktivt stort stöd. Då ges MPs allt för extrema miljöpolitik ett orimligt stöd för oss som vill framåt.
Vad tror du är många politikers största problem? Är det att de driver frågor som inte har stöd bland folket, att de har så stor kunskap om problemet men inte lyckas förklara sitt ställningstagande för folket, att engagerande ämnen ofta är känsliga och medias förenklingar lätt försätter politiker i problem? Visst kan vi vara överens om att det är en kombination av dessa som gör att det blir som det blir inom politiken eller?
tisdag 28 januari 2014
Motion & företagsklimat
Äntligen?
Inte minst genom mitt engagemang i Folkhälsorådet vet jag att det finns väldigt mycket forskningsstöd för att fysiska aktiviteter och idrott i skolan har mycket stor positiv effekt på studieresultaten. Som jag skrivit i flera debattartiklar är det utifrån dessa forskningsresultat, och sunt förnuft, viktigt att återinföra mer av fysiska aktiviteter för våra barn och unga i skolorna. Glädjande att även fler säger sig förstå det även om det tyvärr inte märkts kopplat till de mycket värdefulla hälsopedagoger som hjälpt till för att utveckla detta mycket viktiga folkhälsoarbete och stärkt våra studieresultat. De kommuner och rektorer som vill förbättra studieresultaten gör klokt i att inkludera mer fysiska aktiviteter kopplade till studiegången.
http://www.unt.se/debatt/motion-ger-battre-skolresultat-2819494.aspx
Jämförelser
När man jämför är det viktigt att veta vad man jämför och om det man jämför är relevant. I Uppsala har vi bestämt att värdera hur bra vi är som näringslivskommun genom att mäta en korg av olika mätningar och att endast jämföra oss med 33 jämförbara kommuner. Bland mätningarna finns bland annat mätningar från och om Fokus, Svenskt Näringsliv, Nöjd kund index och företagsetableringar. När vi mäter resultatet av korgen och när vi jämför med de 33 jämförbara kommunerna hamnar vi på andra plats i Sverige! Trots det är jag inte nöjd. Jag vet att vi kan bli bättre och jag tänker fortsätta att bidra till att vi lyckas.
Att till exempel jämföra Knivsta med Uppsala är inte relevant. Det är helt olika förutsättningar och möjligheter.
http://www.unt.se/24unt/?clip=2820289
http://www.unt.se/ekonomi/daligt-betyg-for-foretagsklimatet-2819292.aspx
Inte minst genom mitt engagemang i Folkhälsorådet vet jag att det finns väldigt mycket forskningsstöd för att fysiska aktiviteter och idrott i skolan har mycket stor positiv effekt på studieresultaten. Som jag skrivit i flera debattartiklar är det utifrån dessa forskningsresultat, och sunt förnuft, viktigt att återinföra mer av fysiska aktiviteter för våra barn och unga i skolorna. Glädjande att även fler säger sig förstå det även om det tyvärr inte märkts kopplat till de mycket värdefulla hälsopedagoger som hjälpt till för att utveckla detta mycket viktiga folkhälsoarbete och stärkt våra studieresultat. De kommuner och rektorer som vill förbättra studieresultaten gör klokt i att inkludera mer fysiska aktiviteter kopplade till studiegången.
http://www.unt.se/debatt/motion-ger-battre-skolresultat-2819494.aspx
Jämförelser
När man jämför är det viktigt att veta vad man jämför och om det man jämför är relevant. I Uppsala har vi bestämt att värdera hur bra vi är som näringslivskommun genom att mäta en korg av olika mätningar och att endast jämföra oss med 33 jämförbara kommuner. Bland mätningarna finns bland annat mätningar från och om Fokus, Svenskt Näringsliv, Nöjd kund index och företagsetableringar. När vi mäter resultatet av korgen och när vi jämför med de 33 jämförbara kommunerna hamnar vi på andra plats i Sverige! Trots det är jag inte nöjd. Jag vet att vi kan bli bättre och jag tänker fortsätta att bidra till att vi lyckas.
Att till exempel jämföra Knivsta med Uppsala är inte relevant. Det är helt olika förutsättningar och möjligheter.
http://www.unt.se/24unt/?clip=2820289
http://www.unt.se/ekonomi/daligt-betyg-for-foretagsklimatet-2819292.aspx
måndag 27 januari 2014
Förintelse
Mångfald & tolerans
Gång efter gång genom vår historia utsätts massor av människor för kraftiga övergrepp och mord. Bara för att de tycker annorlunda eller för att de anses tillhöra fel etniska grupp eller fel religion eller något annat.
Det har nästan alltid varit samhällen som varit toleranta, mångfaldsbejakande och rättsmedvetna som skapat de rikaste samhällena. Det är bra att vi har en minnesdag kopplad till alla historiens förintelseoffer. För mig är det viktigt och mycket positivt att vi har en minnesdag för alla offer kopplade till förintelseförsök. Det kanske kan bidra till att intoleransen och hatet inte åter lyckas få ta ett grepp över Europa. Bara faktumet att destruktiva krafter som t ex Nazismen aldrig blivit långlivade, och att liknande krafter för de allra flesta enbart erbjudit rädsla, hat, skräck, ofrihet och död, borde hindra liknande krafter från att nå makten. Intoleransen i Europa växer kraftigt och det är en dum väg framåt, för alla.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/forintelsens-suggestiva-dragningskraft/
Gång efter gång genom vår historia utsätts massor av människor för kraftiga övergrepp och mord. Bara för att de tycker annorlunda eller för att de anses tillhöra fel etniska grupp eller fel religion eller något annat.
Det har nästan alltid varit samhällen som varit toleranta, mångfaldsbejakande och rättsmedvetna som skapat de rikaste samhällena. Det är bra att vi har en minnesdag kopplad till alla historiens förintelseoffer. För mig är det viktigt och mycket positivt att vi har en minnesdag för alla offer kopplade till förintelseförsök. Det kanske kan bidra till att intoleransen och hatet inte åter lyckas få ta ett grepp över Europa. Bara faktumet att destruktiva krafter som t ex Nazismen aldrig blivit långlivade, och att liknande krafter för de allra flesta enbart erbjudit rädsla, hat, skräck, ofrihet och död, borde hindra liknande krafter från att nå makten. Intoleransen i Europa växer kraftigt och det är en dum väg framåt, för alla.
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/forintelsens-suggestiva-dragningskraft/
söndag 26 januari 2014
Ny opinionsmätning
Vart är vi påväg?
Idag kan vi ta del av en ny opinionsundersökning. Hur man upplever opinionsmätningen beror självklart på vilket parti man tror mest på. KD lever ungefär som vanligt men för Centerpartiet på riksnivå är det historiskt att gå in i ett valår med opinionssiffror som indikerar risk för att svensk politisk historia skrivs om C åker ur riksdagen efter den 14/9 2014. För vissa skulle det ses som ett definitivt besked om att jordbrukssamhället inte längre finns. För andra att nyliberalismen som förknippas med C inte har ett starkt stöd bland svenskarna. Vi lever i informations och tjänstesamhällets tid. Det seriösa parti som inser det kan vinna stort stöd i landet både på landsbygd och i städer. Om någon "objektiv" analyserade Sveriges partier skulle sannolikt C beskrivas som det parti med flest och positivaste utvecklingsförslagen för landsbygden. C skulle också beskrivas som ett av de partier som har en stark politik för skolan, sjukvården, arbetsmarknaden, omsorgen, och infrastrukturen (inklusive byggande). Politiska områden som har avgörande betydelse för väljarna. Det pragmatiska, naturvänliga och företagsamma Centerpartiet behövs i svensk politik även efter september 2014. Om möjligt mer än någonsin. Nu gäller det att sälja värdet av C i riksdagen till betydligt fler väljare.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/historien-talar-for-alliansen_8930790.svd?sidan=1
Att både SD och V går fram på landsbygden är intressant. Det kanske inte är så konstigt om man analyserar den kraftfulla urbaniseringens konsekvenser för de allt färre som permanent bor kvar på landsbygd långt ifrån svenska centralorter som Umeå, Uppsala/Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund/Malmö. I tunga stunder tenderar många att söka sig mot den enfald som SD och V representerar.
Bra informationskälla
Du som är intresserad av skolfrågor tror jag har stor glädje av att följa följande blogg;
http://johankant.wordpress.com
Idag kan vi ta del av en ny opinionsundersökning. Hur man upplever opinionsmätningen beror självklart på vilket parti man tror mest på. KD lever ungefär som vanligt men för Centerpartiet på riksnivå är det historiskt att gå in i ett valår med opinionssiffror som indikerar risk för att svensk politisk historia skrivs om C åker ur riksdagen efter den 14/9 2014. För vissa skulle det ses som ett definitivt besked om att jordbrukssamhället inte längre finns. För andra att nyliberalismen som förknippas med C inte har ett starkt stöd bland svenskarna. Vi lever i informations och tjänstesamhällets tid. Det seriösa parti som inser det kan vinna stort stöd i landet både på landsbygd och i städer. Om någon "objektiv" analyserade Sveriges partier skulle sannolikt C beskrivas som det parti med flest och positivaste utvecklingsförslagen för landsbygden. C skulle också beskrivas som ett av de partier som har en stark politik för skolan, sjukvården, arbetsmarknaden, omsorgen, och infrastrukturen (inklusive byggande). Politiska områden som har avgörande betydelse för väljarna. Det pragmatiska, naturvänliga och företagsamma Centerpartiet behövs i svensk politik även efter september 2014. Om möjligt mer än någonsin. Nu gäller det att sälja värdet av C i riksdagen till betydligt fler väljare.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/historien-talar-for-alliansen_8930790.svd?sidan=1
Att både SD och V går fram på landsbygden är intressant. Det kanske inte är så konstigt om man analyserar den kraftfulla urbaniseringens konsekvenser för de allt färre som permanent bor kvar på landsbygd långt ifrån svenska centralorter som Umeå, Uppsala/Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund/Malmö. I tunga stunder tenderar många att söka sig mot den enfald som SD och V representerar.
Bra informationskälla
Du som är intresserad av skolfrågor tror jag har stor glädje av att följa följande blogg;
http://johankant.wordpress.com
lördag 25 januari 2014
Skolans huvudproblem
Rätt fokus
Det är avgörande för svensk positiv utveckling att våra barn och unga lär sig mer och utvecklar en bättre samarbetsförmåga om välståndet ska försvaras. Så långt verkar de flesta partier överens. Skolan kommer att vara i fokus under valrörelsen eftersom den inte kan anses göra annat än att den lågpresterar. Jag ser fram mot skoldebatten och om den ska vara värdefull är det viktigt att partiernas konkreta skillnader i praktiska åtgärder redovisas och fokuseras i debatterna.
En bra skola förutsätter en kompetent och engagerad ledning samt kompetenta och engagerade lärare. Att skolans styrelse rekryterar dugliga rektorer, och avskedar odugliga, är självklart mycket viktigt för verksamhetens resultat. Rektorn måste sedan förhålla sig till rikets arbetslagar och inom givna ekonomiska ramar försöka få det bästa av sina lärare, rekrytera kompetenta och engagerade lärare och trots svårigheterna försöka bli av med dem som gör ett dåligt jobb. Rektorn och hens lärarkår får sedan göra sitt bästa för att med de elever de attraherar och behåller på skolan ska få bästa möjliga start i livet. Oavsett social status och bakgrund. Så enkelt är det. Den gordiska knuten inom skolan handlar inte om att förstatliga eller att dela upp skolan på det ena eller andra sättet. Den gordiska knuten (vad som löser problemen) kan bara lösas genom konkreta verksamhetsåtgärder och att befintliga ekonomiska ramar används klokare. Problemen handlar om för mycket statlig detaljstyrning, att lärarna inte får större frihetsgrader utifrån sin kompetens, att lärarna inte har tid med mer elevcoaching, att det i många klasser ingår flera elever med särskilda behov som inte hanteras väl, att lokalkostnaderna är för höga och att IT stödet i lärandet är undermåligt. Att tro att övergripande organisationsförändringar löser grundläggande verksamhetsproblem är "skuggboxning"
http://www.unt.se/uppsala/politisk-oppning-for-ny-organisation-2812528.aspx.
Redan på den tiden när jag jobbade på IBM lärde jag mig att det är klokt att analysera problemställningar och sedan förhandla om kloka vägval framåt innan man gick ut med lösningar.
Vetenskap
Tänk att det finns skolor som inte respekterar tydliga vetenskapliga slutsatser. Är inte det lite komiskt! Lite mindre tyckande om skolan skulle inte skada. Bara för att vi alla gått i skolan är vi inte några pedagogiska experter. Ta gärna del av länken nedan som ger ett bra exempel på skola som gick från dålig till mycket bra på tre år. Jag har inte lyckats ta reda på om det var möjligt inom givna ekonomiska ramar. Personligen tycker jag att den allra viktigaste rättvisefrågan är att ge alla våra barn och unga bästa möjliga start i livet.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/nar-skolan-ar-som-allra-bast/
Det är avgörande för svensk positiv utveckling att våra barn och unga lär sig mer och utvecklar en bättre samarbetsförmåga om välståndet ska försvaras. Så långt verkar de flesta partier överens. Skolan kommer att vara i fokus under valrörelsen eftersom den inte kan anses göra annat än att den lågpresterar. Jag ser fram mot skoldebatten och om den ska vara värdefull är det viktigt att partiernas konkreta skillnader i praktiska åtgärder redovisas och fokuseras i debatterna.
En bra skola förutsätter en kompetent och engagerad ledning samt kompetenta och engagerade lärare. Att skolans styrelse rekryterar dugliga rektorer, och avskedar odugliga, är självklart mycket viktigt för verksamhetens resultat. Rektorn måste sedan förhålla sig till rikets arbetslagar och inom givna ekonomiska ramar försöka få det bästa av sina lärare, rekrytera kompetenta och engagerade lärare och trots svårigheterna försöka bli av med dem som gör ett dåligt jobb. Rektorn och hens lärarkår får sedan göra sitt bästa för att med de elever de attraherar och behåller på skolan ska få bästa möjliga start i livet. Oavsett social status och bakgrund. Så enkelt är det. Den gordiska knuten inom skolan handlar inte om att förstatliga eller att dela upp skolan på det ena eller andra sättet. Den gordiska knuten (vad som löser problemen) kan bara lösas genom konkreta verksamhetsåtgärder och att befintliga ekonomiska ramar används klokare. Problemen handlar om för mycket statlig detaljstyrning, att lärarna inte får större frihetsgrader utifrån sin kompetens, att lärarna inte har tid med mer elevcoaching, att det i många klasser ingår flera elever med särskilda behov som inte hanteras väl, att lokalkostnaderna är för höga och att IT stödet i lärandet är undermåligt. Att tro att övergripande organisationsförändringar löser grundläggande verksamhetsproblem är "skuggboxning"
http://www.unt.se/uppsala/politisk-oppning-for-ny-organisation-2812528.aspx.
Redan på den tiden när jag jobbade på IBM lärde jag mig att det är klokt att analysera problemställningar och sedan förhandla om kloka vägval framåt innan man gick ut med lösningar.
Vetenskap
Tänk att det finns skolor som inte respekterar tydliga vetenskapliga slutsatser. Är inte det lite komiskt! Lite mindre tyckande om skolan skulle inte skada. Bara för att vi alla gått i skolan är vi inte några pedagogiska experter. Ta gärna del av länken nedan som ger ett bra exempel på skola som gick från dålig till mycket bra på tre år. Jag har inte lyckats ta reda på om det var möjligt inom givna ekonomiska ramar. Personligen tycker jag att den allra viktigaste rättvisefrågan är att ge alla våra barn och unga bästa möjliga start i livet.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/nar-skolan-ar-som-allra-bast/
fredag 24 januari 2014
Felsökning
Jämställdhet
För mig är det en självklarhet att kvinnor och män ska vara jämställda. Vilka skulle argumenten vara för att tycka något annat? Som jag tidigare skrivit om har det svenska sociala samhällskontraktet kraftigt bidragit till att Sverige och svenskarna är bland de mest jämlika i världen. I dagens UNT problematiseras det över att få svenska kvinnor är chefer. När jag läser ledaren undrar jag två saker 1) varför ska man vilja vara chef? Tro mig det är ofta du måste hantera jobbiga frågor som chef. 2) kan det vara så att väldigt många färre kvinnor än män vill vara chef i Sverige? Det kanske är så att kvinnor i Bulgarien tvingas till en mycket hårdare Darwinistisk livshållning och därför väljer också fler av deras kvinnor att konkurrera om chefsjobben. Kan det vara så?
http://www.unt.se/debatt/bulgarienndashsverige-1ndash0-2812473-default.aspx
Om allt fortsätter som idag;
- där inte längre många yngre män tränas i lagarbete och ledarskap inom det militära
- där både kvinnor och män ingår i yrkesförsvaret
- där allt fler flickor tränas i lagarbete samt ledarskap inom framförallt idrottsrörelsen
- där flickor och kvinnor fortsätter att vara mycket duktigare i skolan än pojkar och män
Då kommer kvinnorna att dominera även på ledande poster i framtidens Sverige. Som jag oxå skrivit tidigare kan du hitta många exempel på kvinnliga ledare i Uppsala. Jag hoppas att det får en positiv effekt på hur vårt samhälle utvecklas. Tror du att allt fler kvinnliga ledare leder mot ett positivare samhälle? Jag tror definitivt att min dotter kommer att axla ledarskapet i många sammanhang. I hennes fall är det definitivt ett personlighetsdrag.
För mig är det en självklarhet att kvinnor och män ska vara jämställda. Vilka skulle argumenten vara för att tycka något annat? Som jag tidigare skrivit om har det svenska sociala samhällskontraktet kraftigt bidragit till att Sverige och svenskarna är bland de mest jämlika i världen. I dagens UNT problematiseras det över att få svenska kvinnor är chefer. När jag läser ledaren undrar jag två saker 1) varför ska man vilja vara chef? Tro mig det är ofta du måste hantera jobbiga frågor som chef. 2) kan det vara så att väldigt många färre kvinnor än män vill vara chef i Sverige? Det kanske är så att kvinnor i Bulgarien tvingas till en mycket hårdare Darwinistisk livshållning och därför väljer också fler av deras kvinnor att konkurrera om chefsjobben. Kan det vara så?
http://www.unt.se/debatt/bulgarienndashsverige-1ndash0-2812473-default.aspx
Om allt fortsätter som idag;
- där inte längre många yngre män tränas i lagarbete och ledarskap inom det militära
- där både kvinnor och män ingår i yrkesförsvaret
- där allt fler flickor tränas i lagarbete samt ledarskap inom framförallt idrottsrörelsen
- där flickor och kvinnor fortsätter att vara mycket duktigare i skolan än pojkar och män
Då kommer kvinnorna att dominera även på ledande poster i framtidens Sverige. Som jag oxå skrivit tidigare kan du hitta många exempel på kvinnliga ledare i Uppsala. Jag hoppas att det får en positiv effekt på hur vårt samhälle utvecklas. Tror du att allt fler kvinnliga ledare leder mot ett positivare samhälle? Jag tror definitivt att min dotter kommer att axla ledarskapet i många sammanhang. I hennes fall är det definitivt ett personlighetsdrag.
torsdag 23 januari 2014
Ansvarsfull migrationspolitik
Kommunen med statlig finansiering
Ska 90-talets enormt dyra flyktinghantering återupprepas? Är det så länge sedan att alla erfarenheter från Sveriges stora stöd till människor i nöd från ett Balkan i lågor är glömda? Är det återigen dax att massor av miljarder kronor sprutar ut till personer som företagsamt utnyttjar det offentligas välvilja men oförmåga att matcha flyktingåtaganden med leveransförmåga? Om staten gör stora flyktingåtaganden så är det också rimligt att staten finansierar kostnaderna. Personligen tycker jag också att det i detta läge borde vara kommuner som får bygga tillfälliga flyktingboenden men helt finansierat av staten. Då stannar åtminstone skattepengarna i denna paniksituation, där priserna per flyktingplats tycks vansinnigt höga, hos skattebetalarna. Jag ser hellre en sådan lösning än att Bert Karlsson återigen utnyttjar flyktingläget för att berika sig själv kraftigt. Vad tycker du?
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/berts-asylimperium-saetter-press-pa-kommunerna-7461
Södertälje har börjat bötfälla tiggare
Fick höra idag av Polisen att flera personer igår bötfälldes för tiggeri. Sverige har historiskt följt Norges lagstiftningsutveckling för ett bättre socialt skydd, kvinnors rätt m.m. Norges lagstiftare har bland annat dragit slutsatsen att människors fattigdom bäst hanteras genom att tiggeri förbjuds och att myndigheterna därigenom direkt kan ingripa på olika sätt för att stötta olika individer eller säkerställa att Europas olika länder tar sitt ansvar för sina medborgare. Vad tror du händer i Sverige?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tiggeri-oroar-partiledarna_8848558.svd
http://www.dn.se/sthlm/konig-jerlmyr-emot-dubblat-antal-vinternatt-platser/
http://www.dn.se/debatt/lat-rumanien-betala-notan/
http://www.metro.se/tiggarforbud-infors-i-norge/EVHmjh!v0N9B7PQZvu/
http://www.expressen.se/nyheter/fps-utspel-om-romer-sagas-av-federley-c/
Ska 90-talets enormt dyra flyktinghantering återupprepas? Är det så länge sedan att alla erfarenheter från Sveriges stora stöd till människor i nöd från ett Balkan i lågor är glömda? Är det återigen dax att massor av miljarder kronor sprutar ut till personer som företagsamt utnyttjar det offentligas välvilja men oförmåga att matcha flyktingåtaganden med leveransförmåga? Om staten gör stora flyktingåtaganden så är det också rimligt att staten finansierar kostnaderna. Personligen tycker jag också att det i detta läge borde vara kommuner som får bygga tillfälliga flyktingboenden men helt finansierat av staten. Då stannar åtminstone skattepengarna i denna paniksituation, där priserna per flyktingplats tycks vansinnigt höga, hos skattebetalarna. Jag ser hellre en sådan lösning än att Bert Karlsson återigen utnyttjar flyktingläget för att berika sig själv kraftigt. Vad tycker du?
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/berts-asylimperium-saetter-press-pa-kommunerna-7461
Södertälje har börjat bötfälla tiggare
Fick höra idag av Polisen att flera personer igår bötfälldes för tiggeri. Sverige har historiskt följt Norges lagstiftningsutveckling för ett bättre socialt skydd, kvinnors rätt m.m. Norges lagstiftare har bland annat dragit slutsatsen att människors fattigdom bäst hanteras genom att tiggeri förbjuds och att myndigheterna därigenom direkt kan ingripa på olika sätt för att stötta olika individer eller säkerställa att Europas olika länder tar sitt ansvar för sina medborgare. Vad tror du händer i Sverige?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tiggeri-oroar-partiledarna_8848558.svd
http://www.dn.se/sthlm/konig-jerlmyr-emot-dubblat-antal-vinternatt-platser/
http://www.dn.se/debatt/lat-rumanien-betala-notan/
http://www.metro.se/tiggarforbud-infors-i-norge/EVHmjh!v0N9B7PQZvu/
http://www.expressen.se/nyheter/fps-utspel-om-romer-sagas-av-federley-c/
onsdag 22 januari 2014
Ofinansierat & punktskatter
Lätt att tvinga utan eget ansvar
Nyligen deltog jag på en konferens om hur kommunen bättre kan organisera sig för att bli bättre ur ett antal perspektiv. Mötet var bra. En intressant kommentar som återkom lite då och då var problemen med statens klåfingrighet genom de partier som genom majoriteter lägger pålagor på t ex kommuner utan att matcha nya krav med nödvändig finansiering. Skolan och inom flyktingfrågan finns bra exempel. Massor av krav men ingen tillräcklig finansiering. Det fanns många på mötet som började tröttna på ofinansierad rikspolitik. Dvs pålagor om än det ena och än det andra som vi i kommunerna förväntas lösa. Om vi bara får mer och mer skyldigheter från staten utan rimlig ekonomisk finansiering av det samma innebär det att kommuner (utöver självklart effektiviseringsarbete) antingen måste skära i någon verksamhet, höja avgifter, höja skatten eller kombinationer av detta. Jag tycker det kommunala självstyret ska stärkas inte försvagas.
Meningsfullare politiskt arbete
En kraftig ökning av sockerskatten dröjer i Sverige. Dock höjdes nyligen alkoholskatten kraftigt och även tobaksskatten ska höjas ytterligare. Skattetrycket mot alkohol och tobak ska inte enbart ses som ett utmärkt sätt för staten att fylla sin skattkista på. Skattehöjningarna är också kopplade till forskning och tyckande om hur det förebyggande hälsoarbetet ska finansieras och hur hela vårt omsorgs och vårdbehov ska kunna tillfredsställas. Med dagens IT stöd är det rätt enkelt att höja och sänka t ex momssatser. Det kanske blir roligare att vara rikspolitiker om de börjar ägna sig åt debatter om punktskatter för att förbättra något men också för att helt börja finansiera alla pålagor som tvingas på kommuner.
http://www.dn.se/ledare/signerat/snart-har-vi-bolmat-fardigt/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nytt-ar-och-nya-lagar_6742841.svd
Nyligen deltog jag på en konferens om hur kommunen bättre kan organisera sig för att bli bättre ur ett antal perspektiv. Mötet var bra. En intressant kommentar som återkom lite då och då var problemen med statens klåfingrighet genom de partier som genom majoriteter lägger pålagor på t ex kommuner utan att matcha nya krav med nödvändig finansiering. Skolan och inom flyktingfrågan finns bra exempel. Massor av krav men ingen tillräcklig finansiering. Det fanns många på mötet som började tröttna på ofinansierad rikspolitik. Dvs pålagor om än det ena och än det andra som vi i kommunerna förväntas lösa. Om vi bara får mer och mer skyldigheter från staten utan rimlig ekonomisk finansiering av det samma innebär det att kommuner (utöver självklart effektiviseringsarbete) antingen måste skära i någon verksamhet, höja avgifter, höja skatten eller kombinationer av detta. Jag tycker det kommunala självstyret ska stärkas inte försvagas.
Meningsfullare politiskt arbete
En kraftig ökning av sockerskatten dröjer i Sverige. Dock höjdes nyligen alkoholskatten kraftigt och även tobaksskatten ska höjas ytterligare. Skattetrycket mot alkohol och tobak ska inte enbart ses som ett utmärkt sätt för staten att fylla sin skattkista på. Skattehöjningarna är också kopplade till forskning och tyckande om hur det förebyggande hälsoarbetet ska finansieras och hur hela vårt omsorgs och vårdbehov ska kunna tillfredsställas. Med dagens IT stöd är det rätt enkelt att höja och sänka t ex momssatser. Det kanske blir roligare att vara rikspolitiker om de börjar ägna sig åt debatter om punktskatter för att förbättra något men också för att helt börja finansiera alla pålagor som tvingas på kommuner.
http://www.dn.se/ledare/signerat/snart-har-vi-bolmat-fardigt/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nytt-ar-och-nya-lagar_6742841.svd
tisdag 21 januari 2014
Tiggeri & popularitet
Rimligaste vägen framåt
Mängden tiggare, från Sydösteuropa, på våra städers gator fortsätter att öka. Jag har skrivit om detta allt större problem tidigare men glädjs idag av att även några ledande FP representanter håller med mig om att varje EU land enskilt måste ta det sociala ansvaret, och därtill kopplade kostnader, för sina medborgare. EU domstolen kan idag döma ut olika böter till sina medlemsländer. EU är dock tandlöst att driva in en böter om ett land vägrar betala. Hur ska ett EU medlemsland som hanterar andra länders sociala problem få kostnadstäckning?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18210269.ab
Kulturella skillnader
Frankrikes president, Holland, har haft stora ekonomiska bekymmer (Frankrikes ekonomi) och urusla popularitetssiffror. De har inte blivit väldigt mycket bättre men i ett land där det ofta förekommer att både kvinnor och män har älskare och älskarinnor har Hollands kärleksaffärer uppskattats av folket. Visst är det intressant. Undrar hur opinionen skulle förändras om Merkel levde på ett liknande sätt.
http://www.unt.se/varlden/hollande-mer-popular-efter-affar-2809263.aspx
Mängden tiggare, från Sydösteuropa, på våra städers gator fortsätter att öka. Jag har skrivit om detta allt större problem tidigare men glädjs idag av att även några ledande FP representanter håller med mig om att varje EU land enskilt måste ta det sociala ansvaret, och därtill kopplade kostnader, för sina medborgare. EU domstolen kan idag döma ut olika böter till sina medlemsländer. EU är dock tandlöst att driva in en böter om ett land vägrar betala. Hur ska ett EU medlemsland som hanterar andra länders sociala problem få kostnadstäckning?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18210269.ab
Kulturella skillnader
Frankrikes president, Holland, har haft stora ekonomiska bekymmer (Frankrikes ekonomi) och urusla popularitetssiffror. De har inte blivit väldigt mycket bättre men i ett land där det ofta förekommer att både kvinnor och män har älskare och älskarinnor har Hollands kärleksaffärer uppskattats av folket. Visst är det intressant. Undrar hur opinionen skulle förändras om Merkel levde på ett liknande sätt.
http://www.unt.se/varlden/hollande-mer-popular-efter-affar-2809263.aspx
måndag 20 januari 2014
Min privata värld
Personlig frihet
Vad innebär personlig frihet? Inkluderar det att du och jag måste få ha rätten till vårt egna stängda rum (inom vilket självklart våra lagar fortsatt gäller) där inte staten eller andra enkelt ska få bevaka och dokumentera allt jag gör. I dagens elektroniska värld är det enkelt att följa alla människor och nästan omöjligt att komma undan om man inte väljer att leva som en eremit. Din och min personliga integritet måste försvaras bättre. Det är inte bara viktigt för oss enskilt utan även för att skydda vår demokrati. Utan att så kraftigt som nu inskränka den personliga integriteten kan vi använda all möjlig övervakningsteknologi för att på goda grunder och riktat bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Det ska vi självklart göra.
Det är pinsamt att Obama och USAs regering inte slutar peka finger på Snowden och bara fortsätter att mena att han förbrukat alla sina rättigheter som amerikan. Det är positivt att Obama och hans administration, i Snowdens efterdyningar, nu vill reformera underrättsorganisationen. Det borde också vara hög tid att hitta argumenten som gör att även den amerikanska staten kan undvika att förlora ansiktet vid en uppgörelse med Snowden. Är inte faktumet att Snowden bara fortsätter att släppa besvärande fakta tillräckligt för att göra en överenskommelse? Han har tydligt fått världens medvetna människor att kraftigt börja ifrågasätta all generell övervakning. Ge Snowden en fristat i Sverige.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/svaret-duger-inte/
Nyligen kunde vi ta del av nyheten att Snowdens föregångare trätt fram efter att under inledningen av 70-talet brutit sig in i ett av FBI chefen J. Edgar Hoovers kontor och stulit dokument om deras övervakning av folket. Bl a oacceptabel övervakning och hot kopplat till densamma kopplad till Martin Luther King. Tack vare den insatsen och att dokumenten läcktes ut via media bröts Hoovers svarta grepp över USA.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/vetmer/article18183908.ab?teaser=true
Gör om! Gör rätt!
Vad innebär personlig frihet? Inkluderar det att du och jag måste få ha rätten till vårt egna stängda rum (inom vilket självklart våra lagar fortsatt gäller) där inte staten eller andra enkelt ska få bevaka och dokumentera allt jag gör. I dagens elektroniska värld är det enkelt att följa alla människor och nästan omöjligt att komma undan om man inte väljer att leva som en eremit. Din och min personliga integritet måste försvaras bättre. Det är inte bara viktigt för oss enskilt utan även för att skydda vår demokrati. Utan att så kraftigt som nu inskränka den personliga integriteten kan vi använda all möjlig övervakningsteknologi för att på goda grunder och riktat bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. Det ska vi självklart göra.
Det är pinsamt att Obama och USAs regering inte slutar peka finger på Snowden och bara fortsätter att mena att han förbrukat alla sina rättigheter som amerikan. Det är positivt att Obama och hans administration, i Snowdens efterdyningar, nu vill reformera underrättsorganisationen. Det borde också vara hög tid att hitta argumenten som gör att även den amerikanska staten kan undvika att förlora ansiktet vid en uppgörelse med Snowden. Är inte faktumet att Snowden bara fortsätter att släppa besvärande fakta tillräckligt för att göra en överenskommelse? Han har tydligt fått världens medvetna människor att kraftigt börja ifrågasätta all generell övervakning. Ge Snowden en fristat i Sverige.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/svaret-duger-inte/
Nyligen kunde vi ta del av nyheten att Snowdens föregångare trätt fram efter att under inledningen av 70-talet brutit sig in i ett av FBI chefen J. Edgar Hoovers kontor och stulit dokument om deras övervakning av folket. Bl a oacceptabel övervakning och hot kopplat till densamma kopplad till Martin Luther King. Tack vare den insatsen och att dokumenten läcktes ut via media bröts Hoovers svarta grepp över USA.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/vetmer/article18183908.ab?teaser=true
Gör om! Gör rätt!
söndag 19 januari 2014
Solidaritet & underhållning
Privata försäkringslösningar?
Är Sverige påväg mot en verklighet utan en statlig generell sjukvårdsförsäkring? Är det möjligen den enda vägen framåt om politiken, oavsett vilka som har makten, inte klarar av att sätta gränser för vad vi har råd med? I det generella statliga sjukvårdsförsäkringssystemat bidrar alla skattebetalare solidariskt, ingen enskild invånare hälsoprövas innan man blir med i systemet och alla svenskar ska ha rätt till likvärdig sjukvård. Om systemet privatiseras kopplas försäkringen och dess premie mycket sannolikt initialt till en hälsoförsäkran och uppdateras löpande efter ålder. Den som har sjukdomar, lever ett hälsofarligt liv eller börjar bli gammal får krasst betala mer i försäkringsavgifter än andra eftersom risken/sannolikheten att dessa människor kostar betydligt mer än andra i sjukvårdssystemet är stor. Så fungerar privata sjukförsäkringar idag. Det statliga försäkringssystemet kan enkelt ses som vilken kollektiv gruppförsäkring som helst där jag vill minnas att inte varje enskild person granskas innan man inkluderas i försäkringen.
Finns skäl att överväga privata alternativ även om försäkringarna utformas som idag? Absolut om politiker inte kan klara av att matcha intäkter och kostnader. Absolut om inte politiker vill höja redan höga skatter. En privat aktör höjer bara premierna om plus och minus inte går ihop. En privat aktör kommer i någon form differentiera premierna utifrån den individuella risken. En privat aktör går inte till val vart fjärde år utan måste hela tiden säkerställa en produkt som kunder vill betala för och som ger ett ekonomiskt överskott. Är jag för en generell privatisering av sjukvårdssystemet? Jag måste lära mig mer om frågan innan jag tar ställning men idag är jag mycket tveksam. Det solidariskt uppbyggda sociala kontraktet mellan oss svenskar är rätt bra i jämförelse med andra system. Att överväga att göra den statliga försäkringen mer "försäkringsmässig" är nog det minsta som behöver göras. Läs gärna en av dagens ledare i UNT och SNS rapporten om ämnet. De är läsvärda och viktiga.
http://www.unt.se/ledare/socialforsakringarna-maste-vardas-2804079.aspx
http://www.sns.se/forlag/konjunkturradets-rapport-2014-hur-far-vi-rad-med-valfarden
Uppsala allt attraktivare
När en plats eller en organisation börjar bli etablerat framgångsrik har den en naturlig dragningskraft och lockar kreativa och duktiga människor inom vitt skilda kunskapsområden. I takt med att platsen växer blir den ännu mer attraktiv för många eftersom det inom många kunskapsområden växer fram en kritiska massa av människor med liknande intressen som utvecklar varandra och den positiva spiralen är i spinn. Uppsala är och har länge varit en kunskapsort. Även kulturlivet har varit intressant. Nu tar bl a Jacke Sjödins nya ide om lunchföreställningar med skämt och skönsång, på Katalin, Uppsala mot nya positiva höjder. Att Helen Sjöholm ska pendla hit och delta i showen gör den inte sämre. Kul! Bra! Jag blir så glad över att vi har allt fler kreativa invånare som vågar satsa på nya grepp som garanterat förgyller mångas tillvaro. Ska du gå? Det ska jag! Föreställningen börjar till våren.
Är Sverige påväg mot en verklighet utan en statlig generell sjukvårdsförsäkring? Är det möjligen den enda vägen framåt om politiken, oavsett vilka som har makten, inte klarar av att sätta gränser för vad vi har råd med? I det generella statliga sjukvårdsförsäkringssystemat bidrar alla skattebetalare solidariskt, ingen enskild invånare hälsoprövas innan man blir med i systemet och alla svenskar ska ha rätt till likvärdig sjukvård. Om systemet privatiseras kopplas försäkringen och dess premie mycket sannolikt initialt till en hälsoförsäkran och uppdateras löpande efter ålder. Den som har sjukdomar, lever ett hälsofarligt liv eller börjar bli gammal får krasst betala mer i försäkringsavgifter än andra eftersom risken/sannolikheten att dessa människor kostar betydligt mer än andra i sjukvårdssystemet är stor. Så fungerar privata sjukförsäkringar idag. Det statliga försäkringssystemet kan enkelt ses som vilken kollektiv gruppförsäkring som helst där jag vill minnas att inte varje enskild person granskas innan man inkluderas i försäkringen.
Finns skäl att överväga privata alternativ även om försäkringarna utformas som idag? Absolut om politiker inte kan klara av att matcha intäkter och kostnader. Absolut om inte politiker vill höja redan höga skatter. En privat aktör höjer bara premierna om plus och minus inte går ihop. En privat aktör kommer i någon form differentiera premierna utifrån den individuella risken. En privat aktör går inte till val vart fjärde år utan måste hela tiden säkerställa en produkt som kunder vill betala för och som ger ett ekonomiskt överskott. Är jag för en generell privatisering av sjukvårdssystemet? Jag måste lära mig mer om frågan innan jag tar ställning men idag är jag mycket tveksam. Det solidariskt uppbyggda sociala kontraktet mellan oss svenskar är rätt bra i jämförelse med andra system. Att överväga att göra den statliga försäkringen mer "försäkringsmässig" är nog det minsta som behöver göras. Läs gärna en av dagens ledare i UNT och SNS rapporten om ämnet. De är läsvärda och viktiga.
http://www.unt.se/ledare/socialforsakringarna-maste-vardas-2804079.aspx
http://www.sns.se/forlag/konjunkturradets-rapport-2014-hur-far-vi-rad-med-valfarden
Uppsala allt attraktivare
När en plats eller en organisation börjar bli etablerat framgångsrik har den en naturlig dragningskraft och lockar kreativa och duktiga människor inom vitt skilda kunskapsområden. I takt med att platsen växer blir den ännu mer attraktiv för många eftersom det inom många kunskapsområden växer fram en kritiska massa av människor med liknande intressen som utvecklar varandra och den positiva spiralen är i spinn. Uppsala är och har länge varit en kunskapsort. Även kulturlivet har varit intressant. Nu tar bl a Jacke Sjödins nya ide om lunchföreställningar med skämt och skönsång, på Katalin, Uppsala mot nya positiva höjder. Att Helen Sjöholm ska pendla hit och delta i showen gör den inte sämre. Kul! Bra! Jag blir så glad över att vi har allt fler kreativa invånare som vågar satsa på nya grepp som garanterat förgyller mångas tillvaro. Ska du gå? Det ska jag! Föreställningen börjar till våren.
lördag 18 januari 2014
Kloka flygsatsningar
Flygplatser i Mälardalen
Tänk vad olika sakuppfattningar man kan få av att läsa en och samma tidning. I UNT kan man både läsa en debattartikel från Handelskammaren i Uppsala och ett reportage om Arlanda flygplats planerade utveckling. Det känns onekligen som att Arlandas planerade utveckling under lång tid kan säkra önskat regionalt kapacitetsbehov. Det är bra.
http://www.unt.se/sigtuna/arlanda-siktar-mot-50-000-anstallda-2802291.aspx
Inte så enkelt
Tänk om ett samhälles positiva utveckling enbart handlade om en eller två förvaltnings och utvecklingsfrågor. Uppsalas positiva utveckling står och faller givetvis kopplat till kommunens förmåga att uppmuntra och nära företagsamhet och att den insatsen bidrar till blomstrande små och stora företag. Men att hävda att en civil flygplats i Uppsalas centralort skulle vara mer eller mindre avgörande för att göra Uppsala attraktivare som näringslivskommun är att kraftigt överdriva. Det skulle definitivt försämra Uppsala centralorts attraktion som bostadsort. Jag är övertygad om att Uppsalas näringsliv kommer att utvecklas väl, ur ett flygkommunikativt perspektiv, även med ett förstärkt Arlanda och en större satsning på Västerås flygplats. Uppsalas centralort kommer att utvecklas mer attraktivt utan en kommersiell flygplats som belastar innerstadens redan ansträngda vägnät med massa ny trafik.
http://www.unt.se/debatt/arna-banar-vagen-2799476.aspx
Stad mot land
Konflikten mellan stadsbors perspektiv och önskemål på ena sidan och landsbygdsbornas på andra sidan rasar i Thailand. Som alltid är det svårt för grupper med helt olika livsförhållanden och ofta olika utbildningsnivåer att förstå varandra. Förhoppningsvis hittar Thailand en fredlig och inte allt för korrupt väg framåt. Förhoppningsvis har landsbygden företrädare som bara ger löften för att vinna röster men som inte levererar de förbättringar som säljs. Även i Thailand behöver stad och land samarbeta hand i hand. Även i Thailand kommer snart stadsbefolkningen dominera bland dem som röstar. Att tänka långsiktigt och att ta ett ansvar nu för att även kommande generationer ska få det bättre är inte självklart för alla.
http://www.unt.se/ledare/bara-valresultat-galler-2803576.aspx
Tänk vad olika sakuppfattningar man kan få av att läsa en och samma tidning. I UNT kan man både läsa en debattartikel från Handelskammaren i Uppsala och ett reportage om Arlanda flygplats planerade utveckling. Det känns onekligen som att Arlandas planerade utveckling under lång tid kan säkra önskat regionalt kapacitetsbehov. Det är bra.
http://www.unt.se/sigtuna/arlanda-siktar-mot-50-000-anstallda-2802291.aspx
Inte så enkelt
Tänk om ett samhälles positiva utveckling enbart handlade om en eller två förvaltnings och utvecklingsfrågor. Uppsalas positiva utveckling står och faller givetvis kopplat till kommunens förmåga att uppmuntra och nära företagsamhet och att den insatsen bidrar till blomstrande små och stora företag. Men att hävda att en civil flygplats i Uppsalas centralort skulle vara mer eller mindre avgörande för att göra Uppsala attraktivare som näringslivskommun är att kraftigt överdriva. Det skulle definitivt försämra Uppsala centralorts attraktion som bostadsort. Jag är övertygad om att Uppsalas näringsliv kommer att utvecklas väl, ur ett flygkommunikativt perspektiv, även med ett förstärkt Arlanda och en större satsning på Västerås flygplats. Uppsalas centralort kommer att utvecklas mer attraktivt utan en kommersiell flygplats som belastar innerstadens redan ansträngda vägnät med massa ny trafik.
http://www.unt.se/debatt/arna-banar-vagen-2799476.aspx
Stad mot land
Konflikten mellan stadsbors perspektiv och önskemål på ena sidan och landsbygdsbornas på andra sidan rasar i Thailand. Som alltid är det svårt för grupper med helt olika livsförhållanden och ofta olika utbildningsnivåer att förstå varandra. Förhoppningsvis hittar Thailand en fredlig och inte allt för korrupt väg framåt. Förhoppningsvis har landsbygden företrädare som bara ger löften för att vinna röster men som inte levererar de förbättringar som säljs. Även i Thailand behöver stad och land samarbeta hand i hand. Även i Thailand kommer snart stadsbefolkningen dominera bland dem som röstar. Att tänka långsiktigt och att ta ett ansvar nu för att även kommande generationer ska få det bättre är inte självklart för alla.
http://www.unt.se/ledare/bara-valresultat-galler-2803576.aspx
fredag 17 januari 2014
En ny världsvaluta?
Cybervaluta
Varför sätter inte USA, EU och Kina stopp för etableringen av varianter av globala världsvalutor som BITcoin? Är världens ekonomier så beroende av den svarta ekonomin och organiserad brottslighet? Vill vi att den allt svårare penningtvätten via banksystemet ska göras t o m enklare än förr att göra svarta pengar vita? Vill vi att IMF och riksbanker runt om i världen ska ersättas med ett monopolbolag eller några oligopolbolag?
Jag vet hur en nätvaluta fungerar och kan användas
Jag har själv stor erfarenhet av cybervalutor. I den globala community jag var delägare använde vi Zollars som sajtvaluta. Tyvärr lyckades inte vår globala multiplayergamingsajt bli tillräckligt populär och sannolikt för att vi, ägarna, initialt var lite för veliga om inriktningen och att teamet hade en lite för hög moraluppfattning för att använda aggressiva och tveksamma grepp som fiskar kunder. Kombinationen av kompetenser var dock lysande och produkten var mycket bra. Men en bra produkt räcker inte.
I vår globala värld på Internet, vår multiplayergamingsajt, kunde våra "medborgare" göra mycket gratis men också köpa olika rättigheter och de kunde tävla och vinna Zollars. I vårt företags årsbokslut fick vi bl a alltid värdera nettoskulden i Zollars och vår valuta hade en växelkurs till dollarn (flest av våra medborgare var engelskspråkiga och många amerikaner). Utan tvekan kan en valuta som Zollars eller BITcoin användas för att hantera alla varianter av betalningstransaktioner. Är det en klok väg framåt att den möjligheten styrs av ett eller flera företag? En världsvaluta helt enkelt som helt styrs av privata intressen.
Vad driver värdeökningen av en BITcoin?
Vill inte nationer och regioner kunna använda valutor som penningmarknadsinstrument? Vill inte nationer och regioner bra kunna bekämpa organiserad brottslighet. USA, EU och Kina borde gå ihop och sätta stopp för liknande verksamhet, som BITcoin, genom att t ex lansera egna cybervalutor. Dessa Internet superregioner borde oxå använda alla sina offentligt betalda avlyssningstekniker. , som idag spionerar på vanliga människor, till att istället stoppa nya generella, och privat ägda valutasystem! Nu! Vad tror du driver värdeökningen i en BITcoin?
http://www.di.se/artiklar/2013/12/16/bitcoinbluff-blaser-apple-anvandare/
http://www.di.se/artiklar/2014/1/15/bitcoinvaxlaren-forsvunnen/
Varför sätter inte USA, EU och Kina stopp för etableringen av varianter av globala världsvalutor som BITcoin? Är världens ekonomier så beroende av den svarta ekonomin och organiserad brottslighet? Vill vi att den allt svårare penningtvätten via banksystemet ska göras t o m enklare än förr att göra svarta pengar vita? Vill vi att IMF och riksbanker runt om i världen ska ersättas med ett monopolbolag eller några oligopolbolag?
Jag vet hur en nätvaluta fungerar och kan användas
Jag har själv stor erfarenhet av cybervalutor. I den globala community jag var delägare använde vi Zollars som sajtvaluta. Tyvärr lyckades inte vår globala multiplayergamingsajt bli tillräckligt populär och sannolikt för att vi, ägarna, initialt var lite för veliga om inriktningen och att teamet hade en lite för hög moraluppfattning för att använda aggressiva och tveksamma grepp som fiskar kunder. Kombinationen av kompetenser var dock lysande och produkten var mycket bra. Men en bra produkt räcker inte.
I vår globala värld på Internet, vår multiplayergamingsajt, kunde våra "medborgare" göra mycket gratis men också köpa olika rättigheter och de kunde tävla och vinna Zollars. I vårt företags årsbokslut fick vi bl a alltid värdera nettoskulden i Zollars och vår valuta hade en växelkurs till dollarn (flest av våra medborgare var engelskspråkiga och många amerikaner). Utan tvekan kan en valuta som Zollars eller BITcoin användas för att hantera alla varianter av betalningstransaktioner. Är det en klok väg framåt att den möjligheten styrs av ett eller flera företag? En världsvaluta helt enkelt som helt styrs av privata intressen.
Vad driver värdeökningen av en BITcoin?
Vill inte nationer och regioner kunna använda valutor som penningmarknadsinstrument? Vill inte nationer och regioner bra kunna bekämpa organiserad brottslighet. USA, EU och Kina borde gå ihop och sätta stopp för liknande verksamhet, som BITcoin, genom att t ex lansera egna cybervalutor. Dessa Internet superregioner borde oxå använda alla sina offentligt betalda avlyssningstekniker. , som idag spionerar på vanliga människor, till att istället stoppa nya generella, och privat ägda valutasystem! Nu! Vad tror du driver värdeökningen i en BITcoin?
http://www.di.se/artiklar/2013/12/16/bitcoinbluff-blaser-apple-anvandare/
http://www.di.se/artiklar/2014/1/15/bitcoinvaxlaren-forsvunnen/
torsdag 16 januari 2014
Det politiska uppdraget
Olika uppdrag
Platser är centrala för det politiska arbetet. Det som närmast berör oss, och som påverkar hur just vår boplats utvecklas, är våra kommuner. Där hanterar vi praktiskt barnomsorg, skola, äldreomsorg, omsorg av funktionshindrade, socialtjänst, byggplaner, parker, vägar, broar, idrottsanläggningar, stimulera näringslivsutvecklingen, kulturstöd och mycket mer.
I större kluster av kommuner har vi lagt frågor som kräver att fler invånare är med och betalar för att det ska vara ekonomiskt hållbart, dessa kommunkluster kallar vi Landsting. Landstingen ska framförallt säkra den sjukvård och den kollektivtrafik vår landstingsskatt räcker till.
Alla kommuner bildar det vi kallar Sverige. AB Sverige ägnar sig åt för mycket som med fördel skulle kunna göras av t ex regioner eller företag. Det framförallt Sverigepolitiker borde ägna sig åt är att anpassa EU lag till svensk samt att utveckla de lagar vi själva får en majoritet för.
Vad innebär ovan? I min värld innebär det att om varje kommun maximerar sin positiva utveckling blir helheten bättre. Det är som med vilket lag som helst. Ett fotbollslag kan liknas vid kommuner som tillsammans bildar laget Sverige. För att Sverige ska kunna vara bland de bästa lagen i världen måste deras olika kommuner, utifrån sina förutsättningar och styrkor, bidra till att summan av laget skapar det generella välstånd vi önskar. Varje nivås politiker får ta sitt ansvar för att de lägger ner maximal kraft på att det egna uppdraget, att förbättra för de egna invånarna, lyckas så bra som möjligt. AB Sveriges framgångar eller misslyckanden avgörs av oss människor i våra kommuner. Bara så kan helheten bli riktigt bra. Håller du med?
Vad handlar politik om?
Politik kan nog trots allt liknas med samhällsingenjörskonst. Trots att vissa politiskt aktiva absolut inte tycker att politiker ska bestämma ramarna utan det ska marknaden anarkistiskt lösa.... En väl fungerande politisk rörelse menar jag klarar av fyra faser i sitt politiska arbete;
1) ett relevant, och brett, ideutvecklingsarbete som producerar förslag på lösningar på de större samhällsutmaningarna (Produktutveckling)
2) kommunicera idéerna/förslagen med invånarna (kräver målgruppsanalyser, lämpliga budskapsbärare, aktiv närvaro i sociala medier, goda kunskaper om medialogiken och inte minst aktiva medlemmar som bidrar med budskapsspridningen - marknadsföring & PR)
3) Förmåga att lyckas få stort stöd bland väljarna för de egna idéerna och förmågan i val (sälja)
4) Förmåga att rimligt mycket kompromissa dvs vara regeringsdugliga (partnerskap)
Partierna är sannerligen olika bra på dessa fyra viktiga politiska verksamhetsgrenar. Den viktigaste verksamheten, precis som inom t ex ett företag, är idéutvecklingsarbetet. Det är det arbetet som skapar relevans och engagemang bland medlemmar. Det är runt idéerna och lösningsförslagen som all annan verksamhet kopplas. Svensk politik skulle må bra av att många fler företagare engagerar sig politiskt. De flesta företagare lever med dessa faser varje dag och kan därför coacha resten av våra engagerade partiaktiva väl. Svensk politik behöver många fler idéer som kan debatteras, inte färre. De partier som lyckas bäst att få stort folkligt stöd är operationellt bäst på 1) -->4). Så "enkelt" är det. Håller du med?
Platser är centrala för det politiska arbetet. Det som närmast berör oss, och som påverkar hur just vår boplats utvecklas, är våra kommuner. Där hanterar vi praktiskt barnomsorg, skola, äldreomsorg, omsorg av funktionshindrade, socialtjänst, byggplaner, parker, vägar, broar, idrottsanläggningar, stimulera näringslivsutvecklingen, kulturstöd och mycket mer.
I större kluster av kommuner har vi lagt frågor som kräver att fler invånare är med och betalar för att det ska vara ekonomiskt hållbart, dessa kommunkluster kallar vi Landsting. Landstingen ska framförallt säkra den sjukvård och den kollektivtrafik vår landstingsskatt räcker till.
Alla kommuner bildar det vi kallar Sverige. AB Sverige ägnar sig åt för mycket som med fördel skulle kunna göras av t ex regioner eller företag. Det framförallt Sverigepolitiker borde ägna sig åt är att anpassa EU lag till svensk samt att utveckla de lagar vi själva får en majoritet för.
Vad innebär ovan? I min värld innebär det att om varje kommun maximerar sin positiva utveckling blir helheten bättre. Det är som med vilket lag som helst. Ett fotbollslag kan liknas vid kommuner som tillsammans bildar laget Sverige. För att Sverige ska kunna vara bland de bästa lagen i världen måste deras olika kommuner, utifrån sina förutsättningar och styrkor, bidra till att summan av laget skapar det generella välstånd vi önskar. Varje nivås politiker får ta sitt ansvar för att de lägger ner maximal kraft på att det egna uppdraget, att förbättra för de egna invånarna, lyckas så bra som möjligt. AB Sveriges framgångar eller misslyckanden avgörs av oss människor i våra kommuner. Bara så kan helheten bli riktigt bra. Håller du med?
Vad handlar politik om?
Politik kan nog trots allt liknas med samhällsingenjörskonst. Trots att vissa politiskt aktiva absolut inte tycker att politiker ska bestämma ramarna utan det ska marknaden anarkistiskt lösa.... En väl fungerande politisk rörelse menar jag klarar av fyra faser i sitt politiska arbete;
1) ett relevant, och brett, ideutvecklingsarbete som producerar förslag på lösningar på de större samhällsutmaningarna (Produktutveckling)
2) kommunicera idéerna/förslagen med invånarna (kräver målgruppsanalyser, lämpliga budskapsbärare, aktiv närvaro i sociala medier, goda kunskaper om medialogiken och inte minst aktiva medlemmar som bidrar med budskapsspridningen - marknadsföring & PR)
3) Förmåga att lyckas få stort stöd bland väljarna för de egna idéerna och förmågan i val (sälja)
4) Förmåga att rimligt mycket kompromissa dvs vara regeringsdugliga (partnerskap)
Partierna är sannerligen olika bra på dessa fyra viktiga politiska verksamhetsgrenar. Den viktigaste verksamheten, precis som inom t ex ett företag, är idéutvecklingsarbetet. Det är det arbetet som skapar relevans och engagemang bland medlemmar. Det är runt idéerna och lösningsförslagen som all annan verksamhet kopplas. Svensk politik skulle må bra av att många fler företagare engagerar sig politiskt. De flesta företagare lever med dessa faser varje dag och kan därför coacha resten av våra engagerade partiaktiva väl. Svensk politik behöver många fler idéer som kan debatteras, inte färre. De partier som lyckas bäst att få stort folkligt stöd är operationellt bäst på 1) -->4). Så "enkelt" är det. Håller du med?
onsdag 15 januari 2014
Nya plikter i samhällskontraktet?
Löser sig problem av sig själva?
Finns många sätt att lösa problem
Vissa människor tycks tro att stora problem, eller utmaningar som vissa hellre kallar dem, löser sig själva och sopar dem under mattan. Jag hör inte till personerna som tror på sådant och fegar ut från att vrida och vända på utmaningar för att förhoppningsvis hitta lösningar som är kloka att testa.
1964, året då jag föddes, höll Socialdemokraten Olof Palme ett ur svenskt perspektiv historiskt politiskt tal. Han sa bl a "att politik är att vilja" och att det inte finns några givna svar på våra samhällsproblem. Även om det aldrig funnits någon naturvetenskaplig sanning inom samhällsvetenskapen sade Palme i samma tal att "det finns inte längre någon absolut sanning utan åtminstone två eller tre tänkbara sanningar, beroende på vilka värderingar man utgår ifrån och hur man tolkar en komplicerad verklighet". För att med trovärdighet kunna driva någon linje måste politiker alltid våga ställa frågan varför något är som det är och testa vettigheten, i sin tid, med för och motargument. Hederligt akademiskt hypotetiskt arbete med andra ord. Eller bondförnuftiga resonemang runt ett problem för andra. Politik är inte bara att vilja utan man måste våga se problem och sakligt ompröva tidigare sanningar och öppet våga resonera om lösningar. Man måste, om det handlar om allas bästa, använda både hjärta och hjärna i det politiska hantverket.
Maximal självförsörjning och självständighet
Vad är det som döljer sig bakom retoriken om massarbetslöshet? Kan det vara så att utmaningarna nästan uteslutande handlar om +55 åringar, lågutbildade, invandrade födda utanför Europa och funktionshindrade? I t ex Södertälje tillhör 80% av dem som är arbetslösa någon eller några av ovan fyra grupper. Bland landets cirka 250.000 så kallade utsatta arbetslösa finns väldigt många som flytt från fruktansvärda förhållanden i Syrien, Irak, Afghanistan och Somalia. Inget konstigt med det men om vi vill att även dessa nya invånare så snabbt som möjligt ska bli självförsörjande och självständiga krävs nytänkande och ett mycket bättre integrationsarbete! Om vi inte lyckas att integrera många fler av nysvenskarna att bli självförsörjande, genom att ge dem bättre verktyg som Invånartjänst, individanpassade utbildningsprogram och lärlingssystem så går vi en allt farligare framtid till mötes.
Plikt?
Förr hade de relativt sett fria svenskarna friheten i utbyte mot plikten att betala skatt och att göra vapentjänst om kronan och tingen kallade. Vi har fortfarande plikten att betala skatt, om vi tjänar några pengar. Fler behöver tjäna pengar i Sverige. Vi har inte längre plikten att satsa vårt liv i vapentjänst. Kan det vara bra och rimligt, för att hålla ihop och försvara välståndet i Sverige, att införa nya plikter som ersätter vapentjänsten som plikt mot det gemensamma? Varför inte? Kan Invånartjänstsplikt för alla med försörjningsstöd och arbetsförmåga vara klokt? Kan något års politikerplikt under ett par år och innan 50 vara klokt? Kan Medborgartjänst, kopplat till Hemvärnet, för alla innan 21 och alla nyinvandrade upp till 50, under 3-6 månader vara klokt? Försök tänka efter vad som kan vara bra och vad som kan vara dåligt med dessa exempel på nya möjliga plikter mot det gemensamma! Vi måste , och jag vill, lösa problem. Vill du? Ingen av rikspartiledarna talade om rättigheter och skyldigheter i dagens partiledardebatt. Jag tror Uppsalaborna och svenskarna är kloka. Jag tror inte de går på att man bara kan få utan att vi också måste bidra.
Finns många sätt att lösa problem
Vissa människor tycks tro att stora problem, eller utmaningar som vissa hellre kallar dem, löser sig själva och sopar dem under mattan. Jag hör inte till personerna som tror på sådant och fegar ut från att vrida och vända på utmaningar för att förhoppningsvis hitta lösningar som är kloka att testa.
1964, året då jag föddes, höll Socialdemokraten Olof Palme ett ur svenskt perspektiv historiskt politiskt tal. Han sa bl a "att politik är att vilja" och att det inte finns några givna svar på våra samhällsproblem. Även om det aldrig funnits någon naturvetenskaplig sanning inom samhällsvetenskapen sade Palme i samma tal att "det finns inte längre någon absolut sanning utan åtminstone två eller tre tänkbara sanningar, beroende på vilka värderingar man utgår ifrån och hur man tolkar en komplicerad verklighet". För att med trovärdighet kunna driva någon linje måste politiker alltid våga ställa frågan varför något är som det är och testa vettigheten, i sin tid, med för och motargument. Hederligt akademiskt hypotetiskt arbete med andra ord. Eller bondförnuftiga resonemang runt ett problem för andra. Politik är inte bara att vilja utan man måste våga se problem och sakligt ompröva tidigare sanningar och öppet våga resonera om lösningar. Man måste, om det handlar om allas bästa, använda både hjärta och hjärna i det politiska hantverket.
Maximal självförsörjning och självständighet
Vad är det som döljer sig bakom retoriken om massarbetslöshet? Kan det vara så att utmaningarna nästan uteslutande handlar om +55 åringar, lågutbildade, invandrade födda utanför Europa och funktionshindrade? I t ex Södertälje tillhör 80% av dem som är arbetslösa någon eller några av ovan fyra grupper. Bland landets cirka 250.000 så kallade utsatta arbetslösa finns väldigt många som flytt från fruktansvärda förhållanden i Syrien, Irak, Afghanistan och Somalia. Inget konstigt med det men om vi vill att även dessa nya invånare så snabbt som möjligt ska bli självförsörjande och självständiga krävs nytänkande och ett mycket bättre integrationsarbete! Om vi inte lyckas att integrera många fler av nysvenskarna att bli självförsörjande, genom att ge dem bättre verktyg som Invånartjänst, individanpassade utbildningsprogram och lärlingssystem så går vi en allt farligare framtid till mötes.
Plikt?
Förr hade de relativt sett fria svenskarna friheten i utbyte mot plikten att betala skatt och att göra vapentjänst om kronan och tingen kallade. Vi har fortfarande plikten att betala skatt, om vi tjänar några pengar. Fler behöver tjäna pengar i Sverige. Vi har inte längre plikten att satsa vårt liv i vapentjänst. Kan det vara bra och rimligt, för att hålla ihop och försvara välståndet i Sverige, att införa nya plikter som ersätter vapentjänsten som plikt mot det gemensamma? Varför inte? Kan Invånartjänstsplikt för alla med försörjningsstöd och arbetsförmåga vara klokt? Kan något års politikerplikt under ett par år och innan 50 vara klokt? Kan Medborgartjänst, kopplat till Hemvärnet, för alla innan 21 och alla nyinvandrade upp till 50, under 3-6 månader vara klokt? Försök tänka efter vad som kan vara bra och vad som kan vara dåligt med dessa exempel på nya möjliga plikter mot det gemensamma! Vi måste , och jag vill, lösa problem. Vill du? Ingen av rikspartiledarna talade om rättigheter och skyldigheter i dagens partiledardebatt. Jag tror Uppsalaborna och svenskarna är kloka. Jag tror inte de går på att man bara kan få utan att vi också måste bidra.
tisdag 14 januari 2014
Hat, bitterhet, elakhet & kärlek
Hat, bitterhet och elakhet
Varifrån kommer hat, bitterhet och elakhet? Vissa tror nog och tycker att det är en konsekvens av någon form av funktionsbegränsning som gör att en människa hamnar i lägen där hat, bitterhet och elakhet tar över i en människas relationer med andra. Andra säger att det har att göra med vad en person har utsatts för och att de upplevda kränkningarna inte kan släppas utan känslorna får styra och de omsätts i hat, bitterhet och elakhet. Mandela hade kunnat välja vägen mot ett liv fyllt av hat, bitterhet och hämndbegär, han var klokare än så. Hans klokhet innebar både att han själv fick ett bättre liv och att han konstruktivt kunde bidra till att många människor fått det bättre.
Som tur är träffar jag inte många människor som fyllts av hat, bitterhet och elakhet. Dock träffar jag några sådana personer ibland. Min slutsats blir att det är människor som är mycket besvikna över sitt eget liv och att de inte lyckats med det de tycker att de har förtjänat. Därför agerar de avundsjukt och tragiskt mot andra på ett sätt som bara förlöjligar dem själva och får andra att uppfatta dem som tragiska. Är det inte märkligt att liknande personer finns i dagens Sverige där alla idag, relativt sett, har det mycket bra? Är det en negativ konsekvens av vissas Janteuppfostran?
Är dessa destruktiva människor i Sverige vanligare bland dem som fick stå ut med 1962 års läroplan som definierade historieundervisningens syfte som att förhindra "Självgodhet och oberättigad känsla av egen och det egna folkets förträfflighet"?
Kärleken är störst. Hat, bitterhet och elakhet kan bara kortsiktigt förstöra och kuva andra. Det går inte att bygga en stabil och bärande samhällsgrund på andra värden än lika respekt för alla människor, acceptans för olikheter och kärlek. Precis som i massor av bok och filmberättelser äger dock ständiga konflikter rum där de goda krafterna tvingas till våld och tråkigheter för att bekämpa de mörka krafter som ständigt utmanar för personliga eller klanintressen. Kärleken är störst. Hur långt tycker du att ett samhälle får gå för att bekämpa hatiska och destruktiva särintressen?
Varifrån kommer hat, bitterhet och elakhet? Vissa tror nog och tycker att det är en konsekvens av någon form av funktionsbegränsning som gör att en människa hamnar i lägen där hat, bitterhet och elakhet tar över i en människas relationer med andra. Andra säger att det har att göra med vad en person har utsatts för och att de upplevda kränkningarna inte kan släppas utan känslorna får styra och de omsätts i hat, bitterhet och elakhet. Mandela hade kunnat välja vägen mot ett liv fyllt av hat, bitterhet och hämndbegär, han var klokare än så. Hans klokhet innebar både att han själv fick ett bättre liv och att han konstruktivt kunde bidra till att många människor fått det bättre.
Som tur är träffar jag inte många människor som fyllts av hat, bitterhet och elakhet. Dock träffar jag några sådana personer ibland. Min slutsats blir att det är människor som är mycket besvikna över sitt eget liv och att de inte lyckats med det de tycker att de har förtjänat. Därför agerar de avundsjukt och tragiskt mot andra på ett sätt som bara förlöjligar dem själva och får andra att uppfatta dem som tragiska. Är det inte märkligt att liknande personer finns i dagens Sverige där alla idag, relativt sett, har det mycket bra? Är det en negativ konsekvens av vissas Janteuppfostran?
Är dessa destruktiva människor i Sverige vanligare bland dem som fick stå ut med 1962 års läroplan som definierade historieundervisningens syfte som att förhindra "Självgodhet och oberättigad känsla av egen och det egna folkets förträfflighet"?
Kärleken är störst. Hat, bitterhet och elakhet kan bara kortsiktigt förstöra och kuva andra. Det går inte att bygga en stabil och bärande samhällsgrund på andra värden än lika respekt för alla människor, acceptans för olikheter och kärlek. Precis som i massor av bok och filmberättelser äger dock ständiga konflikter rum där de goda krafterna tvingas till våld och tråkigheter för att bekämpa de mörka krafter som ständigt utmanar för personliga eller klanintressen. Kärleken är störst. Hur långt tycker du att ett samhälle får gå för att bekämpa hatiska och destruktiva särintressen?
måndag 13 januari 2014
Hur säkrar vi rimlig sjukvård?
Hur många sjuka och skadade klarar vi av?
Hur mycket får det kosta?
Sjukvården blir allt duktigare på att laga oss och läkemedel och medicinteknik förlänger också våra liv. Varje sjukvårdsåtgärd och omsorg kostar pengar. Vårdvalsutvecklingen inom specialistvården har varit trög. Inte minst för att det är svårt att hitta ett ersättningssystem som inte bara kortar köer utan som också kontrollerar kostnadsutvecklingen. I Stocholms läns landsting, Norrtälje, testas bolagisering av sjukvården inom ramen för "Tiohundra"-projektet. Det går inte med vinst bara för att det nu drivs i bolagsform.... Tanken var att ett bolag som kombinerade kommunernas och landstingets ansvar skulle leda till effektiviseringar i stället för käbbel om vem som ska ta vilka kostnader. I den bästa av världar tror vissa att man kan lösa det mesta med enfald när det oftast är mångfald med tydliga spelregler och en fungerande domare som bäst löser uppgifter och till bästa möjliga kostnad. Många kommuner pressar också kostnaderna maximalt för t ex hemtjänst. Nytänkande är angeläget annars kommer kommuner och landstingen snart höja skatten. I Uppsala har den Allianledda majoriteten redan gjort det.
Att betänka är att idag betalar många företag sjukvårdsförsäkringar för sin personal. Det innebär att vi som folk betalar mycket mer för sjukvården än vad landstingets, kommunernas och statens sjukvårdskostnader visar. Jag antar att de privata försäkringarna också innebär att den offentliga vården utan dessa försäkringar skulle erbjuda ännu värre köer!
Förstatligande?
FP vill helt förstatliga skolan och KD vill förstatliga sjukvården. Tänk om det var så enkelt att lösa problem. Om det "bara" handlar om resursfördelningar i form av pengar kan säkerligen staten försöka sig på något i nuvarande system men att förstatliga verksamheten löser inte problemen med att efterfrågan och möjligheterna är betydligt högre än utbudet och pengarna vi har avsatta för uppgiften så som vården, och det runt vården, idag fungerar. Personligen är jag övertygad om att vården och omsorgen kan effektiviseras så att dagens resultat kan uppnås till 80% av dagens kostnader. Men jag tror inte förstatligande är vägen dit. Ett förstatligande tror inte jag gör att det t ex helt plötsligt blir lättare att bemanna sjukvårdsverksamheter. Jag tror också att SKL bättre kan driva benchmarkingprojekt än staten. Om jag förstått rätt använder staten redan idag riktade pengar för att styra viss specialistsjukvård till nationella centra. Det är smart både ur kostnadssympunkt och kompetenssynpunkt eftersom centerna också läggs på akademiska sjukhus.
Lära av varandra
Uppsala läns landstings hälso- och sjukvård rankas av SKL som 20:e av 21 landsting (ett index för öppna jämförelser). Det som mäts är medicinska insatser, tillgänglighet och patienterfarenhet. Om man ska tro på SKLs ranking bör man migrera till Halland om man är sjukvårdsberoende eller börjar bli gammal med krämpor, och saknar privat betald försäkring. Jag hoppas att landstingen verkligen försöker lära av varandra så att de alla börjar använda de processer och metoder som presterar bäst. Men det är viktigt att vi alla inser att även om mycket är möjligt inom sjukvården kan inte alla skattepengar användas till det. Vad är rimlig sjukvård? Lite kanske behövs till skola, socialtjänst och infrastruktur eller?
Hur mycket får det kosta?
Sjukvården blir allt duktigare på att laga oss och läkemedel och medicinteknik förlänger också våra liv. Varje sjukvårdsåtgärd och omsorg kostar pengar. Vårdvalsutvecklingen inom specialistvården har varit trög. Inte minst för att det är svårt att hitta ett ersättningssystem som inte bara kortar köer utan som också kontrollerar kostnadsutvecklingen. I Stocholms läns landsting, Norrtälje, testas bolagisering av sjukvården inom ramen för "Tiohundra"-projektet. Det går inte med vinst bara för att det nu drivs i bolagsform.... Tanken var att ett bolag som kombinerade kommunernas och landstingets ansvar skulle leda till effektiviseringar i stället för käbbel om vem som ska ta vilka kostnader. I den bästa av världar tror vissa att man kan lösa det mesta med enfald när det oftast är mångfald med tydliga spelregler och en fungerande domare som bäst löser uppgifter och till bästa möjliga kostnad. Många kommuner pressar också kostnaderna maximalt för t ex hemtjänst. Nytänkande är angeläget annars kommer kommuner och landstingen snart höja skatten. I Uppsala har den Allianledda majoriteten redan gjort det.
Att betänka är att idag betalar många företag sjukvårdsförsäkringar för sin personal. Det innebär att vi som folk betalar mycket mer för sjukvården än vad landstingets, kommunernas och statens sjukvårdskostnader visar. Jag antar att de privata försäkringarna också innebär att den offentliga vården utan dessa försäkringar skulle erbjuda ännu värre köer!
Förstatligande?
FP vill helt förstatliga skolan och KD vill förstatliga sjukvården. Tänk om det var så enkelt att lösa problem. Om det "bara" handlar om resursfördelningar i form av pengar kan säkerligen staten försöka sig på något i nuvarande system men att förstatliga verksamheten löser inte problemen med att efterfrågan och möjligheterna är betydligt högre än utbudet och pengarna vi har avsatta för uppgiften så som vården, och det runt vården, idag fungerar. Personligen är jag övertygad om att vården och omsorgen kan effektiviseras så att dagens resultat kan uppnås till 80% av dagens kostnader. Men jag tror inte förstatligande är vägen dit. Ett förstatligande tror inte jag gör att det t ex helt plötsligt blir lättare att bemanna sjukvårdsverksamheter. Jag tror också att SKL bättre kan driva benchmarkingprojekt än staten. Om jag förstått rätt använder staten redan idag riktade pengar för att styra viss specialistsjukvård till nationella centra. Det är smart både ur kostnadssympunkt och kompetenssynpunkt eftersom centerna också läggs på akademiska sjukhus.
Lära av varandra
Uppsala läns landstings hälso- och sjukvård rankas av SKL som 20:e av 21 landsting (ett index för öppna jämförelser). Det som mäts är medicinska insatser, tillgänglighet och patienterfarenhet. Om man ska tro på SKLs ranking bör man migrera till Halland om man är sjukvårdsberoende eller börjar bli gammal med krämpor, och saknar privat betald försäkring. Jag hoppas att landstingen verkligen försöker lära av varandra så att de alla börjar använda de processer och metoder som presterar bäst. Men det är viktigt att vi alla inser att även om mycket är möjligt inom sjukvården kan inte alla skattepengar användas till det. Vad är rimlig sjukvård? Lite kanske behövs till skola, socialtjänst och infrastruktur eller?
söndag 12 januari 2014
Nationalism & elitism
När katten är borta dansar råttorna på bordet
Farliga nyårsskiften
Är det inte lite märkligt att det runt varje nyår skapas mediaankor kopplat till frågor som jag är inblandad i. Hur tolkar man det? Jag tolkar det som ett bevis på 1) att media ofta har nyhetstorka runt nyår 2) de som vill försöker utnyttja situationen att jag inte är i Uppsala och snabbt kan vara tillgänglig för att reda ut rykten, missvisande tolkningar och falska anklagelser. Du som är historiskt intresserad känner väl till att det inte varit ovanligt att utmana personer som varit på resande fot. Med tanke på att mina tänkta återhämtningsresor inte blir så mycket återhämtning får jag kanske börja tänka om och ladda mina batterier på andra sätt.
Ariel Sharon
Visst har ledare en stor betydelse. De kan snabbt sänka en verksamhet eller så kan de steg för steg stärka den. Uppenbart anser många israeler att Ariel Sharon förtjänar en "dödsparad" i Knesset som en hedersbetygelse för sina militära och politiska gärningar. Symbolik, kultifiering och annat brukar användas för att bygga myter och för att stärka andra att följa det som ses som goda exempel. Sharon hade säkert positiva sidor. Samtidigt var Sharon den som starkast drev olagliga annekteringar och bebyggelse på ockuperad mark. Han var också under många år efterlyst av Krigstribunalen i Haag för folkmord i Shabra och Schatilla.
Är några finare än andra?
Enligt en intervju i BBCs Hard Talk borde också George W Busch och Tony Blair ställas inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna och krigets lagar under efterdyningarna till 9/11. I Hard Talk var den enkla logiken att det krävs om väst ska kunna hävda högre moralisk förmåga än andra. Också för att västs ofta uppfostrande ton i världen ska kunna tas på allvar. Vad har gett västvärldens makter rätten att få vara undantag? Under Hard Talkprogrammet slog tanken mig att Busch och Blairs nationalistiska och elitistiska hållning kraftigt förstärkte de nationalistiska och främlingsfientliga krafter som växt sig mycket starka sedan Busch & Blairs dagliga retorik om kriget mot terrorism som tydligen rättfärdigar allt. Vad tycker du?
I Sverige är Sverigedemokraterna (SD) en kraft som just nu har stora framgångar genom sin nationalistiska och elitistiska inställning till hur det vi kallar Sverige utvecklas bäst. SD är just nu en politisk grupp som attraherar fler enskilda svenskar än Centerpartiet och Folkpartiet tillsammans. Den som vill förstå mer av var SD söker sitt kompass tror jag kan läsa lite om vad den konservativa nationalisten Rudolf Kjellen tyckte. Bl a tyckte han att "fosterlandet är nationen, i vars högre enhet vi enskilde individer, till en sida av vårt väsen uppgå och sammansmälta, liksom cellerna sammansmälta i vår egen kropp".
Grupper starkare än enskilda individer
Alldeles oavsett om grupper skapas, med skyldigheter och rättigheter, runt religös, etnisk, nationell, kommunal, företag, familj eller annan förening brukar grupper skapa mycket kraftfullare resultat än enskilda individer som flyger helt fritt. I de bästa av världar skapas ett gruppsystem som klarar att invånare kan flyga väldigt fritt. Sverige tycker jag hittills är ett positivt exempel. Jag jobbar för att Uppsalabor och svenskar ska ha det bra. I det ingår att även unna dess omvärlds människor framgångar.
Farliga nyårsskiften
Är det inte lite märkligt att det runt varje nyår skapas mediaankor kopplat till frågor som jag är inblandad i. Hur tolkar man det? Jag tolkar det som ett bevis på 1) att media ofta har nyhetstorka runt nyår 2) de som vill försöker utnyttja situationen att jag inte är i Uppsala och snabbt kan vara tillgänglig för att reda ut rykten, missvisande tolkningar och falska anklagelser. Du som är historiskt intresserad känner väl till att det inte varit ovanligt att utmana personer som varit på resande fot. Med tanke på att mina tänkta återhämtningsresor inte blir så mycket återhämtning får jag kanske börja tänka om och ladda mina batterier på andra sätt.
Ariel Sharon
Visst har ledare en stor betydelse. De kan snabbt sänka en verksamhet eller så kan de steg för steg stärka den. Uppenbart anser många israeler att Ariel Sharon förtjänar en "dödsparad" i Knesset som en hedersbetygelse för sina militära och politiska gärningar. Symbolik, kultifiering och annat brukar användas för att bygga myter och för att stärka andra att följa det som ses som goda exempel. Sharon hade säkert positiva sidor. Samtidigt var Sharon den som starkast drev olagliga annekteringar och bebyggelse på ockuperad mark. Han var också under många år efterlyst av Krigstribunalen i Haag för folkmord i Shabra och Schatilla.
Är några finare än andra?
Enligt en intervju i BBCs Hard Talk borde också George W Busch och Tony Blair ställas inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna och krigets lagar under efterdyningarna till 9/11. I Hard Talk var den enkla logiken att det krävs om väst ska kunna hävda högre moralisk förmåga än andra. Också för att västs ofta uppfostrande ton i världen ska kunna tas på allvar. Vad har gett västvärldens makter rätten att få vara undantag? Under Hard Talkprogrammet slog tanken mig att Busch och Blairs nationalistiska och elitistiska hållning kraftigt förstärkte de nationalistiska och främlingsfientliga krafter som växt sig mycket starka sedan Busch & Blairs dagliga retorik om kriget mot terrorism som tydligen rättfärdigar allt. Vad tycker du?
I Sverige är Sverigedemokraterna (SD) en kraft som just nu har stora framgångar genom sin nationalistiska och elitistiska inställning till hur det vi kallar Sverige utvecklas bäst. SD är just nu en politisk grupp som attraherar fler enskilda svenskar än Centerpartiet och Folkpartiet tillsammans. Den som vill förstå mer av var SD söker sitt kompass tror jag kan läsa lite om vad den konservativa nationalisten Rudolf Kjellen tyckte. Bl a tyckte han att "fosterlandet är nationen, i vars högre enhet vi enskilde individer, till en sida av vårt väsen uppgå och sammansmälta, liksom cellerna sammansmälta i vår egen kropp".
Grupper starkare än enskilda individer
Alldeles oavsett om grupper skapas, med skyldigheter och rättigheter, runt religös, etnisk, nationell, kommunal, företag, familj eller annan förening brukar grupper skapa mycket kraftfullare resultat än enskilda individer som flyger helt fritt. I de bästa av världar skapas ett gruppsystem som klarar att invånare kan flyga väldigt fritt. Sverige tycker jag hittills är ett positivt exempel. Jag jobbar för att Uppsalabor och svenskar ska ha det bra. I det ingår att även unna dess omvärlds människor framgångar.
lördag 11 januari 2014
Ersättningar & "splittring"
Ersättning till kommunledningen
Är det inte märkligt att de som enligt kommunallagen inte har något ansvar ändå tjänar mycket mer än dem som har ansvaret, de i majoritet, och som i princip jobbar jämt? Inom nästan alla verksamheter är de som har mest ansvar och som jobbar hårdast de som också tjänar mest.
Tidningen Dagens Samhälle har gjort en sammanställning över löneskillnaderna mellan de kommunala toppcheferna och toppolitikernas arvoden. I snitt tjänar kommuncheferna 40 procent mer, enligt tidningens granskning.
I Uppsala räcker inte 40% skillnad på långa vägar. Kommunstyrelsens ordförande tjänar 68 300 kronor i månaden. Samtidigt tjänar Uppsalas stadsdirektör 122 000 kronor i månaden - nästan 80 procent mer än vad kommunstyrelsens ordförande erhåller per månad. Är det rimligt?
http://www.unt.se/uppsala/loneskillnader-bland-kommunens-hojdare-2792098.aspx
http://www.dagenssamhalle.se/loneligan
Varför är politiken ett undantag avseende hur ersättningar sätts i en organisation (om vi bortser ifrån rikspolitikernas orimliga fallskärmsupplägg och långa ledighet)? Man kan också undra varför politiker tjänar lika mycket, om de har samma typ av uppdrag, trots att alla har så väldigt olika kunskaper, erfarenheter och arbetsförmåga som invånarna får del av. Är inte det konstigt?
Ett heltidsarvode som inkluderar allt
Om jag bortser från faktumet att jag kan upplevas tala i egen sak tycker jag definitivt att det finns problem kopplat till ersättningar till ledande politiker. Ett delproblem tycker jag är att en politiker utöver sitt förväntade heltidsuppdrag, för t ex Enköpings kommun, samtidigt kan ägna sig åt krävande partiaktiviteter, regionala aktiviteter och riksuppdrag som ger ytterligare ersättningar. Om det anses värdefullt för uppdraget bör det naturligt inkluderas i grundersättningen. Bland riksdagsledamöter är det dessutom inte ovanligt att de samtidigt som de lyfter fulla riksdagsarvoden och förmåner, för heltidsuppdrag, samtidigt jobbar för fullt med privata och avlönade karriärer. Om uppdragen anses så enkla kan vi med fördel kraftigt minska antalet folkrepresentanter och istället kraftigt höja ersättningarna men kräva 100% fokus på att politikerna företräder folket.
Splittrad allians
Hörde rykten om att media i Uppsala påstår att C spräcker alliansen kopplat till ett kommunstyrelseärende om att externt upphandla allt eller delar av kommunens IT stöd. C anser också att upphandlingsvägen är en bra väg att gå men det vi förhandlar om (beslutsmötet har inte ägt rum än) är beslutsformerna kopplade till det stora upphandlingsprojektet som kommer att påverkar alla delar av kommunen och dess förmåga att serva invånarna. C anser att ett så stort och komplicerat ärende fortsatt måste styras av politiken i ett brett politiskt forum. Inte delegeras till tjänstemännen eftersom det är politikerna, särskilt de i majoritet, som är ansvariga för att kommunen förvaltas och utvecklas så bra som möjligt. Det är politiker som beställer uppdrag. Det är politiker som ska säkra kloka beslut och det ska vara politiker som fattar de stora och kraftigt påverkande besluten. Det anser C är ett ansvarsfullt förvaltande av väljarnas förtroende. Det är politikerna som är ansvariga även om de tjänar mindre än tjänstemännen.
Är det inte märkligt att de som enligt kommunallagen inte har något ansvar ändå tjänar mycket mer än dem som har ansvaret, de i majoritet, och som i princip jobbar jämt? Inom nästan alla verksamheter är de som har mest ansvar och som jobbar hårdast de som också tjänar mest.
Tidningen Dagens Samhälle har gjort en sammanställning över löneskillnaderna mellan de kommunala toppcheferna och toppolitikernas arvoden. I snitt tjänar kommuncheferna 40 procent mer, enligt tidningens granskning.
I Uppsala räcker inte 40% skillnad på långa vägar. Kommunstyrelsens ordförande tjänar 68 300 kronor i månaden. Samtidigt tjänar Uppsalas stadsdirektör 122 000 kronor i månaden - nästan 80 procent mer än vad kommunstyrelsens ordförande erhåller per månad. Är det rimligt?
http://www.unt.se/uppsala/loneskillnader-bland-kommunens-hojdare-2792098.aspx
http://www.dagenssamhalle.se/loneligan
Varför är politiken ett undantag avseende hur ersättningar sätts i en organisation (om vi bortser ifrån rikspolitikernas orimliga fallskärmsupplägg och långa ledighet)? Man kan också undra varför politiker tjänar lika mycket, om de har samma typ av uppdrag, trots att alla har så väldigt olika kunskaper, erfarenheter och arbetsförmåga som invånarna får del av. Är inte det konstigt?
Ett heltidsarvode som inkluderar allt
Om jag bortser från faktumet att jag kan upplevas tala i egen sak tycker jag definitivt att det finns problem kopplat till ersättningar till ledande politiker. Ett delproblem tycker jag är att en politiker utöver sitt förväntade heltidsuppdrag, för t ex Enköpings kommun, samtidigt kan ägna sig åt krävande partiaktiviteter, regionala aktiviteter och riksuppdrag som ger ytterligare ersättningar. Om det anses värdefullt för uppdraget bör det naturligt inkluderas i grundersättningen. Bland riksdagsledamöter är det dessutom inte ovanligt att de samtidigt som de lyfter fulla riksdagsarvoden och förmåner, för heltidsuppdrag, samtidigt jobbar för fullt med privata och avlönade karriärer. Om uppdragen anses så enkla kan vi med fördel kraftigt minska antalet folkrepresentanter och istället kraftigt höja ersättningarna men kräva 100% fokus på att politikerna företräder folket.
Splittrad allians
Hörde rykten om att media i Uppsala påstår att C spräcker alliansen kopplat till ett kommunstyrelseärende om att externt upphandla allt eller delar av kommunens IT stöd. C anser också att upphandlingsvägen är en bra väg att gå men det vi förhandlar om (beslutsmötet har inte ägt rum än) är beslutsformerna kopplade till det stora upphandlingsprojektet som kommer att påverkar alla delar av kommunen och dess förmåga att serva invånarna. C anser att ett så stort och komplicerat ärende fortsatt måste styras av politiken i ett brett politiskt forum. Inte delegeras till tjänstemännen eftersom det är politikerna, särskilt de i majoritet, som är ansvariga för att kommunen förvaltas och utvecklas så bra som möjligt. Det är politiker som beställer uppdrag. Det är politiker som ska säkra kloka beslut och det ska vara politiker som fattar de stora och kraftigt påverkande besluten. Det anser C är ett ansvarsfullt förvaltande av väljarnas förtroende. Det är politikerna som är ansvariga även om de tjänar mindre än tjänstemännen.
fredag 10 januari 2014
Knarkarkaos
Drogliberalisering
Slag mot drogkarteller?
I Holland, Venezuela och allt fler stater i USA liberaliseras bruk av marijuana, dvs avkriminalisering av droger. Varför? Jag tror inte lagstiftarna tycker det är klokt att öka tillgängligheten till lättare narkotika, som oftast är inkörsporten till tyngre och mycket destruktiva droger. Jag tror de har gett upp mot den organiserade brottsligheten. För mig råder ingen tvekan om att narkotika är mycket negativt för människor. Om det nu är så att kriget mot narkotikans organiserade brottslingar hittills är förlorat kanske en legalisering kan vara ett sätt att kraftigt skära bort stora intäktströmmar till dem och samtidigt få in skattepengar och minska antalet dyra fängelse"kunder". Kan det vara så krassa skäl till varför majoriteter stödjer den liberalare vägen framåt? Någon som vet hur stor del av narkotikamarknaden som är marijuana? Någon som har en uppfattning om hur många i världen som nyttjar narkotika? I Sverige? Hur många av dem använder tyngre narkotika?
Stort individuellt lidande och höga samhällskostnader
Nyttjandet av syntetiska droger, syntetisk narkotika, ökar dramatiskt bland våra yngre invånare samtidigt som liberaliseringen av marijuana pågår. Traditionell narkotika är destruktiv men den syntetiska är ännu farligare. MDPV är en sådana mycket farliga så kallade nätdrog som fått fäste i bl a Västerås, Norrköping och Eskilstuna. Drogen medför stora negativa konsekvenser för dem som nyttjar dem men också för samhället som ofta tvingas tvångsvårda de beroende på dyra slutna institutioner då missbrukarna får exceptionellt beroende, blir vansinnigt psykotiska och utvecklar stor aggression. I Norrköping hade de tidigare cirka 4-5 personer i månaden som tvångsvårdades enligt lagen om vård av missbrukare. 2012 steg siffran till ca 17-18 på grund av MDPV missbruket. Jag tänker absolut ta reda på hur det ser ut med MDPV missbruk i Uppsala. Utan tvekan är ett allt större nyttjande av syntetiska droger en tragedi för särskilt många unga och deras familjer.
Skrämselpropaganda?
Inom körkortsundervisningen används utbildningsdelar som innehåller skrämselinslag kopplade till alkoholintag och andra droger i samband med körning. Skrämselpropagandan verkar inte ha haft någon positiv effekt. Tror du att fler av våra barn, unga och andra skulle kunna räddas från droggissel och skador om referensfilmer om t ex MDPV missbrukare visas i våra skolor?
Slag mot drogkarteller?
I Holland, Venezuela och allt fler stater i USA liberaliseras bruk av marijuana, dvs avkriminalisering av droger. Varför? Jag tror inte lagstiftarna tycker det är klokt att öka tillgängligheten till lättare narkotika, som oftast är inkörsporten till tyngre och mycket destruktiva droger. Jag tror de har gett upp mot den organiserade brottsligheten. För mig råder ingen tvekan om att narkotika är mycket negativt för människor. Om det nu är så att kriget mot narkotikans organiserade brottslingar hittills är förlorat kanske en legalisering kan vara ett sätt att kraftigt skära bort stora intäktströmmar till dem och samtidigt få in skattepengar och minska antalet dyra fängelse"kunder". Kan det vara så krassa skäl till varför majoriteter stödjer den liberalare vägen framåt? Någon som vet hur stor del av narkotikamarknaden som är marijuana? Någon som har en uppfattning om hur många i världen som nyttjar narkotika? I Sverige? Hur många av dem använder tyngre narkotika?
Stort individuellt lidande och höga samhällskostnader
Nyttjandet av syntetiska droger, syntetisk narkotika, ökar dramatiskt bland våra yngre invånare samtidigt som liberaliseringen av marijuana pågår. Traditionell narkotika är destruktiv men den syntetiska är ännu farligare. MDPV är en sådana mycket farliga så kallade nätdrog som fått fäste i bl a Västerås, Norrköping och Eskilstuna. Drogen medför stora negativa konsekvenser för dem som nyttjar dem men också för samhället som ofta tvingas tvångsvårda de beroende på dyra slutna institutioner då missbrukarna får exceptionellt beroende, blir vansinnigt psykotiska och utvecklar stor aggression. I Norrköping hade de tidigare cirka 4-5 personer i månaden som tvångsvårdades enligt lagen om vård av missbrukare. 2012 steg siffran till ca 17-18 på grund av MDPV missbruket. Jag tänker absolut ta reda på hur det ser ut med MDPV missbruk i Uppsala. Utan tvekan är ett allt större nyttjande av syntetiska droger en tragedi för särskilt många unga och deras familjer.
Skrämselpropaganda?
Inom körkortsundervisningen används utbildningsdelar som innehåller skrämselinslag kopplade till alkoholintag och andra droger i samband med körning. Skrämselpropagandan verkar inte ha haft någon positiv effekt. Tror du att fler av våra barn, unga och andra skulle kunna räddas från droggissel och skador om referensfilmer om t ex MDPV missbrukare visas i våra skolor?
torsdag 9 januari 2014
Överflöd och lyx
Materiell måttlighet
Vi är mycket snart 7,3 miljarder människor på jorden. Som jag skrev nyligen var vi endast 1 miljard i mitten av 1800-talet. Utvecklingen är våldsam och den fortsätter. Inom några år beräknas vi vara 9 miljarder. Faktumet att läkemedel och sjukvård botar allt fler sjukdomar och håller oss levande allt längre har en stor betydelse för utvecklingen. I grunden är det positiv att vi lever allt längre men redan idag konsumerar vi mer än vad jorden hållbart klarar av.
Allt fler människor får det allt materiellt och hälsomässigt bättre och i synnerhet människor i befolkningstäta länder med ung befolkning. Dessa länder har inte stora dyra och utvecklade omvårdnads och vårdåtaganden mot sin befolkning. Åtaganden som krasst innebär att enorma pengar används till läkemedel, omvårdnad och sjukvård istället för på utbildning, infrastruktur och näringsutveckling som är fokuset i utvecklingsländerna. Innebär det att Västeuropa inom kort är chanslöst i välståndskonkurrensen? Kanske. Betänk att alla nya utvecklingsländer är hungriga, motiverade, bygger upp näringsverksamheter med den senaste teknologin, har massvis med både billig och mycket välutbildad befolkning. Är det ett problem för svenskar om svenska företag fortsatt lyckas skapa stora exportframgångar? Vad får dig att tro att svenskt näringsliv kommer att fortsätta att vara framgångsrikt? Hur många internationellt framgångsrika företag, i Sverige arbetskraftsväxande har vi? Inte tillräckligt för att försvara vårt generella välstånd och en utmanande demografi.
I alla tider har det funnits människor som måste visa hur rika och mäktiga de är genom att vältra sig i lyx och överflöd. Personligen imponeras jag inte det minsta av människor som lever i överflöd och lyx. Jag tycker snarare synd om dem eftersom jag tolkar det som att de har en mycket svag självkänsla och definitivt inte uppvisar något ansvar för helheten och framtida generationers välbefinnande. I takt med att tidigare generellt fattiga länder blir rikare blir allt fler människor bland alla miljarder groteskt rika. Flera av dessa nyrika och en och annan arvtagare älskar att visa sin svaga självkänsla genom att maximalt vältra sig i sina materiella möjligheter. Aldrig tidigare har t ex så enorma privata lyxskepp som nu byggts. Skepp som kostar minst 300 miljoner kronor att bygga, kostar cirka 30 miljoner per år att driva och underhålla och som kanske nyttjas två veckor per år. Jag tycker det är motbjudande. Vad tror du är skälen att t ex många väldigt rika i Sverige och Japan ändå lever måttfullt medan t ex många ryssar, araber, amerikaner och syd amerikaner gärna vältrar sig i lyx? De enormt rika som lever miljömedvetet och som använder sina pengar för att berika samhället, dvs fler än sig själva och deras närmaste, imponerar på mig.
Talade igår med en tysk affärsman. Vi pratade om mycket intressant. Det jag särskilt minns från samtalet var att han krasst konstaterade följande avseende vilka man gör klokt i att inte lyssna till om man vill utveckla sitt närområde positivt. "De rika kan enkelt bryta upp och flytta dit de önskar och de ideologiskt naiva saknar nästan alltid värdefull praktisk erfarenhet." Visst har han en poäng! Idag konkluderar jag att jag hoppas att statusnormen inom kort blir att de som får högst status och respekt av andra är de som kan leva i lyx och överflöd men väljer att leva måttfullt och ansvarsfullt.
Vi är mycket snart 7,3 miljarder människor på jorden. Som jag skrev nyligen var vi endast 1 miljard i mitten av 1800-talet. Utvecklingen är våldsam och den fortsätter. Inom några år beräknas vi vara 9 miljarder. Faktumet att läkemedel och sjukvård botar allt fler sjukdomar och håller oss levande allt längre har en stor betydelse för utvecklingen. I grunden är det positiv att vi lever allt längre men redan idag konsumerar vi mer än vad jorden hållbart klarar av.
Allt fler människor får det allt materiellt och hälsomässigt bättre och i synnerhet människor i befolkningstäta länder med ung befolkning. Dessa länder har inte stora dyra och utvecklade omvårdnads och vårdåtaganden mot sin befolkning. Åtaganden som krasst innebär att enorma pengar används till läkemedel, omvårdnad och sjukvård istället för på utbildning, infrastruktur och näringsutveckling som är fokuset i utvecklingsländerna. Innebär det att Västeuropa inom kort är chanslöst i välståndskonkurrensen? Kanske. Betänk att alla nya utvecklingsländer är hungriga, motiverade, bygger upp näringsverksamheter med den senaste teknologin, har massvis med både billig och mycket välutbildad befolkning. Är det ett problem för svenskar om svenska företag fortsatt lyckas skapa stora exportframgångar? Vad får dig att tro att svenskt näringsliv kommer att fortsätta att vara framgångsrikt? Hur många internationellt framgångsrika företag, i Sverige arbetskraftsväxande har vi? Inte tillräckligt för att försvara vårt generella välstånd och en utmanande demografi.
I alla tider har det funnits människor som måste visa hur rika och mäktiga de är genom att vältra sig i lyx och överflöd. Personligen imponeras jag inte det minsta av människor som lever i överflöd och lyx. Jag tycker snarare synd om dem eftersom jag tolkar det som att de har en mycket svag självkänsla och definitivt inte uppvisar något ansvar för helheten och framtida generationers välbefinnande. I takt med att tidigare generellt fattiga länder blir rikare blir allt fler människor bland alla miljarder groteskt rika. Flera av dessa nyrika och en och annan arvtagare älskar att visa sin svaga självkänsla genom att maximalt vältra sig i sina materiella möjligheter. Aldrig tidigare har t ex så enorma privata lyxskepp som nu byggts. Skepp som kostar minst 300 miljoner kronor att bygga, kostar cirka 30 miljoner per år att driva och underhålla och som kanske nyttjas två veckor per år. Jag tycker det är motbjudande. Vad tror du är skälen att t ex många väldigt rika i Sverige och Japan ändå lever måttfullt medan t ex många ryssar, araber, amerikaner och syd amerikaner gärna vältrar sig i lyx? De enormt rika som lever miljömedvetet och som använder sina pengar för att berika samhället, dvs fler än sig själva och deras närmaste, imponerar på mig.
Talade igår med en tysk affärsman. Vi pratade om mycket intressant. Det jag särskilt minns från samtalet var att han krasst konstaterade följande avseende vilka man gör klokt i att inte lyssna till om man vill utveckla sitt närområde positivt. "De rika kan enkelt bryta upp och flytta dit de önskar och de ideologiskt naiva saknar nästan alltid värdefull praktisk erfarenhet." Visst har han en poäng! Idag konkluderar jag att jag hoppas att statusnormen inom kort blir att de som får högst status och respekt av andra är de som kan leva i lyx och överflöd men väljer att leva måttfullt och ansvarsfullt.
onsdag 8 januari 2014
Arga kvinnor
Vad är jämställdhet?
Karin Andersson på UNT är mycket upprörd över en serie om jämställdhet som SVT ska lansera inom kort. Hon provoceras av seriens marknadsföringskampanjer och har redan dragit en massa slutsatser om vad berättelserna kommer att handla om. Hon tycks redan veta att SVTs reportageteam tycker att jämställdhetsarbetet mellan kvinnor och män gått för långt i Sverige. Hur kan hon veta det? Har hon sett de program som ska visas på en förhandsvisning?
Om det nu råkar vara så att allt fler i Sverige tycker att vi kommit väldigt långt med jämställdheten mellan könen är det då fel? Kan det vara så att det finns andra frågor som är mycket viktigare att politiskt fokusera på om vi redan är på god väg att vara världens mest könsjämlika nation? Kan det kanske t o m vara så att vi redan är världens mest könsjämlika nation och att även det har att göra med vår långa tradition att sträva mot den enskildes självständighet och därför byggt och bygger upp vårt sociala kontrakt så som vi gör? Självklart ska kvinnor och män vara jämställda. Självklart ska alla människor ur ett mänskligt perspektiv vara jämställda.
http://www.unt.se/kultur/svt-spar-pa-fordomar-2777756.aspx
Andersson avslutar sin artikel med: - "Man främlingsgör feminism genom att lyfta såväl ett fåtal extrema uttryck som rent befängda påståenden som det att feminismen skulle ha kuvat männen (som att män inte kan vara feminister...). Det är att spä på fördomar och att underskatta sina tittare. Allvarligt talat, SVT, vill ni upplysa eller uppvigla?"
Arg feminism
Är det inte den så kallade objektiva statsmediaapparaten som ska belysa olika perspektiv och så objektivt som möjligt? Vem ska annars stå för någon form av objektivitet? Ska inte även extrema feminister beskrivas för just det dom är dvs extrema? Ska SVT och SR enbart beskriva de lagom medialt anpassade främlingsfientliga krafterna i Sverige och låta bli att beskriva även de mörkbruna? Jag vet inte vad SVT vill beskriva med den serie som är på G men jag tycker definitivt att Andersson tydligt visar exempel på missriktad ”militant” feminism.
Ellen Key - före sin tid
Andersson kanske borde bidra konstruktivt till en positiv samhällsutveckling istället för att gnälla. Hon kanske också skulle läsa på om t ex vad Ellen Key gjorde för den svenska och Europeiska kvinnans frigörelse från patriarkatets grepp. Hon tyckte bl a att kvinnan var en övermänniska, en elit som skulle föra in människan i en ny och bättre tid. Där kanske räddningen ligger när vi med stormsteg rör oss mot 9 miljarder människor. Om Andersson vill förstå trögheten i all substantiell samhällsutveckling kan hon också lära sig att Keys önskningar, för över 100 år sedan, om familjerätt, det sociala kontraktet och kvinnans självständighet idag är en verklighet. Det som kanske stör Andersson med Keys resonemang var att hon faktiskt bejakade att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män. Kanske störs hon också av att hon såg kvinnan som för mer än mannen. För arga extrema kvinnosaksaktivister kan det vara en värdefull insikt att vi är olika och att det har sina fördelar. Om vi ser 100 år framåt, på vilket strukturellt sätt vill Andersson frigöra kvinnorna mer?
Karin Andersson på UNT är mycket upprörd över en serie om jämställdhet som SVT ska lansera inom kort. Hon provoceras av seriens marknadsföringskampanjer och har redan dragit en massa slutsatser om vad berättelserna kommer att handla om. Hon tycks redan veta att SVTs reportageteam tycker att jämställdhetsarbetet mellan kvinnor och män gått för långt i Sverige. Hur kan hon veta det? Har hon sett de program som ska visas på en förhandsvisning?
Om det nu råkar vara så att allt fler i Sverige tycker att vi kommit väldigt långt med jämställdheten mellan könen är det då fel? Kan det vara så att det finns andra frågor som är mycket viktigare att politiskt fokusera på om vi redan är på god väg att vara världens mest könsjämlika nation? Kan det kanske t o m vara så att vi redan är världens mest könsjämlika nation och att även det har att göra med vår långa tradition att sträva mot den enskildes självständighet och därför byggt och bygger upp vårt sociala kontrakt så som vi gör? Självklart ska kvinnor och män vara jämställda. Självklart ska alla människor ur ett mänskligt perspektiv vara jämställda.
http://www.unt.se/kultur/svt-spar-pa-fordomar-2777756.aspx
Andersson avslutar sin artikel med: - "Man främlingsgör feminism genom att lyfta såväl ett fåtal extrema uttryck som rent befängda påståenden som det att feminismen skulle ha kuvat männen (som att män inte kan vara feminister...). Det är att spä på fördomar och att underskatta sina tittare. Allvarligt talat, SVT, vill ni upplysa eller uppvigla?"
Arg feminism
Är det inte den så kallade objektiva statsmediaapparaten som ska belysa olika perspektiv och så objektivt som möjligt? Vem ska annars stå för någon form av objektivitet? Ska inte även extrema feminister beskrivas för just det dom är dvs extrema? Ska SVT och SR enbart beskriva de lagom medialt anpassade främlingsfientliga krafterna i Sverige och låta bli att beskriva även de mörkbruna? Jag vet inte vad SVT vill beskriva med den serie som är på G men jag tycker definitivt att Andersson tydligt visar exempel på missriktad ”militant” feminism.
Ellen Key - före sin tid
Andersson kanske borde bidra konstruktivt till en positiv samhällsutveckling istället för att gnälla. Hon kanske också skulle läsa på om t ex vad Ellen Key gjorde för den svenska och Europeiska kvinnans frigörelse från patriarkatets grepp. Hon tyckte bl a att kvinnan var en övermänniska, en elit som skulle föra in människan i en ny och bättre tid. Där kanske räddningen ligger när vi med stormsteg rör oss mot 9 miljarder människor. Om Andersson vill förstå trögheten i all substantiell samhällsutveckling kan hon också lära sig att Keys önskningar, för över 100 år sedan, om familjerätt, det sociala kontraktet och kvinnans självständighet idag är en verklighet. Det som kanske stör Andersson med Keys resonemang var att hon faktiskt bejakade att det finns stora skillnader mellan kvinnor och män. Kanske störs hon också av att hon såg kvinnan som för mer än mannen. För arga extrema kvinnosaksaktivister kan det vara en värdefull insikt att vi är olika och att det har sina fördelar. Om vi ser 100 år framåt, på vilket strukturellt sätt vill Andersson frigöra kvinnorna mer?
tisdag 7 januari 2014
Historisk kunskap för framtida framgångar
Hela Sverigeperspektivet kräver styrka i storstäderna
Centerpartiet måste stärka sitt politiska genomslag i landets större städer. Annars kan aldrig partiet åter bli en ledande politisk kraft i Sverige. Jag försökte beskriva bl a denna nödvändighet i en DN debattartikel som publicerades under våren 2013. I valet 2010 fick C endast X% av riksrösterna. I nuläget tyder allt på att det inte blir mer än 5% i riksvalet 2014. Om det blir 5% innebär det en kraftig försämring från redan besvärande låga nivåer. Jag tror fortsatt att C på riksnivå kan vinna många fler invånares förtroende. För att öka stödet för Centerpolitik behöver vi fortsatt ledande representanter som trovärdigt kan tala för våra väljare på landsbygden och i våra större städer. Jag tror det är särskilt viktigt för Centerpartiet inom vilket det fortsatt finns för många onödiga konflikter mellan stad och land. Stad och land kan, och måste, leva hand i hand i ett hållbart modernt samhälle.
Mindre kommuner
Hur ser de flesta kommuner ut där C fortsatt har stort inflytande? Enligt Dagens Samhälle kännetecknas de kommunerna, i jämförelse med en snittkommun, av lågt valdeltagande, lägre arbetslöshet, högt skatteuttag, låga inkomster och där C länge dominerat är också mycket glest bebodda kommuner. Väldigt många av de mindre kommunerna brottas också med en sjunkande och åldrande befolkning.
Kommuner som inkluderar en storstad
Bland kommunerna med en storstad är det idag enbart i Uppsala som Centerpartiet har ett betydligt starkare stöd än på riksnivån. Två tredjedelar av det stödet kommer från människor som bor i centralorten. I absoluta tal är det fler centerväljare än vad som bor i mindre kommuner. I Uppsala och i de övriga större städerna brottas samhällena särskilt med växtvärk (betydligt större boendeefterfrågan än vad som kan erbjudas), infrastrukturbrister, integrationsproblematik, matchningsproblem på arbetsmarknaden och miljöutmaningar när allt fler människor trängs på begränsade ytor och byggande ständigt hotar viktiga rekreationsytor.
Svenska Samhällsfilosofer
Carl Jonas Love Almqvist och Erik Gustaf Geijer hade inte bara boende, studier och jobb i Uppsala gemensamt. De var båda väldigt viktiga för att beskriva vad en generell svensk var och vad som lagt grunden till det svenska kynnet. Framförallt Geijer och hans verk är mycket läsvärda för att förstå varifrån svensken kommer och varför hon generellt är som hon är idag. Utan att överdriva har bondesamhället, och det stora antalet självägande bönderna, haft en stor påverkan på att svensken utvecklat sin särprägel. Geijer gillade inte allmänna tankar om människan och samhället. Han tyckte de blev intetsägande. Brechts citat att "sanningen alltid är konkret" vägledde Geijer. Det konkreta han utgick ifrån var hans uppväxt på värmländskt bruk, det akademiska livet i Uppsala och käbblet i Sveriges riksdag. Den som vill lära sig om Centerrörelsens grunder kan med fördel läsa Geijers och Almqvists verk. Den som tror på det som vägledde Geijer så kan centerrörelsen åter blomstra med två bärare av konkreta egenupplevda exempel som stärker trovärdigheten kopplad till Cs politik. Har vi någon stor samhällsfilosof i dagens Sverige? Tror du det är viktigt att ha trovärdiga bärare av budskap i informationsåldern?
Centerpartiet måste stärka sitt politiska genomslag i landets större städer. Annars kan aldrig partiet åter bli en ledande politisk kraft i Sverige. Jag försökte beskriva bl a denna nödvändighet i en DN debattartikel som publicerades under våren 2013. I valet 2010 fick C endast X% av riksrösterna. I nuläget tyder allt på att det inte blir mer än 5% i riksvalet 2014. Om det blir 5% innebär det en kraftig försämring från redan besvärande låga nivåer. Jag tror fortsatt att C på riksnivå kan vinna många fler invånares förtroende. För att öka stödet för Centerpolitik behöver vi fortsatt ledande representanter som trovärdigt kan tala för våra väljare på landsbygden och i våra större städer. Jag tror det är särskilt viktigt för Centerpartiet inom vilket det fortsatt finns för många onödiga konflikter mellan stad och land. Stad och land kan, och måste, leva hand i hand i ett hållbart modernt samhälle.
Mindre kommuner
Hur ser de flesta kommuner ut där C fortsatt har stort inflytande? Enligt Dagens Samhälle kännetecknas de kommunerna, i jämförelse med en snittkommun, av lågt valdeltagande, lägre arbetslöshet, högt skatteuttag, låga inkomster och där C länge dominerat är också mycket glest bebodda kommuner. Väldigt många av de mindre kommunerna brottas också med en sjunkande och åldrande befolkning.
Kommuner som inkluderar en storstad
Bland kommunerna med en storstad är det idag enbart i Uppsala som Centerpartiet har ett betydligt starkare stöd än på riksnivån. Två tredjedelar av det stödet kommer från människor som bor i centralorten. I absoluta tal är det fler centerväljare än vad som bor i mindre kommuner. I Uppsala och i de övriga större städerna brottas samhällena särskilt med växtvärk (betydligt större boendeefterfrågan än vad som kan erbjudas), infrastrukturbrister, integrationsproblematik, matchningsproblem på arbetsmarknaden och miljöutmaningar när allt fler människor trängs på begränsade ytor och byggande ständigt hotar viktiga rekreationsytor.
Svenska Samhällsfilosofer
Carl Jonas Love Almqvist och Erik Gustaf Geijer hade inte bara boende, studier och jobb i Uppsala gemensamt. De var båda väldigt viktiga för att beskriva vad en generell svensk var och vad som lagt grunden till det svenska kynnet. Framförallt Geijer och hans verk är mycket läsvärda för att förstå varifrån svensken kommer och varför hon generellt är som hon är idag. Utan att överdriva har bondesamhället, och det stora antalet självägande bönderna, haft en stor påverkan på att svensken utvecklat sin särprägel. Geijer gillade inte allmänna tankar om människan och samhället. Han tyckte de blev intetsägande. Brechts citat att "sanningen alltid är konkret" vägledde Geijer. Det konkreta han utgick ifrån var hans uppväxt på värmländskt bruk, det akademiska livet i Uppsala och käbblet i Sveriges riksdag. Den som vill lära sig om Centerrörelsens grunder kan med fördel läsa Geijers och Almqvists verk. Den som tror på det som vägledde Geijer så kan centerrörelsen åter blomstra med två bärare av konkreta egenupplevda exempel som stärker trovärdigheten kopplad till Cs politik. Har vi någon stor samhällsfilosof i dagens Sverige? Tror du det är viktigt att ha trovärdiga bärare av budskap i informationsåldern?
måndag 6 januari 2014
Fel fokus!
Vad är rimliga avkastningskrav?
Det talas mycket bland politiker, och bland folket i övrigt, om det är bra med riskkapitalister inom verksamheter som ingår i det sociala kontraktet. I det sociala kontraktet inkluderar jag en möjlighet för alla att få en bra grundutbildning, stöd till funktionshindrade, omsorg av missbrukare, stöd till arbetslösa, stöd till människor som inte klarar av att finansiera det som definieras som existensminimum, omsorg av våra äldre och sjukvård.
Ineffektiv offentlig verksamhet?
Det som stör många, inklusive mig, är om prissättningen av de skattefinansierade tjänsterna är så högt satta att privata leverantörer kan tjäna mycket pengar samtidigt som de levererar tjänster med beställd kvalitet. Problemet är inte att de kan tjäna pengar utan hur det med rimliga kvalitetskrav går att tjäna massor av pengar. Det innebär i så fall att skattebetalarna upphandlar för dyrt.
Rimliga avkastningskrav
Enligt mig är det önskvärt med privat riskkapital inom välfärdssektorn men de ska kunna acceptera rimliga avkastningskrav och vi måste bygga in krav på resultatutjämningsfonder som kan garantera en mjuk verksamhetsövergång eller att en verksamhet som fått ekonomiska problem åter lyckas generera vinst och kan överleva. Jag tycker en avkastning motsvarande internbanksränta (STIBOR) + 4% är rimligt. Det exkluderar många av dagens stora riskkapitalbolag som under sina års innehav har mycket högre avkastningskrav. Vad tycker du? Jag tycker det är bedrövligt om valfriheten och mångfalden offras på grund av några få rötskaft och för att politiken inte snabbare kan kvalitetssäkra ramarna som styr produktion av välfärdstjänster!
Ändrade ramverk istället för enfald
Låt mig exemplifiera orimligheten att Vänsterpartiet, med Sjöstedt som härförare, tillåts beskriva en del av verkligheten som hela sanningen med lite fakta. Av landets samtliga friskoleföretag är över 95% små företag. Enligt en genomgång av 900 friskoleföretags resultat från 2012 visar det sig att mycket få av dessa friskolor har en lönsamhet över de 2% som kommunerna själva strävar efter. Istället för att köpa Vänsterns beskrivning av verkligheten borde Alliansen 1) införa krav på resultatutjämningsfonder 2) förbjud selektiva urval av elever i grundskolan och endast utifrån betyg på gymnasiet 3) förbjud skatteparadisupplägg kopplade till bolag som producerar tjänster inom ramen för det sociala kontraktet. Vad väntar Alliansen på? Låter de valfriheten och mångfalden förlora på grund av en falsk verklighetsbeskrivning? Korrigera ramverket! Nu!
Offentlig Privat Samverkan, OPS
Gång efter gång har vi i Uppsala försökt genomföra OPS projekt. Gränby Arena/Uppsala arena är ett exempel. Försöken har av olika orsaker misslyckats. I grunden gillar jag upplägget att om ett samhällsbehov finns, som politiken vill tillfredsställa, så kan offentliga och privata krafter med fördel hjälpas åt att förverkliga projekten om det bedöms bli bästa lösning för skattebetalarna.
Allyson Pollock, professor vid Queen Mary University of London, visar dock att nästan alla OPS projekt i England blir för dyra och att traditionella upphandlingar skulle ha blivit betydligt billigare för skattebetalarna. Bl a har hon studerat 103 brittiska OPS sjukhusbyggen. Stockholm läns skattebetalare får nu också lära sig hur dyrt det kan bli då Nya Karolinska sjukhuset upphandlats inom ramen för OPS. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man gör stora ekonomiska åtaganden....
Det talas mycket bland politiker, och bland folket i övrigt, om det är bra med riskkapitalister inom verksamheter som ingår i det sociala kontraktet. I det sociala kontraktet inkluderar jag en möjlighet för alla att få en bra grundutbildning, stöd till funktionshindrade, omsorg av missbrukare, stöd till arbetslösa, stöd till människor som inte klarar av att finansiera det som definieras som existensminimum, omsorg av våra äldre och sjukvård.
Ineffektiv offentlig verksamhet?
Det som stör många, inklusive mig, är om prissättningen av de skattefinansierade tjänsterna är så högt satta att privata leverantörer kan tjäna mycket pengar samtidigt som de levererar tjänster med beställd kvalitet. Problemet är inte att de kan tjäna pengar utan hur det med rimliga kvalitetskrav går att tjäna massor av pengar. Det innebär i så fall att skattebetalarna upphandlar för dyrt.
Rimliga avkastningskrav
Enligt mig är det önskvärt med privat riskkapital inom välfärdssektorn men de ska kunna acceptera rimliga avkastningskrav och vi måste bygga in krav på resultatutjämningsfonder som kan garantera en mjuk verksamhetsövergång eller att en verksamhet som fått ekonomiska problem åter lyckas generera vinst och kan överleva. Jag tycker en avkastning motsvarande internbanksränta (STIBOR) + 4% är rimligt. Det exkluderar många av dagens stora riskkapitalbolag som under sina års innehav har mycket högre avkastningskrav. Vad tycker du? Jag tycker det är bedrövligt om valfriheten och mångfalden offras på grund av några få rötskaft och för att politiken inte snabbare kan kvalitetssäkra ramarna som styr produktion av välfärdstjänster!
Ändrade ramverk istället för enfald
Låt mig exemplifiera orimligheten att Vänsterpartiet, med Sjöstedt som härförare, tillåts beskriva en del av verkligheten som hela sanningen med lite fakta. Av landets samtliga friskoleföretag är över 95% små företag. Enligt en genomgång av 900 friskoleföretags resultat från 2012 visar det sig att mycket få av dessa friskolor har en lönsamhet över de 2% som kommunerna själva strävar efter. Istället för att köpa Vänsterns beskrivning av verkligheten borde Alliansen 1) införa krav på resultatutjämningsfonder 2) förbjud selektiva urval av elever i grundskolan och endast utifrån betyg på gymnasiet 3) förbjud skatteparadisupplägg kopplade till bolag som producerar tjänster inom ramen för det sociala kontraktet. Vad väntar Alliansen på? Låter de valfriheten och mångfalden förlora på grund av en falsk verklighetsbeskrivning? Korrigera ramverket! Nu!
Offentlig Privat Samverkan, OPS
Gång efter gång har vi i Uppsala försökt genomföra OPS projekt. Gränby Arena/Uppsala arena är ett exempel. Försöken har av olika orsaker misslyckats. I grunden gillar jag upplägget att om ett samhällsbehov finns, som politiken vill tillfredsställa, så kan offentliga och privata krafter med fördel hjälpas åt att förverkliga projekten om det bedöms bli bästa lösning för skattebetalarna.
Allyson Pollock, professor vid Queen Mary University of London, visar dock att nästan alla OPS projekt i England blir för dyra och att traditionella upphandlingar skulle ha blivit betydligt billigare för skattebetalarna. Bl a har hon studerat 103 brittiska OPS sjukhusbyggen. Stockholm läns skattebetalare får nu också lära sig hur dyrt det kan bli då Nya Karolinska sjukhuset upphandlats inom ramen för OPS. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man gör stora ekonomiska åtaganden....
söndag 5 januari 2014
Mer kärnkraft?
Är inte kärnkraft bästa energikälla?
Tomas Kåberger lämnade ett generaldirektörsjobb vid Energimyndigheten då han tyckte det var byråkratiskt och förvaltande tråkigt. Istället är han bl a ledare för stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation (JREF) med uppdraget att skapa en fungerande energimarknad och få igång förnybara alternativ. Skälen att få igång förnybara alternativ är många men framförallt att förhindra ytterligare Fukushimaolyckor.
Monopol och oligopol av ondo
Efter den senaste stora jordbävningen och påföljande tsunamin i Japan har 54 kärnkraftverk släckts ner. Idag importerar därför Japan > 80% av sitt energibehov. Japanerna är sedan länge vana att betala väldigt höga elpriser men att betala både för importerade fossilbränslen och stillastående kärnkraftverk är ännu dyrare. Huvudskälet till de höga priserna är att privata bolag har regionala monopol på den Japanska elmarknaden. De kan diktera priserna och eftersom de även styr över distributionssystemen kan de hindra konkurrens, vilket de gör. I Sverige har politikerna varit klokare och separerat ägandet av elnät och elproduktion.
70% av japanerna vill idag avveckla kärnkraften. Trots det kommer den nog bli kvar länge på grund av monopolisternas ovilja att satsa på alternativ. Om man ser samhällsekonomiskt på kärnkraften och dess investerings, driftskostnader och dess risker tror jag att 70% av japanerna är kloka. TEPCO, att av monopolföretagen, som äger de förstörda kärnkraftverken i Fukushima, är konkursmässigt och har vare sig råd att hantera miljökonsekvenserna av strålningen eller ge en rimlig kompensation till alla drabbade. I april 2012 gick också den japanska staten in och köpte aktier för 67 miljarder kronor i bolaget och sedan dess har staten, bara hittills, lånat ut 315 miljarder till för att täcka olyckskostnader. Ytterligare svindlande 670 miljarder kronor kommer att behövas tror den japanska statsförvaltningen. Det Internationella Atomenergiorganet (IAEA) beräknar att det kommer att ta minst 40 år innan läckagen av radioaktiva ämnen från Fukushima upphör och att reaktorerna kan rivas. I Tjernobyl, som fortfarande har problem, blåste hela härden iväg men i Fukushima har de fortfarande bränsle som måste kylas. Enligt Kåberger borde resten av världen lära sig vilka enorma problem en stat får när de, förutom all död och förödelse, tvingas stå för de ekonomiska konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. Visst finns kärnkraftsverk som använder mindre farlig teknik. Men om alla kostnader och en rimlig riskpremier vägs in i investeringskalkylerna för kärnkraft är det klokare att satsa massivt på framförallt solenergi! Det gör tyskarna och kineserna. Jag tror att det är smartare. Och tryggare. Även för oss i Sverige.
Försäljning till underpris
Kåberger tycker istort att alla svenska avregleringserfarenheter, av elmarknaden, är positiva. Hans enda problem med de svenska erfarenheterna var att kommunala el- och fjärrvärmeföretag såldes ut till underpriser och att konkurrensen på marknaden därför minskade. Han säger bl a att invånarna i Västerås, som inte sålde, har det mycket bättre än invånarna i Uppsala som tyvärr sålde. Kan vi lära något av det?
Frihet för alla
Sverige har kommit långt med att göra samhället tillgängligt även för funktionshindrade. Skälen är sannolikt återigen svenskens grundmurade frihetsönskan och vilja att kunna klara sig själv. I Sverige idag finns nästan alltid bra matalternativ för min allergiska dotter. Så är det inte där jag är nu.
Tomas Kåberger lämnade ett generaldirektörsjobb vid Energimyndigheten då han tyckte det var byråkratiskt och förvaltande tråkigt. Istället är han bl a ledare för stiftelsen Japan Renewable Energy Foundation (JREF) med uppdraget att skapa en fungerande energimarknad och få igång förnybara alternativ. Skälen att få igång förnybara alternativ är många men framförallt att förhindra ytterligare Fukushimaolyckor.
Monopol och oligopol av ondo
Efter den senaste stora jordbävningen och påföljande tsunamin i Japan har 54 kärnkraftverk släckts ner. Idag importerar därför Japan > 80% av sitt energibehov. Japanerna är sedan länge vana att betala väldigt höga elpriser men att betala både för importerade fossilbränslen och stillastående kärnkraftverk är ännu dyrare. Huvudskälet till de höga priserna är att privata bolag har regionala monopol på den Japanska elmarknaden. De kan diktera priserna och eftersom de även styr över distributionssystemen kan de hindra konkurrens, vilket de gör. I Sverige har politikerna varit klokare och separerat ägandet av elnät och elproduktion.
70% av japanerna vill idag avveckla kärnkraften. Trots det kommer den nog bli kvar länge på grund av monopolisternas ovilja att satsa på alternativ. Om man ser samhällsekonomiskt på kärnkraften och dess investerings, driftskostnader och dess risker tror jag att 70% av japanerna är kloka. TEPCO, att av monopolföretagen, som äger de förstörda kärnkraftverken i Fukushima, är konkursmässigt och har vare sig råd att hantera miljökonsekvenserna av strålningen eller ge en rimlig kompensation till alla drabbade. I april 2012 gick också den japanska staten in och köpte aktier för 67 miljarder kronor i bolaget och sedan dess har staten, bara hittills, lånat ut 315 miljarder till för att täcka olyckskostnader. Ytterligare svindlande 670 miljarder kronor kommer att behövas tror den japanska statsförvaltningen. Det Internationella Atomenergiorganet (IAEA) beräknar att det kommer att ta minst 40 år innan läckagen av radioaktiva ämnen från Fukushima upphör och att reaktorerna kan rivas. I Tjernobyl, som fortfarande har problem, blåste hela härden iväg men i Fukushima har de fortfarande bränsle som måste kylas. Enligt Kåberger borde resten av världen lära sig vilka enorma problem en stat får när de, förutom all död och förödelse, tvingas stå för de ekonomiska konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. Visst finns kärnkraftsverk som använder mindre farlig teknik. Men om alla kostnader och en rimlig riskpremier vägs in i investeringskalkylerna för kärnkraft är det klokare att satsa massivt på framförallt solenergi! Det gör tyskarna och kineserna. Jag tror att det är smartare. Och tryggare. Även för oss i Sverige.
Försäljning till underpris
Kåberger tycker istort att alla svenska avregleringserfarenheter, av elmarknaden, är positiva. Hans enda problem med de svenska erfarenheterna var att kommunala el- och fjärrvärmeföretag såldes ut till underpriser och att konkurrensen på marknaden därför minskade. Han säger bl a att invånarna i Västerås, som inte sålde, har det mycket bättre än invånarna i Uppsala som tyvärr sålde. Kan vi lära något av det?
Frihet för alla
Sverige har kommit långt med att göra samhället tillgängligt även för funktionshindrade. Skälen är sannolikt återigen svenskens grundmurade frihetsönskan och vilja att kunna klara sig själv. I Sverige idag finns nästan alltid bra matalternativ för min allergiska dotter. Så är det inte där jag är nu.
lördag 4 januari 2014
Invånartjänst & kulturella skillnader
Det sociala kontraktet
Individens frihet men också skyldigheter och rättigheter har varit centrala utgångspunkter för svenskt samhällsbygge under många hundra år. I takt med att alla svenskars frihet från ett starkt beroende av en partner, familjen, arbetsgivaren eller civilsamhället byggdes den starka offentliga sektorn upp som bärare av skyldigheter mot den enskilde. Förr i tiden talade man om att invånarna var medlemmar i Folket som var det gemensamma. Förr i tiden riskerade t ex barn som inte enligt lag tog hand om sina äldre att böta till den äldre som då kanske kunde ordna hjälp på annat sätt. Idag ska det sociala kontraktet och frivilliginsatser från nära, kära och civilsamhället ge våra äldre ett värdigt åldrande. Tiderna ändras i takt med vårt tänkande och ekonomiska möjligheter men svenskens strävan efter oberoende tycks bestå (och mångas beroendet av det offentliga tycks inte besvära lika mycket som alternativen).
Kulturell förståelse
När vi i Sverige jämför oss med andra västländer, eller länder varifrån många av dagens invandrare kommer ifrån, är det viktigt att förstå de kulturella skillnaderna. Om vi inte försöker förstå varandras bakgrunder blir det gemensamma samhällsbyggandet onödigt svårt. Nästan inga andra länder i världen har byggt ett samhällssystem där medborgarna är så oberoende av en partner, en familj, en arbetsgivare eller t ex ett religiöst samfund. Det är centralt att förstå detta. Om svensk integration inte ska fortsätta att misslyckas och inte erbjuda medlemmar och vårt samhälle den utveckling vi önskar, då måste denna svenska historiska beskrivning förmedlas och tydligt utgöra ingångsvärden i vårt fortsatta demokratiska samhällsbygge. Hur tydliga tror du vi är med detta för våra viktiga invandrare? Jag tror jag vet, för jag har invandrat till Sverige.
Det ekonomiska biståndet minskar
I 7 av 10 kommuner minskade det ekonomiska biståndet, socialbidraget, under perioden 2011 och 2012. I många kommuner oroar allt högre ungdomsarbetslöshet och antalet flyktingar. När den statliga etableringsersättningen för flyktingar försvinner efter två år övergår många till kommunalt försörjningsstöd. I Uppsala ökar försörjningsstödet under perioden. Siffror från Socialstyrelsen visar att den genomsnittliga försörjningsstödstiden per hushåll har ökat från 4,3 månader 1990 till 6,6 månader 2012. Under samma tid har antalet hushåll som behöver försörjningsstöd i 10-12 månader dubblerats. Under samma period har andelen hushåll med lång bidragstid gått från 14% till 31%. Många av dem som har försörjningsstöd under lång tid är nyinvandrade. I Uppsala, och sannolikt i hela Sverige, kommer Invånartjänst/välfärdsjobb vara väldigt viktiga för att snabbare stötta människor mot självförsörjning.
Invånartjänst/välfärdsjobb
Flera av de kommuner som lyckats bryta trenden med allt dyrare försörjningsstöd har fokuserat på unga mellan 18-25 år. Samtliga har ett nära samarbete mellan kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Uppsala har nu äntligen lanserat Invånartjänst/välfärdsjobb som organiseras genom en kommunal verksamhet som kallas Navet. Jag hoppas verkligen att även Navet bidrar till att stötta enskilda mot självförsörjning bättre än vad kommunen lyckats med hittills. Det svenska sociala kontraktet måste inkludera skyldigheten att bidra till det offentligas skyldigheter gentemot medborgare och medlemmar. Allt annat är socialt och ekonomiskt ohållbart.
Individens frihet men också skyldigheter och rättigheter har varit centrala utgångspunkter för svenskt samhällsbygge under många hundra år. I takt med att alla svenskars frihet från ett starkt beroende av en partner, familjen, arbetsgivaren eller civilsamhället byggdes den starka offentliga sektorn upp som bärare av skyldigheter mot den enskilde. Förr i tiden talade man om att invånarna var medlemmar i Folket som var det gemensamma. Förr i tiden riskerade t ex barn som inte enligt lag tog hand om sina äldre att böta till den äldre som då kanske kunde ordna hjälp på annat sätt. Idag ska det sociala kontraktet och frivilliginsatser från nära, kära och civilsamhället ge våra äldre ett värdigt åldrande. Tiderna ändras i takt med vårt tänkande och ekonomiska möjligheter men svenskens strävan efter oberoende tycks bestå (och mångas beroendet av det offentliga tycks inte besvära lika mycket som alternativen).
Kulturell förståelse
När vi i Sverige jämför oss med andra västländer, eller länder varifrån många av dagens invandrare kommer ifrån, är det viktigt att förstå de kulturella skillnaderna. Om vi inte försöker förstå varandras bakgrunder blir det gemensamma samhällsbyggandet onödigt svårt. Nästan inga andra länder i världen har byggt ett samhällssystem där medborgarna är så oberoende av en partner, en familj, en arbetsgivare eller t ex ett religiöst samfund. Det är centralt att förstå detta. Om svensk integration inte ska fortsätta att misslyckas och inte erbjuda medlemmar och vårt samhälle den utveckling vi önskar, då måste denna svenska historiska beskrivning förmedlas och tydligt utgöra ingångsvärden i vårt fortsatta demokratiska samhällsbygge. Hur tydliga tror du vi är med detta för våra viktiga invandrare? Jag tror jag vet, för jag har invandrat till Sverige.
Det ekonomiska biståndet minskar
I 7 av 10 kommuner minskade det ekonomiska biståndet, socialbidraget, under perioden 2011 och 2012. I många kommuner oroar allt högre ungdomsarbetslöshet och antalet flyktingar. När den statliga etableringsersättningen för flyktingar försvinner efter två år övergår många till kommunalt försörjningsstöd. I Uppsala ökar försörjningsstödet under perioden. Siffror från Socialstyrelsen visar att den genomsnittliga försörjningsstödstiden per hushåll har ökat från 4,3 månader 1990 till 6,6 månader 2012. Under samma tid har antalet hushåll som behöver försörjningsstöd i 10-12 månader dubblerats. Under samma period har andelen hushåll med lång bidragstid gått från 14% till 31%. Många av dem som har försörjningsstöd under lång tid är nyinvandrade. I Uppsala, och sannolikt i hela Sverige, kommer Invånartjänst/välfärdsjobb vara väldigt viktiga för att snabbare stötta människor mot självförsörjning.
Invånartjänst/välfärdsjobb
Flera av de kommuner som lyckats bryta trenden med allt dyrare försörjningsstöd har fokuserat på unga mellan 18-25 år. Samtliga har ett nära samarbete mellan kommun, Arbetsförmedling och Försäkringskassan. Uppsala har nu äntligen lanserat Invånartjänst/välfärdsjobb som organiseras genom en kommunal verksamhet som kallas Navet. Jag hoppas verkligen att även Navet bidrar till att stötta enskilda mot självförsörjning bättre än vad kommunen lyckats med hittills. Det svenska sociala kontraktet måste inkludera skyldigheten att bidra till det offentligas skyldigheter gentemot medborgare och medlemmar. Allt annat är socialt och ekonomiskt ohållbart.
fredag 3 januari 2014
Frihetssträvan & socialt ansvarstagande
Var Jante"lagen" bara av ondo?
Kulturella särdrag
Sverige är unikt, på många sätt. Det Sverige vi idag känner är produkten av generationers kulturella särdrag, närheten till naturen, flit för att överleva i ett tufft boendeklimat, ett starkt civilsamhälle (särskilt idrottsrörelsen, fackföreningsrörelserna och tidigare starka bygdeföreningar). Det som särskilt utmärker oss svenskar är vårt behov av individuell frihet kombinerat med ett socialt
ansvarstagande för andra. Ett socialt ansvarstagande för andra som i sig innebär mer individuell frihet åt alla.
Frihetsambitioner och socialt ansvarstagande sedan länge
Frihetstörsten och det kollektiva sociala ansvarstagandet är inget som Socialdemokraterna hittade på, det är en del av vår kultur sedan länge. Socialdemokraterna bara förstärkte, på ett smart sätt, och institutionaliserade/offentlighetsbyggde svenskarnas sociala ansvarskänsla och strävade efter individuell frihet för alla, inte bara för de starka och dem som ärver välstånd. Att S länge förknippats med en makalös svensk välståndsökning beror i huvudsak på den historiska tiden där välståndet ökade massivt inom hela västvärlden oavsett regimer. Att Sverige också undvek krig under 1900-talet hjälpte självfallet också till.
C och S
Ur det frihetliga och ansvarstagande perspektivet är det inte konstigt att S och Centerpartiet politiskt
kunnat samarbeta. Partierna samarbetade i en tid då S var så starka att de var sig själv nock och vägrade att dela den direkta makten med någon. Det kostade på för C att vara stödparti utan att få formell del av statsmakten. Som stödparti har C flera gånger varit med att rädda svensk ekonomi, något som inte alltid uppskattas av folket. Sossarnas för starka tid är över. Men de kommer att vara en stark politiskt kraft några år till. Och sannolikt en politiskt ödmjukare sådan.
Centerpartiet var under lång tid väldigt starka i landets kommuner. En styrka som avtagit i takt med Sveriges kraftiga urbanisering (att människor flyttar till städerna). Centerpartiet kan resa sig igen, likt fågel Fenix, genom att även i städerna applicera traditionella C värden. För Cs framtid, och inte minst för en hållbar landsbygd, är städerna centrala. Om nyliberalismen inom C kraftigt marginaliseras kan vi lyckas.
Människovärdet
Min ideologiska bas är pragmatiskt socialliberal. Det innebär bl a att jag vill att jag och alla mina medmänniskor ska ha stor individuell frihet och att vi som svenskar tar ett gemensamt ansvar för ett grundläggande socialt kontrakt som omfattar alla. Den som tycker att alla människor har samma människovärde borde tycka att detta är en självklarhet. Jante"lagen" ses ofta, inte minst av mig själv, som något negativt. Men en positiv effekt av Jante"lagen" var att inga medborgare, förutom kungafamiljen, hade rättigheter som andra saknade. Därför förlorade adeln sina tidigare rättigheter. Jante"lagens" avundsjuka drag är dock destruktiva.
Förändringar
De senaste fyrtio åren har svenskar rest runt om i världen som aldrig förr. Mer och längre än Vikingarna. De senaste fyrtio åren har Sverige aldrig varit i närheten av så kraftig invandring. Hur tror du det påverkar många generationers starkt utvecklade frihetsideal och respekten för det kollektiva sociala ansvaret? Istället för att debattera högre eller lägre skatter bör partierna tydligt redogöra för vad de tycker det sociala kontraktet ska innehålla! Då blir debatten konkretare. Då blir det tydligare att även dagens nivåer är oförsvarliga om inte allt fler bland totala antalet invånare är självförsörjande.
Kulturella särdrag
Sverige är unikt, på många sätt. Det Sverige vi idag känner är produkten av generationers kulturella särdrag, närheten till naturen, flit för att överleva i ett tufft boendeklimat, ett starkt civilsamhälle (särskilt idrottsrörelsen, fackföreningsrörelserna och tidigare starka bygdeföreningar). Det som särskilt utmärker oss svenskar är vårt behov av individuell frihet kombinerat med ett socialt
ansvarstagande för andra. Ett socialt ansvarstagande för andra som i sig innebär mer individuell frihet åt alla.
Frihetsambitioner och socialt ansvarstagande sedan länge
Frihetstörsten och det kollektiva sociala ansvarstagandet är inget som Socialdemokraterna hittade på, det är en del av vår kultur sedan länge. Socialdemokraterna bara förstärkte, på ett smart sätt, och institutionaliserade/offentlighetsbyggde svenskarnas sociala ansvarskänsla och strävade efter individuell frihet för alla, inte bara för de starka och dem som ärver välstånd. Att S länge förknippats med en makalös svensk välståndsökning beror i huvudsak på den historiska tiden där välståndet ökade massivt inom hela västvärlden oavsett regimer. Att Sverige också undvek krig under 1900-talet hjälpte självfallet också till.
C och S
Ur det frihetliga och ansvarstagande perspektivet är det inte konstigt att S och Centerpartiet politiskt
kunnat samarbeta. Partierna samarbetade i en tid då S var så starka att de var sig själv nock och vägrade att dela den direkta makten med någon. Det kostade på för C att vara stödparti utan att få formell del av statsmakten. Som stödparti har C flera gånger varit med att rädda svensk ekonomi, något som inte alltid uppskattas av folket. Sossarnas för starka tid är över. Men de kommer att vara en stark politiskt kraft några år till. Och sannolikt en politiskt ödmjukare sådan.
Centerpartiet var under lång tid väldigt starka i landets kommuner. En styrka som avtagit i takt med Sveriges kraftiga urbanisering (att människor flyttar till städerna). Centerpartiet kan resa sig igen, likt fågel Fenix, genom att även i städerna applicera traditionella C värden. För Cs framtid, och inte minst för en hållbar landsbygd, är städerna centrala. Om nyliberalismen inom C kraftigt marginaliseras kan vi lyckas.
Människovärdet
Min ideologiska bas är pragmatiskt socialliberal. Det innebär bl a att jag vill att jag och alla mina medmänniskor ska ha stor individuell frihet och att vi som svenskar tar ett gemensamt ansvar för ett grundläggande socialt kontrakt som omfattar alla. Den som tycker att alla människor har samma människovärde borde tycka att detta är en självklarhet. Jante"lagen" ses ofta, inte minst av mig själv, som något negativt. Men en positiv effekt av Jante"lagen" var att inga medborgare, förutom kungafamiljen, hade rättigheter som andra saknade. Därför förlorade adeln sina tidigare rättigheter. Jante"lagens" avundsjuka drag är dock destruktiva.
Förändringar
De senaste fyrtio åren har svenskar rest runt om i världen som aldrig förr. Mer och längre än Vikingarna. De senaste fyrtio åren har Sverige aldrig varit i närheten av så kraftig invandring. Hur tror du det påverkar många generationers starkt utvecklade frihetsideal och respekten för det kollektiva sociala ansvaret? Istället för att debattera högre eller lägre skatter bör partierna tydligt redogöra för vad de tycker det sociala kontraktet ska innehålla! Då blir debatten konkretare. Då blir det tydligare att även dagens nivåer är oförsvarliga om inte allt fler bland totala antalet invånare är självförsörjande.
torsdag 2 januari 2014
Kommunreform?
Blogg 2/1
Är det bra för ett samhälle att växa?
Vad är alternativet? Att försöka matcha en som dör med en nyfödd eller invandrad? Även om ett samhälle skulle lyckas med en sådan matchning, blir inte den demografiska utmaningen övermäktig?
Av alla våra kommuner är det få som har fler som invandrar än utvandrar, fler som föds än som dör och fler som flyttar dit från andra delar av Sverige än som flyttar ut. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat genomgår Sverige Europas snabbaste urbanisering och de flesta kommuner som växer ligger i storstadsregioner. Samtidigt som det blivit vanligare att flytta till ett annat län så bor tre fjärdedelar av de svenskar som fötts i Sverige i det län där de föddes. Bland de få kommuner som växte mellan 2003 och 2012 finns 23 som gjort det enbart på grund av invandring (utländska inflyttade).
Stockholms stad har under samma period vuxit med 123.000 personer. 58.000 invandrade, 53.000 nyfödda och 12.000 inrikes inflyttade. Umeå och Uppsala växer mycket p g a nyfödda. Landskrona, Kristianstad och Eskilstuna växer i väldigt stor utsträckning kopplat till invandring. De platser som växer kraftigt genom inflyttning från andra kommuner är kranskommuner/sovkommuner till attraktiva storstäder. Under perioden representerar invandrare 40% av hela tillväxten av människor i Sverige. I ljuset av det faktumet förstår de flesta att integrationen måste förbättras kraftigt. Det börjar bli hög tid att vi lär mer av USA, Canada och Australien! Att låtsas som att denna kraftiga förändring av Sverige kan lyckas utan en stark integrationstanke tror inte jag är tillräckligt hållbart.
Jag brukar tala om behovet av reformer. Jag tycker att behovet av reformer är stort och jag undrar vad du tycker om några av mina funderingar. Idag undrar jag om det inte är samhällsekonomiskt nödvändigt att genomföra en kommunreform där en bärkraftig kommun måste bebos av fler än t ex 15.000 personer? Kan det vara så att det kommunala utjämningssystemet som introduceras bara skjuter upp en utveckling som inte kan stoppas något?
Är det bra för ett samhälle att växa?
Vad är alternativet? Att försöka matcha en som dör med en nyfödd eller invandrad? Även om ett samhälle skulle lyckas med en sådan matchning, blir inte den demografiska utmaningen övermäktig?
Av alla våra kommuner är det få som har fler som invandrar än utvandrar, fler som föds än som dör och fler som flyttar dit från andra delar av Sverige än som flyttar ut. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat genomgår Sverige Europas snabbaste urbanisering och de flesta kommuner som växer ligger i storstadsregioner. Samtidigt som det blivit vanligare att flytta till ett annat län så bor tre fjärdedelar av de svenskar som fötts i Sverige i det län där de föddes. Bland de få kommuner som växte mellan 2003 och 2012 finns 23 som gjort det enbart på grund av invandring (utländska inflyttade).
Stockholms stad har under samma period vuxit med 123.000 personer. 58.000 invandrade, 53.000 nyfödda och 12.000 inrikes inflyttade. Umeå och Uppsala växer mycket p g a nyfödda. Landskrona, Kristianstad och Eskilstuna växer i väldigt stor utsträckning kopplat till invandring. De platser som växer kraftigt genom inflyttning från andra kommuner är kranskommuner/sovkommuner till attraktiva storstäder. Under perioden representerar invandrare 40% av hela tillväxten av människor i Sverige. I ljuset av det faktumet förstår de flesta att integrationen måste förbättras kraftigt. Det börjar bli hög tid att vi lär mer av USA, Canada och Australien! Att låtsas som att denna kraftiga förändring av Sverige kan lyckas utan en stark integrationstanke tror inte jag är tillräckligt hållbart.
Jag brukar tala om behovet av reformer. Jag tycker att behovet av reformer är stort och jag undrar vad du tycker om några av mina funderingar. Idag undrar jag om det inte är samhällsekonomiskt nödvändigt att genomföra en kommunreform där en bärkraftig kommun måste bebos av fler än t ex 15.000 personer? Kan det vara så att det kommunala utjämningssystemet som introduceras bara skjuter upp en utveckling som inte kan stoppas något?
onsdag 1 januari 2014
Fisk & Kinesiskt övertagande
Ett gott 2014?
Det påstås bli ett bra år i år. Det måste innebära att inte vänsterkrafter och främlingsfientliga lyckas att få makten. Lägre barnadödlighet, lägre arbetslöshet, mer fisk i haven, ett rikare Afrika, allt mer handikappanpassningar och billigare utomlandssamtal... Även börsen kommer nog att gå bra eftersom räntan är så låg samtidigt som allt fler av jordens snart 7,3 miljarder människor får en högre levnadsstandard.
http://www.dn.se/goda-nyheter/7-anledningar-att-gladjas-infor-2014/
Nr 1?
Blir 2014 året då Kina officiellt blir världens mäktigaste kraft? Kanske inte riktigt än men bara ett mycket nära och snabbrörligt samarbete mellan Europa och USA kan hindra att Nordkoreas enda kompis på mycket kort tid gått ifrån generell fattigdom och isolering till möjligt världsherravälde. Ett närmare och snabbrörligt samarbete känns osannolikt eftersom amerikanerna inte kan komma överens inom landet och Europas länder plågas allt mer av främlingsfientliga protektionister. Att kineser är beredda att betala dyrt för gammeltidningar, som inte lyckas hitta nya fungerande affärsmodeller, talar sitt tydliga språk. Kinas makthavare, inom det enda partiet, har inte längre endast ambitioner inom mittens rike. De vill mer och de vill gärna styra bilden av Kina även i bl a USA. Tror du att de efter ett köp av New York Times lägger ett bud på UNT? Undrar vad som händer med ledarsidan på Uppsala Nya Tidning då?
http://www.dn.se/ekonomi/excentrisk-miljardar-vill-kopa-new-york-times/
http://www.nytimes.com
Det påstås bli ett bra år i år. Det måste innebära att inte vänsterkrafter och främlingsfientliga lyckas att få makten. Lägre barnadödlighet, lägre arbetslöshet, mer fisk i haven, ett rikare Afrika, allt mer handikappanpassningar och billigare utomlandssamtal... Även börsen kommer nog att gå bra eftersom räntan är så låg samtidigt som allt fler av jordens snart 7,3 miljarder människor får en högre levnadsstandard.
http://www.dn.se/goda-nyheter/7-anledningar-att-gladjas-infor-2014/
Nr 1?
Blir 2014 året då Kina officiellt blir världens mäktigaste kraft? Kanske inte riktigt än men bara ett mycket nära och snabbrörligt samarbete mellan Europa och USA kan hindra att Nordkoreas enda kompis på mycket kort tid gått ifrån generell fattigdom och isolering till möjligt världsherravälde. Ett närmare och snabbrörligt samarbete känns osannolikt eftersom amerikanerna inte kan komma överens inom landet och Europas länder plågas allt mer av främlingsfientliga protektionister. Att kineser är beredda att betala dyrt för gammeltidningar, som inte lyckas hitta nya fungerande affärsmodeller, talar sitt tydliga språk. Kinas makthavare, inom det enda partiet, har inte längre endast ambitioner inom mittens rike. De vill mer och de vill gärna styra bilden av Kina även i bl a USA. Tror du att de efter ett köp av New York Times lägger ett bud på UNT? Undrar vad som händer med ledarsidan på Uppsala Nya Tidning då?
http://www.dn.se/ekonomi/excentrisk-miljardar-vill-kopa-new-york-times/
http://www.nytimes.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
