Vad är rimliga avkastningskrav?
Det talas mycket bland politiker, och bland folket i övrigt, om det är bra med riskkapitalister inom verksamheter som ingår i det sociala kontraktet. I det sociala kontraktet inkluderar jag en möjlighet för alla att få en bra grundutbildning, stöd till funktionshindrade, omsorg av missbrukare, stöd till arbetslösa, stöd till människor som inte klarar av att finansiera det som definieras som existensminimum, omsorg av våra äldre och sjukvård.
Ineffektiv offentlig verksamhet?
Det som stör många, inklusive mig, är om prissättningen av de skattefinansierade tjänsterna är så högt satta att privata leverantörer kan tjäna mycket pengar samtidigt som de levererar tjänster med beställd kvalitet. Problemet är inte att de kan tjäna pengar utan hur det med rimliga kvalitetskrav går att tjäna massor av pengar. Det innebär i så fall att skattebetalarna upphandlar för dyrt.
Rimliga avkastningskrav
Enligt mig är det önskvärt med privat riskkapital inom välfärdssektorn men de ska kunna acceptera rimliga avkastningskrav och vi måste bygga in krav på resultatutjämningsfonder som kan garantera en mjuk verksamhetsövergång eller att en verksamhet som fått ekonomiska problem åter lyckas generera vinst och kan överleva. Jag tycker en avkastning motsvarande internbanksränta (STIBOR) + 4% är rimligt. Det exkluderar många av dagens stora riskkapitalbolag som under sina års innehav har mycket högre avkastningskrav. Vad tycker du? Jag tycker det är bedrövligt om valfriheten och mångfalden offras på grund av några få rötskaft och för att politiken inte snabbare kan kvalitetssäkra ramarna som styr produktion av välfärdstjänster!
Ändrade ramverk istället för enfald
Låt mig exemplifiera orimligheten att Vänsterpartiet, med Sjöstedt som härförare, tillåts beskriva en del av verkligheten som hela sanningen med lite fakta. Av landets samtliga friskoleföretag är över 95% små företag. Enligt en genomgång av 900 friskoleföretags resultat från 2012 visar det sig att mycket få av dessa friskolor har en lönsamhet över de 2% som kommunerna själva strävar efter. Istället för att köpa Vänsterns beskrivning av verkligheten borde Alliansen 1) införa krav på resultatutjämningsfonder 2) förbjud selektiva urval av elever i grundskolan och endast utifrån betyg på gymnasiet 3) förbjud skatteparadisupplägg kopplade till bolag som producerar tjänster inom ramen för det sociala kontraktet. Vad väntar Alliansen på? Låter de valfriheten och mångfalden förlora på grund av en falsk verklighetsbeskrivning? Korrigera ramverket! Nu!
Offentlig Privat Samverkan, OPS
Gång efter gång har vi i Uppsala försökt genomföra OPS projekt. Gränby Arena/Uppsala arena är ett exempel. Försöken har av olika orsaker misslyckats. I grunden gillar jag upplägget att om ett samhällsbehov finns, som politiken vill tillfredsställa, så kan offentliga och privata krafter med fördel hjälpas åt att förverkliga projekten om det bedöms bli bästa lösning för skattebetalarna.
Allyson Pollock, professor vid Queen Mary University of London, visar dock att nästan alla OPS projekt i England blir för dyra och att traditionella upphandlingar skulle ha blivit betydligt billigare för skattebetalarna. Bl a har hon studerat 103 brittiska OPS sjukhusbyggen. Stockholm läns skattebetalare får nu också lära sig hur dyrt det kan bli då Nya Karolinska sjukhuset upphandlats inom ramen för OPS. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man gör stora ekonomiska åtaganden....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du har en förmåga att skriva om precis de områden som är de mest bekymmersamma. Och det på ett sätt som är ovanligt och välgörande konkret. Dessutom utan nästan några floskler, klichéer eller överslätande standardfraser som annars är så väldigt vanligt förekommande nästan överallt. Vill ge en eloge för detta. Önskar att fler politiker hade samma möjlighet.
SvaraRaderaHur mycket välfärd har vi råd med och på vilket sätt? En framtida problemställning som börjar bli alltmer aktuell. Betalar vi det rätta priset för den? Och hur vet vi det?
Finns det en konflikt mellan ökad eller bättre välfärd och sänkta skatter? Måste skatterna ständigt öka för att bibehålla status quo? Och gör det i så fall något? Och om politikerna vill folkets väl och ser till deras bästa så är det väl bara bra om de får maximalt med skatteintäkter för att erbjuda prima service? Helst vore kanske 200% skatt det ultimata. Om nu inte det går, och att högre skatter ger en sämre ekonomi totalt sett, med sämre välfärdsmöjligheter. Vad gör vi då? Är ambitionsnivån hög så letar vi efter effektiviseringar och svagheter som kostar pengar i systemen. Vilket du också verkar göra. Kudos! Om OPS innebär högre kostnader än rent privata eller rent offentliga satsningar så kan man fråga sig, kan det inte ändå vara bättre än att avstå? Vad blir resultatet av att istället kräva helt privata satsningar. Kräva kanske är fel ord där. Lägger man inga pengar själv så kanske man inte kan kräva så mycket. Kan man slippa låsa offentliga medel i stora satsningar och istället lägga över dessa helt på privata sektorn. Och ändå erbjuda offentlig service därifrån då det sedan är färdigbyggt, genom att köpa upp tjänster därifrån (halltid i badhus eller isrink exempelvis). Eftersom det här är kommersiella projekt borde man kunna vara rent pragmatisk. Vilket är bäst? Vad blir ekonomiskt och praktiskt bäst för kommuninvånarna? Och lägga undan alla goda intentioner i övrigt. Att blanda känslor, moral, etik, miljö tillsammans med affärsmässighet verkar bli allt vanligare. Det kan förskräcka. Affärsmännen gör affärer. Villkoren för dem bestäms delvis av politikerna. När politikernas makt skall öka än mer genom direkt inblandning i projektens praktiska genomföranden, då börjar det osa katt. Det goda samhället borde inte vara beroende av politikernas väl och ve i varenda fråga, i varenda initiativ. Helst bör samhället vara självgående så långt som möjligt. Att förutsättningarna automatiskt är så goda att man slipper kontrollstyra vartenda häftstift.
Men jättevinsterna då? De privata aktörerna som badar i skattepengar klantigt utbetalda av politiker som inte vet bättre? Jo de är inte så stora som media rapporterar förstås. Som regel. Men de är tillräckliga för att vara irriterande. Skatteflykten till paradisområden skulle väl redan vara åtgärdade, eller har jag missat något? Är det bara Borg som "skall titta på saken" och sedan låter bli? Men resultatutjämning, vad innebär det i praktiken? Goda och dåliga sidor. Tar man resurser från välskötta verksamheter och flyttar till vanskötta? Eller är det socialt svåra områden som behöver stöd helt naturligt? (Och hur uppstår dessa områden). Risken finns väl att man planekonomifierar hela verksamheten något till att börja dölja de vanskötta delarna igen. Det som alltid har funnits och som dolts av en grå matta av jämlikhet och låtsad rättviselikhet. Där det är lätt att låta övermoralisk och jättegod. Samtidigt som man förskingrar resurserna som verkligen behövs förvaltas försiktigt.
Det räcker nog inte med att bara förespråka vissa möjligheter, man måste pedagogiskt förklara dem också.
Du har helt rätt. Med resultatutjämningsfonder eller liknande menar jag ett krav på den som tillhandahåller skattefinansierade välfärdstjänster att bygga upp en ekonomisk buffert som gör att verksamheten har muskler för att leva vidare under några magra år eller att under ordnade, dvs med t ex elevernas bästa framför ögonen, lägga ner en verksamhet som inte har bärkraft. Jag anser att det är idiotiskt att inte ha denna ordning eftersom du och jag genom en kommun är skyldiga att erbjuda de tjänster som någon annan eventuellt misslyckas med. Det är inte rimligt att vi, kommunen, ska ta en så stor risk för att jag som privat affärsidkare ska kunna maximera lönsamheten några år och när det hettar till med något eller några förlustår så slänger jag problemet på det gemensamma. För mig är det ogenomtänkt att inte detta krav finns.
Radera