torsdag 23 januari 2014

Ansvarsfull migrationspolitik

Kommunen med statlig finansiering
Ska 90-talets enormt dyra flyktinghantering återupprepas? Är det så länge sedan att alla erfarenheter från Sveriges stora stöd till människor i nöd från ett Balkan i lågor är glömda? Är det återigen dax att massor av miljarder kronor sprutar ut till personer som företagsamt utnyttjar det offentligas välvilja men oförmåga att matcha flyktingåtaganden med leveransförmåga? Om staten gör stora flyktingåtaganden så är det också rimligt att staten finansierar kostnaderna. Personligen tycker jag också att det i detta läge borde vara kommuner som får bygga tillfälliga flyktingboenden men helt finansierat av staten. Då stannar åtminstone skattepengarna i denna paniksituation, där priserna per flyktingplats tycks vansinnigt höga, hos skattebetalarna. Jag ser hellre en sådan lösning än att Bert Karlsson återigen utnyttjar flyktingläget för att berika sig själv kraftigt. Vad tycker du?
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/berts-asylimperium-saetter-press-pa-kommunerna-7461

Södertälje har börjat bötfälla tiggare
Fick höra idag av Polisen att flera personer igår bötfälldes för tiggeri. Sverige har historiskt följt Norges lagstiftningsutveckling för ett bättre socialt skydd, kvinnors rätt m.m. Norges lagstiftare har bland annat dragit slutsatsen att människors fattigdom bäst hanteras genom att tiggeri förbjuds och att myndigheterna därigenom direkt kan ingripa på olika sätt för att stötta olika individer eller säkerställa att Europas olika länder tar sitt ansvar för sina medborgare. Vad tror du händer i Sverige?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tiggeri-oroar-partiledarna_8848558.svd
http://www.dn.se/sthlm/konig-jerlmyr-emot-dubblat-antal-vinternatt-platser/
http://www.dn.se/debatt/lat-rumanien-betala-notan/
http://www.metro.se/tiggarforbud-infors-i-norge/EVHmjh!v0N9B7PQZvu/
http://www.expressen.se/nyheter/fps-utspel-om-romer-sagas-av-federley-c/




4 kommentarer:

  1. Egentligen borde man nog kunna kräva att politikerna redovisar den service som de levererar och vad den kostar skattebetalarna. Speciellt på kommun och landstingsnivå. Så att man kan jämföra vad de olika kommunerna och landstingen erbjuder för skattepengarna.

    På det sättet kan man faktiskt få en debatt om sakfrågorna och politikers och tjänstemäns duglighet. Istället för att allt skall bakas in i fina ord och grötmyndiga värdegrunder som inte förpliktigar till dugligt arbete överhuvudtaget.

    Då skulle den naturliga dynamiken sträva mot högre kvalitet, istället för en tävling i retorik.

    Det blir allt viktigare då politiken anklagas för att "triangulera mot mitten". Vilket många menar är fasansfullt dåligt. Men samtidigt borde tvinga fram en debatt om de verkliga skillnaderna i sak. Istället för i ord och snygga fraser med oändliga symbolfrågor som leder fokus snett.

    Då kunde man exempelvis berätta vad flyktingmotagandet kostar nu och förut. Vad nytta det gör och hur många man hjälper på vilket sätt. Lugnt och sansat. Så många hjälptes för tjugo år sedan till denna kostnad och nu hjälps såhär många. Till denna kostnad per person. Osv. Lugnt och sansat. Därefter kan man resonera om det är bra eller kan bli bättre. Kan fler hjälpas för pengarna eller är den nuvarande kostnadsbilden optimal.

    Samma sak på varenda område. "Såhär mycket kostar det. Och så här mycket service blir det". Andra kanske klarar mer service till mindre kostnad men det kan finnas naturliga orsaker till det. I så fall vilka. På det viset kommer man framåt hela tiden. Fokuserar på problemlösning. Liknar mera hur andra branscher tvingas arbeta. Och undviker den alltmer känslosamma saktomma kategoriseringsförgiftningen som debatten nu mest består av. Vilket gynnar mörka krafter. Kanske i onödan.

    Att olika länder inom EU skulle tilltvingas att ta sitt ansvar eller liknande låter ganska långsökt. De gör väl det som lagstiftningen ålägger dem. Mer eller mindre. Men helst mindre. Att på något detaljerat vis lägga sig i de olika ländernas inre angelägenheter kommer väl inte tas emot med glädje eller öppna famnar. Då måste man ändra ländernas och EUs lagstiftningar generellt i så fall. Så inte EU dessutom skall utvecklas till en moralpolis. "Ni tar inte ert ansvar" och så pajkastning.

    Det är den vägen jag förordar. Bättre generell lagstiftning som tar hänsyn till alla länders problem så långt det är möjligt. Och inte uppmuntrar olika typer av missbruk. Samt att man på lokal nivå får avgöra tillstånd och förbud mot tiggeri. Alltså så pass lokal att polisen nästan kvartersmässigt eller liknande får avgöra var det är förbjudet och bör bötfällas. Samt att redogöra för vilka kostnader skattebetalarna ställer till förfogande, så att man öppet kan värdera rimligheten i eventuella stödåtgärder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar din vilja att skapa ett så lokalt styrelseskick som möjligt. Min erfarenhet säger mig att EU och Sverige har mycket att lära inom detta område av USA.

      Jag håller med om att det är viktigt med jämförelser och att skillnader i sakfrågor lyfts fram tydligare. Det finns allt bättre öppna jämförelser mellan kommuner och landsting. Det jämförelsearbetet behöver bli ännu bättre.

      Det skulle också vara bra om vi väljare blir bättre på att rösta på människor och partier som verkligen gör ett bra jobb utifrån sitt uppdrag. Allt för många röstar fortfarande som dom alltid gjort.

      Radera
  2. Genom att föra ner eller delegera besluts nivåerna så lokalt som möjligt borde det vara lättare att förankra besluten men framförallt försvåra kategoriseringar och allmänna generaliseringar. Vilket ger ett öppnare samhälle med mer nyanserade debatter. Man kan också jämföra vad som fungerar på olika ställen och kanske varför.

    Mot detta kan ställas "det skall vara lika överallt" och "samma rättigheter där som här" osv. Alltså någon form av frasklichéer med goda intentioner. Ungefär som "lagstadgat antal elever per klass" och liknande fyrkantigheter. Som inte tar hänsyn till verklighetens olikheter.

    Mer olika, mer lokalt och mer nyanserat. Eftersom människan är sådan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med. Det är också så att om ansvar och befogenheter är delegerat kan ingen leka tomte på t ex riksnivån och sedan ska lokalnivån stå för kostnaderna.

      Men varför lika på svensk nivå? Varför inte differentiera Sverige mer så att Sveriges olika delar bättre kan konkurrera och utvecklas utifrån egna önskemål och förutsättningar? Det finns två väldigt rika Europeiska länder som har en stor portion decentraliserad demokrati. Vet du vilka länderna är? Dax att lära av dem? Jag gillar absolut din sista mening.

      Radera