torsdag 9 januari 2014

Överflöd och lyx

Materiell måttlighet

Vi är mycket snart 7,3 miljarder människor på jorden. Som jag skrev nyligen var vi endast 1 miljard i mitten av 1800-talet. Utvecklingen är våldsam och den fortsätter. Inom några år beräknas vi vara 9 miljarder. Faktumet att läkemedel och sjukvård botar allt fler sjukdomar och håller oss levande allt längre har en stor betydelse för utvecklingen. I grunden är det positiv att vi lever allt längre men redan idag konsumerar vi mer än vad jorden hållbart klarar av.

Allt fler människor får det allt materiellt och hälsomässigt bättre och i synnerhet människor i befolkningstäta länder med ung befolkning. Dessa länder har inte stora dyra och utvecklade omvårdnads och vårdåtaganden mot sin befolkning. Åtaganden som krasst innebär att enorma pengar används till läkemedel, omvårdnad och sjukvård istället för på utbildning, infrastruktur och näringsutveckling som är fokuset i utvecklingsländerna. Innebär det att Västeuropa inom kort är chanslöst i välståndskonkurrensen? Kanske. Betänk att alla nya utvecklingsländer är hungriga, motiverade, bygger upp näringsverksamheter med den senaste teknologin, har massvis med både billig och mycket välutbildad befolkning. Är det ett problem för svenskar om svenska företag fortsatt lyckas skapa stora exportframgångar? Vad får dig att tro att svenskt näringsliv kommer att fortsätta att vara framgångsrikt? Hur många internationellt framgångsrika företag, i Sverige arbetskraftsväxande har vi? Inte tillräckligt för att försvara vårt generella välstånd och en utmanande demografi.

I alla tider har det funnits människor som måste visa hur rika och mäktiga de är genom att vältra sig i lyx och överflöd. Personligen imponeras jag inte det minsta av människor som lever i överflöd och lyx. Jag tycker snarare synd om dem eftersom jag tolkar det som att de har en mycket svag självkänsla och definitivt inte uppvisar något ansvar för helheten och framtida generationers välbefinnande. I takt med att tidigare generellt fattiga länder blir rikare blir allt fler människor bland alla miljarder groteskt rika. Flera av dessa nyrika och en och annan arvtagare älskar att visa sin svaga självkänsla genom att maximalt vältra sig i sina materiella möjligheter. Aldrig tidigare har t ex så enorma privata lyxskepp som nu byggts. Skepp som kostar minst 300 miljoner kronor att bygga, kostar cirka 30 miljoner per år att driva och underhålla och som kanske nyttjas två veckor per år. Jag tycker det är motbjudande. Vad tror du är skälen att t ex många väldigt rika i Sverige och Japan ändå lever måttfullt medan t ex många ryssar, araber, amerikaner och syd amerikaner gärna vältrar sig i lyx? De enormt rika som lever miljömedvetet och som använder sina pengar för att berika samhället, dvs fler än sig själva och deras närmaste, imponerar på mig.

Talade igår med en tysk affärsman. Vi pratade om mycket intressant. Det jag särskilt minns från samtalet var att han krasst konstaterade följande avseende vilka man gör klokt i att inte lyssna till om man vill utveckla sitt närområde positivt. "De rika kan enkelt bryta upp och flytta dit de önskar och de ideologiskt naiva saknar nästan alltid värdefull praktisk erfarenhet." Visst har han en poäng! Idag konkluderar jag att jag hoppas att statusnormen inom kort blir att de som får högst status och respekt av andra är de som kan leva i lyx och överflöd men väljer att leva måttfullt och ansvarsfullt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar