Finns gränser?
Som politisk ledare möter jag varje dag krav på förbättringar och på mer av både det ena och det andra. Inget fel med det eftersom det är uttryck för vad dessa personer eller grupper vill. Ständiga avvägningar mellan olika intressen ska göras. Ständiga slitningar mellan vad som kan vara bra att göra samtidigt som pengarna är begränsade. Enskilda fall lyfts fram och används ofta av media och lobbygrupper som exempel på att förändringar måste genomföras. Dessa förändringar, som ibland innebär minskade krav, får stora ekonomiska konsekvenser om de genomförs. Det är inte sällan som jag träffar människor som tror att det finns pengar i överflöd. De tycker också att det är någon annan som skall betala vad olika saker kostar. Någon annan är ofta skattebetalarna. Oroväckande ofta känner jag att många inte förstår att skattebetalarna framförallt är alla som jobbar. Inte sällan de själva. Eftersom det inte finns några gränser för hur mycket och hur hög kvalitet som många önskar sig av olika samhällsfinansierade tjänster är det skatter och avgifter som sätter gränserna. Som tur är finns idag krav som gör att inga offentliga verksamheter under flera år kan fortsätta att gå med underskott utan man måste skära ner på servicegrad och/eller helt upphöra med vissa verksamheter. Eller höja skatter och avgifter.
I de politiska förhandlingarna avgörs hur mycket resurser olika verksamheter får. I den bästa av världar klarar sedan politiska styrgrupper och tjänstemännen av att hålla sig inom dessa ramar. Så är det inte alltid. Eftersom vi väljare har valt vilka som ska bestämma över våra gemensamma pengar är det väl rimligt att vi också accepterar att de ramar som tilldelats följs. Annars respekterar man ju inte demokratin.
I Sverige har vi fortfarande väldigt höga skatter i förhållande till andra länder. Kan vi vara överens om att vi inte kan ha mer kostnader än vad beslutade skatter och avgifter ger i handlingsutrymme? Kan vi vara överens om att vi då inte kan få mer även om det är möjligt eftersom vi har begränsat med pengar? Kan vi vara överens om att skattehöjningar i ett redan mycket högt skattetrycksland inte är en framgångsväg framåt? Vad tycker du?
fredag 12 april 2013
Ständigt mer & ständigt bättre
Etiketter:
Demokratin,
efterfrågan,
egennyttan,
ekonomiska begränsningar,
gränser,
kvalitet,
skatt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar